Dalsland/Ånimskog/Sörknatten: Skillnad mellan sidversioner
redigerat text |
Mikael S (diskussion | bidrag) Lagt till länkar. |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
=== '''Sörknattens Naturreservat''' === |
=== '''Sörknattens Naturreservat''' === |
||
Sörknatten är det högsta och mest spektakulära av Dalslands kvartsitberg. Berggrunden ingår i Dalformationens bergartsserie och domineras av den karaktäristiska kvartsiten som bildar långa och höga bergsryggar. Dessa nästan kala bergsryggar kallas ofta ”knattar”. Området är mycket kuperat och höjden varierar från 50 till 142 m.ö.h. |
Sörknatten är det högsta och mest spektakulära av [[Dalsland|Dalslands]] kvartsitberg. Berggrunden ingår i [[Dalsland/Dalformationen|Dalformationens]] bergartsserie och domineras av den karaktäristiska kvartsiten som bildar långa och höga bergsryggar. Dessa nästan kala bergsryggar kallas ofta ”knattar”. Området är mycket kuperat och höjden varierar från 50 till 142 m.ö.h. |
||
Landformerna och geologin i Sörknattenområdet är unika för landet. Naturen här uppe är ytterligt karg. I skrevor och sänkor finns gles skog av senvuxna, knotiga tallar, i övrigt ligger berget mestadels naket. Det reser sig nästan 100 meter över den omgivande bygden. Från toppen blickar man ut över en försvarlig del av Dalsland – och längre än så. Närmast i öster ligger sjön Ånimmen, omgiven av uppodlad lövskogsrik bygd. Där bortom blänker Vänerns vida vattenspegel med Kinnekulles karakteristiska profil vid horisonten. Dit är det sex mil fågelvägen. |
Landformerna och geologin i Sörknattenområdet är unika för landet. Naturen här uppe är ytterligt karg. I skrevor och sänkor finns gles skog av senvuxna, knotiga tallar, i övrigt ligger berget mestadels naket. Det reser sig nästan 100 meter över den omgivande bygden. Från toppen blickar man ut över en försvarlig del av [[Dalsland]] – och längre än så. Närmast i öster ligger sjön [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmen]], omgiven av uppodlad lövskogsrik bygd. Där bortom blänker Vänerns vida vattenspegel med Kinnekulles karakteristiska profil vid horisonten. Dit är det sex mil fågelvägen. |
||
Mot väster är vyn helt annorlunda. Här ser man ett rejält stycke skogsdal, med barrskogsklädda höjder och blänk av vatten. I reservatets norra del, mellan kvartsitryggen och sjön Djup i väster, finns ett rejält stycke gammal och relativt opåverkad skog med träd som är över 300 år gamla. |
Mot väster är vyn helt annorlunda. Här ser man ett rejält stycke skogsdal, med barrskogsklädda höjder och blänk av vatten. I reservatets norra del, mellan kvartsitryggen och sjön [[Dalsland/Ånimskog/Djup|Djup]] i väster, finns ett rejält stycke gammal och relativt opåverkad skog med träd som är över 300 år gamla. |
||
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Sörknatten.jpg|centrerad|miniatyr|Sörknatten]] |
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Sörknatten.jpg|centrerad|miniatyr|Sörknatten]] |
||
====== '''Knattar och kvartsit''' ====== |
====== '''Knattar och kvartsit''' ====== |
||
De för Dalsland så unika knattarna ingår i Dalformationen som är en uråldrig bergskedja. Knattarna består av en hård svårvittrad bergart som kallas kvartsit. De har därför kunnat stå emot inlandsisen och årtusendenas nötning och kullarna sticker nu upp ur landskapet som ryggen på en drake. Kvartsiten innehåller mest kvarts och är en viktig naturtillgång. Man har under långa tider brutit den för att använda till vägbeläggningar och inom metallindustrin och brotten syns som stora sår i landskapet. Sörknatten och andra dalsländska knattar kallas ibland för Dalslands tak. |
De för [[Dalsland]] så unika knattarna ingår i Dalformationen som är en uråldrig bergskedja. Knattarna består av en hård svårvittrad bergart som kallas kvartsit. De har därför kunnat stå emot inlandsisen och årtusendenas nötning och kullarna sticker nu upp ur landskapet som ryggen på en drake. Kvartsiten innehåller mest kvarts och är en viktig naturtillgång. Man har under långa tider brutit den för att använda till vägbeläggningar och inom metallindustrin och brotten syns som stora sår i landskapet. Sörknatten och andra dalsländska knattar kallas ibland för [[Dalsland|Dalslands]] tak. |
||
====== '''Naturskog''' ====== |
====== '''Naturskog''' ====== |
||
Naturreservatet är mycket mer än kala kvartsitkullar. I dalarna växer granar och lövskogspartier och här finns sårläka, vippärt och det sällsynta gräset skogssvingel. I området finns också en av Dalslands största naturskogar där de äldsta träden är mer än trehundra år. Det är spännande att tänka sig att de började spira då Karl XII var kung i Sverige! I den norra delen ligger Vingnäsbergen. Här fick konstnären Otto Hesselbom inspiration till flera av sina nationalromantiska tavlor. Den mest kända som heter ”'''Vårt land, vårt fosterland'''” målades 1902. Motivet är en utsikt över sjön Ånimmen och tavlan hänger på Nationalmuseum. Också i filmens värld har Sörknatten fått spela en roll. ”Ronja Rövardotter” efter Astrid Lindgrens berömda bok spelades till stor del in i reservatet. Kulisserna till Mattisborgen sattes upp på Sörknattens topp och i området finns också Helvetesgapet. |
