Årsmöte i föreningen Sockipedia kommer att hållas digitalt den 13/3 2026 kl 18.00. ► Läs mer
Östergötland/Åsbo/Klankesten: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 34: | Rad 34: | ||
==== Namnet Klankesten ==== |
==== Namnet Klankesten ==== |
||
Det är inte omöjligt att namnet kan härledas till klangsten.<ref>Namnet klangsten kommer från det ljud som uppstår då man slår med en mindre sten, gren, slägga eller annat hårt föremål på stenen. Beroende var på stenen man slår uppstår olika toner.</ref> Det finns en stor natursten i granit alldeles i |
Det är inte omöjligt att namnet kan härledas till klangsten.<ref>Namnet klangsten kommer från det ljud som uppstår då man slår med en mindre sten, gren, slägga eller annat hårt föremål på stenen. Beroende var på stenen man slår uppstår olika toner.</ref> Det finns en stor natursten i granit alldeles i anslutninng till platsen där Klanksten antas ha legat. Möjligen kan denna sten ha klangstensegenskaper. |
||
[[Fil:Östergötland-Åsbo-Klankesten (1684).jpg|vänster|miniatyr|Utsnitt från karta (1684)|500x500px]] |
[[Fil:Östergötland-Åsbo-Klankesten (1684).jpg|vänster|miniatyr|Utsnitt från karta (1684)|500x500px]] |
||
Nuvarande version från 3 mars 2026 kl. 22.22
|
Klankesten
|
||
|---|---|---|
| Landskap | Östergötland | |
| Socken | Åsbo | |
| Typ | Torp | |
| Gård | Ingemarstorp | |
| Koordinater | 58.22172, 15.07154 | |
|
| ||
| Visa på karta | ||
| Häradskarta | ||
| Ekonomisk karta | ||
| Topografisk karta | ||
Klankesten, även benämnt Klanksten, Klanckesten och Klankesteen är ett något förbryllande torp. Den äldsta dokumentationen är från en lantmäterikarta över gården Bredgård i Boxholm från 1684. På kartan beskrivs torpet som "Klanckesteen ett torp på Ingemarstorpz ägor". Därefter förekommer torpet i mantalslängderna från 1687[1] fram till 1718, då beskrivet som "Ööde", därefter borta.
I Åsbo sockenstämma från 1721 skrivs följande "Förlijktes unge drängen Samuel i Klankesten och Pigan Chierstin i Flathult, upphäfwandes trolovningen efter hon war olaglig och missförstånd war them emellan kommit."[2] Förbryllande dock att ingen Samuel finns mantalsskriven på Ingemarstorp vare sig före eller efter 1719 – däremot på granngården Öringe.
Ytterligare förbryllande omständigheter är att Klankesten förekommer på en annan lantmäterikarta från 1708, då placerat på en utjord till gården Linnefors strax söder om Ingemarstorp.
Boende på Klanksten enligt mantalslängderna
- 1688-91: Hustrun Brita
- 1693: Per Andersson
- 1694: Öde
- 1695: Joen
- 1697-98: Jöns Jonsson
- 1699: Per Andersson
- 1701: Tremänningssoldaten Per med hustru
- 1704: Hustrun Elin
- 1705: Jahan Sörman
- 1708: Per S
- 1711-12: Måns
- 1714: Salomon
- 1715: Soldathustrun Karin. Not: Salomon bodde här aldrig
- 1716: Hustrun Ingrid
- 1717:
- 1718: Ööde
Namnet Klankesten
Det är inte omöjligt att namnet kan härledas till klangsten.[3] Det finns en stor natursten i granit alldeles i anslutninng till platsen där Klanksten antas ha legat. Möjligen kan denna sten ha klangstensegenskaper.


Källor och referenser
- ↑ Mantalslängder 1642-1820 Livgedinget 1655-1718 (AB, D, E, U) 30 (1688) Bild 280 / sid 1634
- ↑ Åsbo (E) C:1 (1633-1718) Bild 214 / sid 399
- ↑ Namnet klangsten kommer från det ljud som uppstår då man slår med en mindre sten, gren, slägga eller annat hårt föremål på stenen. Beroende var på stenen man slår uppstår olika toner.
