Visa källa för Dalsland/Fröskog/Artiklar/NorskaGränsen

{{DISPLAYTITLE:Var gick medeltida Nors-svenska gränsen? }}
Vår äldsta bevarade bok på svenska är en handskrift från 1280-talet, Äldre Västgötalagen.

I en av dess "'Litterära bilagor” beskrives läget av norsk-svenska gränsen under någon tid av 1000-1200-talen genom östra delen av nuvarande Dalsland: från Bohuslängränsen, längs Kroppefjälls östkant, Örsjön, Dals Rostock (råstock = gränspåle), genom Skållerud, längs Ånimmen, väster om Ärrsjön, genom Fröskog-Edsleskog, ut till x Vänern vid Tösse eller Åmål. 

I beskrivningen nämnas 38 gräns-märken/sträckor, med nu vanlig numrering söderifrån. 

====== Magnus Barfot seglade på Vänern ======
Särskilt en av ”de sista norska vikingakungarna", Magnus Barfot död 1103, seglade gärna på Vänern och ansåg, att gränsen borde gå från gränsﬂoden Götaälv, genom Vänern och vidare någonstans genom Värmland. Han krigade mot svenske kungen Inge den äldre, som bodde på St. Levene, Västergötland. De två samt danske kungen möttes 1101 i Kongahälla/Kungälv och förhandlade om fred. Magnus B. fick lnges dotter Margareta till gemål. Hon kallades Fredkulla och skulle främja freden. 

====== Gränsen ändrad ======
Flera forskare ha påpekat, att gränsen torde ha ändrats under/efter flera krig. Namnrelikter från den tiden är t.ex. JYTEN, som är en holme i Svanfjorden väst om Snäcke men även en gård vid skogsområdet Jytemossen öst om Rumpesjön i hemmanet Högelund i Tisselskog.

- Sannolikt bodde norrmän och danskar (jyte=jute=dansk) i Högelund, trivdes gott där i den sköna storslagna bygden, som påminner om norsk natur. De kunde blicka ut över bl.a. den fjordliknande norra viken av Djupsön och såg till att Högelund blev ägare även av ett sammanhängande skogsområde norr och öster om Djup

====== Gräns mot ﬁendeland ======
Längre bort i öster såg de bl.a. sjön Ånimmen, gränssträcka nr 25 av de 38 enligt ovan, gräns mot ﬁendeland: Markerna, Västergötland, Sverige. - Men det blev återigen krig, och svenskarna lyckades förskjuta delar av, riksgränsen mot väster. Från. gränsrös nr 26 Gradnae (grad =spets, kant, ås; ty. Gratberg-kam; Rückgrat=ryggrad) ytterst på Vingenäshalvön med Slätta och Rud, drogs gränsen' mot VNV och bildade den märkvärdigt långa räta linje, som nu är Vingnäs SSV-gräns mot Kraksbyn och Högelund i Tisselskog. Den är ett exempel på det fenomen, som nämndes i Sixten Simonssons artikel i årboken Hembygden 1976: Gamla riksgränsens läge sammanfaller på många sträckor med nutida sockengränser, här delvis med hemmansgräns. Gränssträckan nr 27 Hardemamslidir är just som benämningen säger ”bergiga, steniga sluttningar moras, kärr”, uppöver kvartsitbergen, över dalar, sumpmarker, åsar ända till Djupsjön.

====== Rät linje ======
Forntida gravrös, senare även gränsrös, på Vingenäsudden är på ekonomisk karta 1:10000 betecknat med R. Den räta linjen därifrån, mer än 4 km lång till Djupsjön, går alltså först över Ånimmens NV vik. Den skar av udden utanför "Ale-vika” i Kragsbyn, vilket senare ansågs olämpligt ur lokalsynpunkt. Därför försköts östra änden av sträckan Ånimmen - N. Gällsjön norrut, så att den nu går ut inne i en vik. Sträckan, 700 m, vreds som en klockvisare, men baklänges från 4 till 3. Så fick lilla Kragsbyn, halvt hemman, några hektar från stora hemmanet Vingenäs, vars ägare förgäves krävde att återfå området 1798. Enligt ny ek. karta har gränsen här flera krökar.

