Visa källa för Östergötland/Malexander/Aspanäs

{{NyPlatsB
|landskap=Östergötland
|socken=Malexander
|namn=Aspanäs
|typ=Gård
|knord=58.009735
|kost=15.296230
|bild = Fil:Östergötland-Malexander-aspanäs.jpg
|bildtext = Aspanäs, 1973
}}{{TillhörAnnanSocken |ta_socken=Ekeby |ta_tillhör=Boxholms Bruk}}
'''Aspanäs''', även benämnt Aspenäs. 2 mantal, 386 hektar.

Första gången denna gård förekommer omnämnd är år 1345, då östgötalagmannen. riddaren Knut Jonsson (av släkten Blå) och hans fru Katarina Bengtsdotter av Folkungasläkten från ''Aspanaes''gjorde sitt testamente. Denne Knut Jonsson var en rättrådig, högbördig och mäktig man, i halvtannat årtionde därtill Sveriges rikes drotsete. Det har med allt skäl antagits, att den äldsta till vår tid bevarade handskriften av Östgötalagen, som finnes, är utförd för hans räkning och på hans bekostnad. Detta verk är det största till format och det vackraste i pergament, i skrift och i ornering av alla våra gamla landskapslagar. Det var här vid Aspenäs som heliga Birgitta tillbragte sina barn- och ungdomsår och fick sin uppfostran av sin moster, nämnda fru Katarina.

Ägdes sedan av herr Knuts son Jon och av Ulv Jonsson, vars sonhustru Ida J:dotter Bülow år 1461 såsom änka efter riksr. och ridd. Larins Ulvsson skänkte sin sätesgård Aspenäs med åker, äng, hus, jord, skog, fiske och kvarn etc. till Vadstena kl., till evärdelig ro och vila för sig, sin man, deras föräldrar, vänner och fränder. Huruvida Aspenäs i sin helhet mottagits av klostret kan icke sägas. Men år 1500 förekommer ett arvskifte mellan ridd. Erik Eriksson (Gyllenstjerna) och samarva efter deras moder och moster, kon. Karl VIII:s döttrar, varigenom nämnde herr Erik bl. a. bekom flera gårdar i Ydre och av dem ''Aspeness ödisjord''. Säges 1625 tillh. rikskanslern Ax. Oxenstjerna. Ägdes 1683 som säteri av majoren Gabr. Gyllenståhl, som ägde de flesta säterierna kring Sommen, å vilka han uppförde åbyggnaderna i samma stil. Dessa finnas ännu kvar vid flera ställen, såsom vid Aspenäs, Liljeholmen, Somvik, Sommenäs m. fl. 

G. ägde Aspenäs till sin död år 1705, då egendomen ärvdes av hans änka, Katr, Cronhjelm, vilken innehade den ännu år 1725. Försåldes sederm. till kapt. Pet. Berndt Kinninmundt (+ här 1733) och tillh. därefter hans änka, Eva Elisab. Du Rietz (+ 1771). Övergick 1750 till deras måg, kapt. Joh. Printzensköld, som vintertiden 1758 drunknade vid Aspenäs, varefter änkan gifte sig med lagm. Joh. Gust. Gripensköld (+ 1791). Då hon dog 1799, såsom den siste av adl. släkten Kinninmundt, övergick egendomen genom testamente till Eva Krist. Du Rietz, f. Cronhjelm, som 1802 försålde den till kapt. Isak Ax. Gyllenhammar (+ 1815). Tillh. därefter hans änka Eva Kraft, vidare sonen kapt. Axel Herm. G. (+ här 1863), som blev ägare av S. Aspenäs, vidare hans bror, fanjunk. Ad. Fredr. Gyllenhammar (+ här 1888), m. fl. 

Tillh. 1894 Joh. F. Petersson (1 3/4 m.) och det övriga sekret. Aug. Vilh. Gyllenhammars (+ här 1888) stbh. F. n. tillh. 1 3/4 Boxholms ab. och 1/4 m. lägenh. Holmetorp och Harsmåla, 3/16 m.<ref>''Östergötlands Beskrivning Del II:2'' – Anton Ridderstad, Stockholm 1918</ref>

Areal: Total 80 har, därav 6 åker, 74 skogs-, hag-o. betesmark. Tax.-v. 14.500. Jordart: Sandbl. lera. Skogsbest.: Barr- o. något ekskog. Två manbyggn. uppf. i mitten av 1800-talet. Ekonomibyggn. uppf. omkr. 1900. 1 häst, ett 50-tal får. Gården till släkten 1936 genom köp. Den ägdes på 1300-talet av lagman Birger Pederson, Heliga Birgittas fader. Till gården höra 7 större o. mindre öar i Som-men o. 3 kvkm. fiskevatten. Å gården bedrives får-avel. Äg.: Disponent Folke Jacobsson, Linköping, f. 01. Gift 29 med Ina f. Sunden. Barn: Ulf, Hans, Claes Magnus. Äg.: Ombud för A.-B. Bolinder-Munktells östgötadistrikt.<ref>''Svenska Gods och Gårdar – Sydvästra Östergötland'', Uddevalla 1940</ref>
{{Gårdkarta}}
{{SidfotB}}