Visa källa för Östergötland/Borg och Löt/Borgs kyrka

{{NyPlatsB
| socken = Borg och Löt
| landskap = Östergötland
| namn = Borgs kyrka
| typ = Kyrka
| knord = 58.57370
| kost = 16.09623
| bild = Fil:Östergötland-Borg och Löt-Borgs kyrka.jpg
}}
'''Borgs kyrka''' är en kyrkobyggnad i Borgs socken och Norrköpings Borgs församling, Östergötland. Nuvarande Borgs socken bildades genom en sammanslagning av Borgs och Löts socken 1803, till en början kallad Borg och Löts socken, 1887 förenklat till Borgs. Kyrkan ligger fem kilometer sydväst om Norrköping, mellan E4 och gamla Linköpingsvägen.<ref>https://sv.wikipedia.org/wiki/Borgs_kyrka</ref>

== Kyrkobyggnaden ==
Borgs kyrka är en nyklassicistisk stenkyrka med kor i öster och torn i väster. Bakom koret finns sakristian. Invändigt är kyrkobyggnaden typiskt sengustaviansk med tunnvalv, stora rundbågiga fönster och ljus färgsättning. I korets mitt fristående altare, i norr på evangeliesidan predikstol av bildhuggaren Carl Fredrik Beurling, i söder på epistelsidan dopplats med en nästan helt odekorerad dopfunt från omkring år 1200. I bakre delen av långhuset en läktare med stor piporgel. 

== Historik ==
Borgs medeltida kyrka låg strax öster om Borgs herrgård. Den forna kyrkogården är mestadels uppodlad, men fortfarande kan man skönja rester av kyrkans grundmurar. Hur gammal kyrkan är har inte gått att reda ut, men den kan knappast vara uppförd före 1200-talet, däremot kanske betydligt senare.

Den enda avbildningen av gamla kyrkan finns på en teckning från 1600-talets senare hälft. Den visar ett rektangulärt långhus med sadeltak och en liten utbyggnad i väster, antagligen ett vapenhus. Torn saknas. Teckningen anger längden på långhuset till 29 alnar och bredden till 12 alnar, alltså ca 17,5 meter respektive ca 7 meter. Söderväggen har trenne rundbågade fönster och en portal som leder in i koret. Både omkring 1640och under 1690-talet gjordes stora reparationer. Senare under perioden 1711-1712dekorerades långhusets plana innertak av målaren Baltzar Wilhelm, Norrköping. År 1719 byggdes ett nytt vapenhus.

Den 20 april 1729 härjade en våldsam brand i Borgs både gård och kyrka. Den senares murar skadades och all inredning, bl.a. ett medeltida altarskåp och en predikstol, förstördes. Kyrkan återuppbyggdes dock under ledning av byggmästare Anders Nilsson och murmästare Samuel Berg. Från Kristbergs kyrka fick man mittpartiet av deras senmedeltida altarskåp. År 1743 skaffades en ny predikstol av bildhuggaren Niclas Österbom, Norrköping. Den placerades över altaret, varvid altarskåpet från Kristberg blev överflödigt. I Carl Fredric Broocmans beskrivning över Östergötland 1760 var den västligaste delen av kyrkan en tillbyggnad, något bredare än kyrkan i övrigt.

Som på så många andra håll vid den här tiden började kyrkan kännas för liten och på 1770-talet började man planera för en utbyggnad. Eftersom grannförsamlingen i Löt hade samma problem, beslöt man av ekonomiska skäl att göra gemensam sak och bygga en ny större kyrka tillsammans. Eldsjäl bakom förslaget var översten och friherren Erik Göran Adelswärd på Borg och han fick snart med sig de flesta övriga sockenborna. En begäran om sammanslagning av Borgs och Löts socknar bifölls av Kungl. Maj:t 1783och två år senare fanns fastställda ritningar för en ny kyrka. Ännu hade man dock ej enats om var den skulle stå. Flera ansåg att man borde bygga ut Löts medeltidskyrka medan Adelswärd talade för en helt ny plats. Så småningom enades man om Adelswärds förslag och 1801 påbörjades kyrkbygget med Caspar Seurling som byggmästare. Borgs och Löts medeltidskyrkor revs 1802 resp. 1803, endast rester av ödekyrkogårdar återstår. Under tiden pågick nybygget och år 1803 var den nya kyrkan klar. En tavla över ingångsportalen kungör: ''Under Konung Gustaf IV Adolphs regering nybyggdes denna Borg och Löths kyrka 1803.'' I samband med nybygget försvann emellertid en predikstol från 1649 och en orgel från 1600-talets senare del och åtskilliga andra föremål från de gamla kyrkorna såldes ut på auktion.

Vid en renovering i slutet av 1800-talet moderniserades bänkinredningen med öppna bänkkvarter. Ett försök att återställa den ursprungliga karaktären gjordes vid en första restaurering 1939. År 1970 skapas nya sidoutrymmen genom förlängning av långhusets ytterväggar på ömse sidor om tornet. På 1980-talet görs en större restaurering under ledning av arkitekterna Ahrén och Jacobsson, Linköping. Koret utvidgas och på epistelsidan ordnas en dopplats. I långhuset går man tillbaka till sluten bänkinredning och sakristian fräschas upp.

== Noter ==
<references />