Vid västra sjöstranden, ca 200 m söder om ”Alevika”, där den ursprungliga 4-km-linjen skär strandlinjen, finns rester av ett gränsröse (sannolikt): två långa, nästan parallellt liggande stenblock, en stående ca meterhög sten och flera mindre stenar. Markägare, som var med mig på platsen, sade spontant: "De här blocken måste vara lagda här av människan. De har icke kommit från någon synlig bergkant högre upp på den svagt sluttande marken. De ligger på en liten upphöjning, varifrån marken sluttar brant ned i sjön, avstånd ca 15 meter. Räta 4-km-linjens fortsättning, väster om landsvägen, ligger helt nära vägen fram till bostadshuset Halvorskerud Kraksbyn, går vidare över N Gällsjöns sydspets och därifrån Vingenäs nuvarande SSV-gräns. 

====== Grottan i Kalleberget. ======
Räta fyra-km-linjens slutände bortemot Djupsjön skar av Högelunds skogsområde öster om Djup och lämnade kvar åt Högelund den nuvarande sydliga trekanten. c-a 40 ha, med ”grottan i Kalleberget", dit enligt sägnen folk "kallades' att vid behov fly undan fiender västerifrån. Till östliga ägare gavs norra delen av Högelunds skog, ca 90 ha, mer än ”haluaer Odhnemae scoghaer”= nr 28 halva de ånimskogar, som en tid tillhört Högelund, Tisselskog. – I Vägmästare Ugglas, Tösse, riksgränsbeskrivning nämndes, att redan Prosten Anders Lignell ansåg uttrycket härovan ”som en orimlighet”. Men det kan 'här förklaras: Gränsmärke nr 28 markerar 4-km-linjens västra del, vid Djup, där Högelunds ånimskogar halverades.

Gränssträcka nr 29* ”alder Thiisla scoghaer” bör betyda längs hela Tisselskog-gränsen från norra delen av Djupsjön, över Furesjön m.ﬂ. sjöar till Tansjön. Vidare gick gränsen ”upp genom kleverna" upp genom en djup dal/klyﬂa i riktning mot höjden vid Grimsheden, över Knarrbysjön och till ' Hafsåsen med gränsmärke nr 30 (haefs av häva/lyfta: åsen "häver sig" över omgivningen). - Uttrycket ”allt väster om ån Frö” =Knarrbyån tyder på att ån tidigare var riksgräns. Efter gränsänding gavs nu området mellan Knarrbyån/Ärrsjön och Tisselskog-gränsen till östliga ägare -- liksom Högelunds "halva ånimskogar", nämnt härovan, som dock låg i annan socken.

====== Annorlunda ======
I forskning om riksgränsen har skrivits, for 10–30 år sedan, och på kartbild Hembygden 1976 markerats något annorlunda angående gränsmärkena 26-30. Teorin härovan förklarar bl.a., varför Högelund nu äger en trekant öster om Djupsjön, och huru Högelund förlorade-norra de- len av sitt skogsområde öster om Djup, "tvisteparken”. Om denna har man diskuterat, ”tvistat” och processat, senast (?) 1862–63. Enligt skrift på karta är området "Intaget av Byn i Fröskog” och ”intaget av Vingenäs i Ånimskog”.

Jag har här tre kartor med långa beskrivningar, två av dem jämte tingsprotokoll 1862–1863 från nämndeman Georg Axelsson i Högelund Tisselskog. Karta år 1727 har jag kopierat i Lantmäteriet Vänersborg.

Enligt kartorna gick Högelunds östgräns, från nuvarande trekant med stympad östspets, i rät linje från Fururös norrut, ungefär parallellt med Djups strand, till Snehalleåsarna med stor 5-stena-rös. (Den finns där ännu!) öster om Snehallemyren med idegranarna (på ny ekonomisk karta: B = botaniskt naturminne.