Naturreservatet är mycket mer än kala kvartsitkullar. I dalarna växer granar och lövskogspartier och här finns sårläka, vippärt och det sällsynta gräset skogssvingel. I området finns också en av [[Dalsland|Dalslands]] största naturskogar där de äldsta träden är mer än trehundra år. Det är spännande att tänka sig att de började spira då Karl XII var kung i Sverige! I den norra delen ligger Vingnäsbergen. Här fick konstnären Otto Hesselbom inspiration till flera av sina nationalromantiska tavlor. Den mest kända som heter ”'''Vårt land, vårt fosterland'''” målades 1902. Motivet är en utsikt över sjön [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmen]] och tavlan hänger på Nationalmuseum. Också i filmens värld har Sörknatten fått spela en roll. ”Ronja Rövardotter” efter Astrid Lindgrens berömda bok spelades till stor del in i reservatet. Kulisserna till Mattisborgen sattes upp på Sörknattens topp och i området finns också Helvetesgapet. |
||
====== '''Så hittar Du till Sörknatten...''' ====== |
====== '''Så hittar Du till Sörknatten...''' ====== |
||
Reservatet ligger ca 3 mil söder om Åmål och är tillgängligt från väg E45. Sväng vid skyltning Snäcke och följ vägen norrut ca 8 km till skyltning Sörknattens naturreservat, där den södra P-platsen finns (koordinater: 58°52.649’N 12°28.569’E). |
Reservatet ligger ca 3 mil söder om [[Dalsland/Åmål|Åmål]] och är tillgängligt från väg E45. Sväng vid skyltning [[Dalsland/Ånimskog/Snäcke|Snäcke]] och följ vägen norrut ca 8 km till skyltning Sörknattens naturreservat, där den södra P-platsen finns (koordinater: 58°52.649’N 12°28.569’E). |
||
Nuvarande version från 23 maj 2025 kl. 19.27
Sörknattens Naturreservat
Sörknatten är det högsta och mest spektakulära av Dalslands kvartsitberg. Berggrunden ingår i Dalformationens bergartsserie och domineras av den karaktäristiska kvartsiten som bildar långa och höga bergsryggar. Dessa nästan kala bergsryggar kallas ofta ”knattar”. Området är mycket kuperat och höjden varierar från 50 till 142 m.ö.h.
Landformerna och geologin i Sörknattenområdet är unika för landet. Naturen här uppe är ytterligt karg. I skrevor och sänkor finns gles skog av senvuxna, knotiga tallar, i övrigt ligger berget mestadels naket. Det reser sig nästan 100 meter över den omgivande bygden. Från toppen blickar man ut över en försvarlig del av Dalsland – och längre än så. Närmast i öster ligger sjön Ånimmen, omgiven av uppodlad lövskogsrik bygd. Där bortom blänker Vänerns vida vattenspegel med Kinnekulles karakteristiska profil vid horisonten. Dit är det sex mil fågelvägen.
Mot väster är vyn helt annorlunda. Här ser man ett rejält stycke skogsdal, med barrskogsklädda höjder och blänk av vatten. I reservatets norra del, mellan kvartsitryggen och sjön Djup i väster, finns ett rejält stycke gammal och relativt opåverkad skog med träd som är över 300 år gamla.
Knattar och kvartsit
De för Dalsland så unika knattarna ingår i Dalformationen som är en uråldrig bergskedja. Knattarna består av en hård svårvittrad bergart som kallas kvartsit. De har därför kunnat stå emot inlandsisen och årtusendenas nötning och kullarna sticker nu upp ur landskapet som ryggen på en drake. Kvartsiten innehåller mest kvarts och är en viktig naturtillgång. Man har under långa tider brutit den för att använda till vägbeläggningar och inom metallindustrin och brotten syns som stora sår i landskapet. Sörknatten och andra dalsländska knattar kallas ibland för Dalslands tak.
Naturskog
Naturreservatet är mycket mer än kala kvartsitkullar. I dalarna växer granar och lövskogspartier och här finns sårläka, vippärt och det sällsynta gräset skogssvingel. I området finns också en av Dalslands största naturskogar där de äldsta träden är mer än trehundra år. Det är spännande att tänka sig att de började spira då Karl XII var kung i Sverige! I den norra delen ligger Vingnäsbergen. Här fick konstnären Otto Hesselbom inspiration till flera av sina nationalromantiska tavlor. Den mest kända som heter ”Vårt land, vårt fosterland” målades 1902. Motivet är en utsikt över sjön Ånimmen och tavlan hänger på Nationalmuseum. Också i filmens värld har Sörknatten fått spela en roll. ”Ronja Rövardotter” efter Astrid Lindgrens berömda bok spelades till stor del in i reservatet. Kulisserna till Mattisborgen sattes upp på Sörknattens topp och i området finns också Helvetesgapet.
Så hittar Du till Sörknatten...
Reservatet ligger ca 3 mil söder om Åmål och är tillgängligt från väg E45. Sväng vid skyltning Snäcke och följ vägen norrut ca 8 km till skyltning Sörknattens naturreservat, där den södra P-platsen finns (koordinater: 58°52.649’N 12°28.569’E).
Fotnot: Texten ovan är tagen från Västkuststiftelsens folder, respektive hemsida om Sörknatten. Se bifogade länkar: [1][2]
Mer info om Sörknatten finns på Länstyrelsens hemsida[3]
Ytterligare en länk om Sörknatten: Visit Åmål [4]
