Drankås
|
Drankås
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Ånimskog | |
| Namn | Drankås | |
| Typ | Torp | |
| Hemman | Lågan | |
| Koordinater | 58.89013,12.58647 | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
Drankås var ett brännvinsbryggeri. Kallkällan där var mycket bra och sägs alldrig torka ut hur svår sommaren än var. Men det sägs att man i vissa fall tog vatten i kallkällan norr husen på Lågan. Så även om den inte torkade ut helt ville man säkerställa vattentillgången. Källan i Lågan kallades "Lågeholken" och var samfälld med Ressbyn. Det syns tydligt i terrängen var hus och annat stått här på Drankås. Säkerligen försedd med vandring nere vi källan, för att pumpa upp vatten till pannan som var ca 5 meter upp på berget. Det var med all säkerhet det fina vattnet i kombination rikligt flöde som gjorde att bryggeriet hamnade här.
Lite Historik om tillverkning och bryggning av öl och sprit i Sverige.
Bruket av alkohol har länge varit en naturlig del i det Svenska samhället. Dels först i historien som medicinsk dryck och senare i matkulturen. Ölet har en lång och tidig historia. Man har funnit bevis för öltillverkning så tidigt som 7000 talet före kristus. Det var när man började odla spannmål som detta slog igenom. Mjödet har också en tidig historia. Redan på 1500 talet före kristus producerades denna jästa honungs dryck. Men då oftast till högtider och som offergåvor. Den religiösa betydelsen under asa tiden var stor.
I klostren bryggdes ofta öl, men även spritdrycker. Vinet började tränga ut mjödet först på 1500 talet. Vinet kom då söderifrån och spreds efter hand norrut.
Eftersom kyrkor och kloster var de som spred kunskapen om både bryggning och biodling. Kom mjödet att sucseivt ersattas med vinet allt eftersom kristendomen vandrade norrut. Just brännvinet gjorde entre i Sverige på 1400 talet. (aqua vitae) eller livets vatten. Hembränningen blev nu vanlig. Men Gustav den lll införde kronobrännerier år 1777, dels för att få inkomster och dels för att kontrollera bränningen. Stora sociala problem kom under slutet av 1700 talt och under 1800 talet. Bruket blev nu en en grogrund för nykterhetsrörelsen som blommade upp under början av 1900 talet. Kryddningen kom senare. Det var renat producerat på framför allt höstvete som gällde. Så småningom kom potatisen in som bas för brännvinet och säden blev till så kallad vodka. Redan på 1860 talet började man från konung och fogdar att begränsa antalet brännerier. Så även här och på det bränneri som fanns i Kingebol.