Därifrån gick NO-gränsen till nu gällande Högabergsrös och vidare i nästan rät linje till Furesjön. Flera rösen har namn; avstånd mellan dem angivna i alnar. Ur kartbeskrivning 1727: ”I Snehalle- eller Klefvsrösen komma Byns egor i Fröskog socken, Vingenäs egor i Ånimskog s-n och Högelunds egor i Tisselskog s-n att mötas åt. Fördenskull bör här vara ej allenast ett krok-rå för tvenne Härader (Tössbo och Vodbo) utan ock ett ende-rå för 3-nne socknar -- kan under thenna Klefverösen uti berget uthuggas tvenne väderstreck vid thet redan upphuggna strec- kets sydöstände och kunna visare therefter uppsättas. Emellertid lämnas thetta vederbörande nu och i framtiden till säker eﬂerrättelse”-.

Tyvärr ville icke (?) ”Inspektören af Lantmäteriet och Ordinarie Lantmätaren Wihelm Kruse” skriva ut sitt namn, endast initialerna W K, och ingen myndighet stämplade kartan. Den godtogs ej i rätten 1862. - Kartans mest intressanta detalj synes vara, att Snehalle- eller Klefve-rösen anges som ändpunkt för gränsen mellan Byn i Fröskog och Vingenäs i Ånimskog. Rösen finns där ännu. År 1862 fann man denna gräns längre mot S0.

Högelund brukade alltjämt ”tvisteparken” som sin mark österut till de gamla norska gränsrösena, vilkas ostridiga existens hade bekräftats av W. K. år 1727. Man bör dock ha vetat, att redan den 6-06-1650 en Synerätts-Dom hade fastslagit, att sjön Djup och en linje mot NNV till Furesjön/ etc skulle vara härads- och sockengräns, en dom underskriven av Johannes Petrejus Juncopensis (från Jönköping?!?) - - Men år 1797 ansöktes om lantmäteriförrättning av ägaren till Byn, Vingenäs m.m., m.m. BruksPatron Välädle Herr Chistopher S. I protokollen från 1798-1801, cirka 36 sidor, några blad saknas, nämnas en mängd personer, bl.a. c-a 10 lantmätare. 

Pa kartan, format 75 x 150 cm, är markerade 21 gränsröser mellan Vingenäs och Kragsbyn/Högelund, (men ingen gräns Byn-Vingenäs: samme ägare!!! Brukspatron S. lyckades icke återfå från Kragsbyn det lilla området mellan N. Gällsjön och Ånimmen. I väster blev Djupajön fastställd gräns. ”Patron S. yttrade: Ehuru ej bestridas kunde, att Rågången Byn och Högelund emellan borde förblifva enligt dom 31-7-1797 och han således alldeles vore utom behof att lämpa sig till jämkning i thenne gräns, ville han dock för att vänligen från sina grannar blifva skild, och på det att Högelunds soldatstom ej må sakna gärdsle och vedbrand, låta gamla rågången blifva orubbad alt till rös nr 5". - (Därför har alltså soldattørpet mark NO om Djupt) ”förbehålle dock Herr Brukspatron uttryckeligen, att alla anspråk å H-ds sida om annan Rågång alldeles må förfalla och alla tvister nu och i framtiden upphöra - - -_ Det lilla torpet Hermansmyren, som Högelunds åboar hafva inkrägtadt, under det de af marken varit i possesaion, må återutläggas och Wingenäs tillfalla - ett betingande och villkor vid det nu af honom gjorde begifvande" (=välvillig etergit).

"Jordägarne i H. påankade (ànkade=beklagade) sin förlust af mark, emot den 1727 Rörlagde skilnadsgränsen och hvad de förut på östra sidan sjön Djup disponerat, hvadan ej å theras sida något fullkomligt nöije ej var att inhämta".

====== Stämde ======
Högelunds c-a 10 småbönder stämde ägaren till Byn 1862 och yrkade att "han måtte förpliktas att visa huru Byn bekommit marken mellan sjön Djup och rågången enligt 1727 års karta". På karta 1862 tycks gränsen Fröskog-Ånimskog ha förskjutits mot SÖ. Från Snehallerös, där enligt karta 1727 de tre socknarna skall mötas, får man 1862 gå cirka 200 m söderut längs "den av Högelund pretenderade östgränsen”, innan man påträffar Vingenäs-gränsen (i mycket sned vinkel) och nu i riktning NÖ-SV, så att den träffar Djups strand i samma punkt som SSV-gränsen, i vinkel c-a 70 grader._ Vingenäs-delen väst om Ärrsjön och Ånimmen är en triangel, givetvis med oregelbunden östsida/strandlinje. - Om Vingnäs' NV-gräns, rät linje från Kerstins-ön i Ärrsjön ginge till Snehallerösen (enligt karta 1727 skall den ju sluta där mot Högelundes mark) och sedan ginge vidare i rät linje, skulle den möta Djupstranden nära sjöns norra ände. Ur kartbeskrivning 1862:" Snehalla-rös, äfven ett betydligt och efter utseendet mycket gammalt 5-stenarös på vestre bergsluttningen och öster om Barlinde-myren - - uppgafs att rågången skall göra knä samt gå i sydlig riktning mot den s.k. Fururös, till de rågången träffar den nu befintliga gränsen mot hemmanet Víngenäs, hvilken jemväl uppstakades; men vid samma gräns kunde ej igenfinnas något råmärke, hvarföre der nu i samma bergsluttning som Snehalla-rös är belägen uppfördes ett ganska stort Enstenarös, i nuvarande rågången emellan Wingenäs och Byn” etc - (röset finns alltså ej på kartor 1727 och 1801. Det står på platsen idag.

====== Gränserna. skulle vara klara ======
Före Laga Skiﬂe i ett hemman skulle gränserna mot andra hemman vara klara, icke "tvistiga". Det var klart runt Högelund 1845 utom mot Byn. Dess ägare ville icke diskutera. Högelundarna ville dock vara tillmötesgående och ville ha skiﬂet genomfört. De skrev under ett papper. Detta tycks vara en orsak till att de 18 år senare förlorade målet mot Byn: I protokollen påpekas flera gånger, att Högelunds gränser var fastetällda vid Laga Skifte 1848. Skriten: "Wid närmare eftersinnande ha vi funnit för godt oss emellan så stadgat och förenat, att under detta å vårt hemman Högelund handlagda Laga Skifte enär hvarken vid första skftessammanträdet den 14-5-1845 eller den 29-9 samma år hållna skiftessammanträde hemmanet Byns ägare ej sig inställde om hörande i afseende å Ràgångens sträckning emellan berörde hemman, beslöto vi, att som Soldattorpet till vårt hemman Högelund är beläget nordost om Djupsjön och kan för Soldatens tarﬂiga behof den Terräng som oss åstundas får, efter vårt förmenande skall tillhöra, skulle tillsvidare från skiftet afsättas till gemensam Plas och alltså kan den tid vi för godt ﬁnna rågången emellan berörde hemman Högelund och Byn granskas och uppgås dess rätta rättning; följaktligen hindrar icke den rågången företaga Laga Skiftesförrâttning, utan det må fast for sig gå. försäkras af/Nio namn 'med ﬂera. Vittnen: Högelund den 5:te Oktober 1845”.

Vid soldattorpet Jätteborg, ”Göteborg” går väl Högelunds 'område något Ö och NÖ om Djup. För övrigt tycks icke skrivelsen ha hjälpt de underskrivna vid senare försök. -- Utslag den 30 maj 1863: - -"ty, och utan afseende i detta mal på föreningsskriften af den 5 oktober 1845 varder Kärandernes - - stämningstalan emot Svaranden - - af' Häradsrätten ogillad. Som ofvan. På Harads Rättens vägnar”. (utdraget fr. gamla dokument)

John Landälv (avliden 1996)