Dalsland/Tydje/Sjöfart

Redare och skeppare i Tydje

Eftersom Tydje socken geografiskt ligger utmed Vänerns kust, har det inte bara funnits flera fiskare, utan också många redare, skeppare och sjömän. ‘Tybybäcken’ i Tydjebyn är en av de platser där sjömännen genom åren har bott tätt. Peter Torin (se Tydjebyn 1:49) var en av dem. Han gick på alla Vänerns hamnar och också genom Göta älv ner till Göteborg. Runt 1880 hade han 20:- i månaden. Detta låter inte mycket men skall ställlas i relation till att man på den tiden för t.ex 50 öre fick ett tjog ägg eller ett kilo smör. En kanna mjölk kostade 20 öre och potatisen 4:- för en tunna. (Kanna = 2,617 lit, Tunna = 146,35 lit). Inte förrän 1766 fick bönderna rätt att segla sina varor. Före det var all yrkesmässig handel och fraktfart förbehållen städerna. Det var emellertid endast ved och egna produkter bönderna fick lov att frakta och detta skedde oftast med små odäckade skutor.

1832 slopades alla inskränkningar i sjöfarten och en explosionsartad expansion följde. Fartygen blev större och flera bönder blev skeppare. Antingen på egna skutor eller som delägare. Detta skapade också en del arbete för drängar och bondpojkar, som såg en chans att få arbeta med något annat. Dessutom fick de ju se andra vyer än hembygdens. Denna sjöfart med mindre fartyg höll i sig ända till det att konkurrensen av lastbilens frakter blev för stor. Före 1819 är det svårt att få fram vilka som ägde och förde båtar i Tydje. Detta p.g.a. att det först då började upprättas skeppsrullor i Åmåls hamn. Det är dock så att flera gårdsägare redan från mitten av 1600-talet hade mindre båtar som fraktade trätjära. Trätjäran var ju av stor betydelse för alla fartyg, både civilt och i flottan. Från 1819 är det möjligt att följa rullorna i Åmåls hamn. Det gör det lite lättare att se vilka Tydjebor som haft egna båtar eller varit skeppare på någon annans fartyg. T.ex. ägde tösseborna M. Sahlin i Vittlanda och A. Kallin i Vänsberg många båtar, som hade tydjebor som besättning. Det är dock sällan som besättningsmännens namn nämns i rullorna. Både på Slädekärrs, Tydjebyns och Östra Sjögars marker har det byggts båtar. Det sista fartygsbygget skedde i våra trakter vid Vänsbergs varv i Tösse år 1917, då en 700-tonnare vid namn ‘Carl Peder’ sjösattes den 5 juni.Om skeppsvarvet i Slädekärr, se 3:6 och lastageplatsen vid Kallas i Slädekärr, se 3:7.

Här följer en lista, långt ifrån komplett, men den ger ändå en bild av vilka de var, fartygen och männen. Årtalen syftar till att ge fartygen en ungefärlig åldersbestämning. Slupen var ett mindre enmastat segelfartyg, se bilden ovan, medan galeasen var tvåmastad.

1780/90-tal Amphitrite. Ägare var Nordström på Forsbacka. Skeppare var Anders Nilsson i Tydjebyn.

1819 registrerades skutan Britta på 300 skeppund. Ägare var B. Åberg och Grots sterbhus i Åmål. Skeppare var Anders Eriksson i Rolfsbyn och den hade två mans besättning.

1850 Styrbjörn på 500 skeppund. Ägare var M. Sahlin i Vittlanda, Tösse. Skeppare var Nils Berglund i Slädekärr och den hade två mans besättning.

Krona på 500 skeppund. Ägare var M. Sahlin i Vittlanda, Tösse. Skeppare var Olof Jansson i Tydje och den hade två mans besättning.

1855 Hulda på 400 skeppund. Ägare var Jan Magnus Svensson i Östra Sjögar. Skeppare var Olof Jansson Tydje och den hade två mans besättning.

Föreningen på 300 skeppund. Ägare var Magnus Andersson i Gärdsbyn. Skeppare var Anders Magnusson i Gärdsbyn och den hade två mans besättning.

Föreningen på 250 skeppund. Här nämns Anders Eriksson med en man. Kan vara samma som föregående fartyg. Nu med minskat tonage för att kunna gå med bara en besättningsman.

Slutet på 1850-talet. Zackarias Eriksson i Tydjebyn “seglar”.

Freden. Ägare Jan Magnus Svensson i Östra Sjögar. slupen Axel. Åtminstone mellan åren 1860 till 1878 var Jan Magnus Svensson i Östra Sjögar ägare och minst mellan 1860-72 var mågen Jan Petter Olsson i Kroken skeppare. Besättningman 1863 var Rasmus Svensson i Tössebäcken. 1865 var det Anders Johansson.

År 1878 låg Axel för reparation i Gamla Lödöse varv.

1864 Anette. Ägare var Gustav Bäckström i Hannebol, Tösse. Skeppare var Karl Petter Larsson i Nygårdskasa. Fartyget förliste 1864.

Slupen Björn. Ägare J.F. Kallin. Skeppare var Fredrik Johannesson i Kroken.

1876 slupen Oden. Här nämns J.M. Svanbom. Gustav Olsson i Kroken nämns som skeppare i hfl. 1877-90.

1884 galeasen Julius. Här nämns Lars Gustaf Hägg i Tydjebyn.

1887 slupen Ocean. Här nämns Lars Gustaf Hägg i Tydjebyn.

1889 slupen Skotic. Här nämns Axel Zackrisson i Nygård.

slupen Edla Sofia på 65 ton. Här nämns Carl Magnus Wennersten i Slädekärr.

1891 slupen Brudgummen. Ägare Gustav Andersson. Han ägde flera båtar. Skeppare var Olof Fredrik Schyman i Tydjebybäcken.

1891 slupen Bull. Ägare J H Larsson i Åmål. August Jonsson i Tydjebyn nämns som skeppare 1885 och 1891. 1893-94 var Zakarias Eriksson i Nygård skeppare.

Svea. Fartyget sjönk vid ett skär i Tydje skärgård utanför Rolfskärr. Skäret har sedan dess kallats Sveaskäret.

1896 Hilda Lovisa. Ägare var Magnusson i Ånimskog och skeppare var Emil Eriksson i Roterud, Topperud.

1903 seglarn Maria. Ägare och skeppare var Zakarias Eriksson i Nygård. Hon ligger som vrak i Gaperhult.

Gustav. Ägare var Magnuson i Ånimskog. Skeppare var Emil Eriksson i Roterud.

1903 ångbåten Maria. Ägare och skeppare var Berndt Zackrisson i Nygård. ångbåten Teodor. Först var Berndt Zackrisson skeppare och sedan, 1907-24, hans bror Hjalmar Zackrisson. Båda från Nygård. Styrman var Petrus Hägg i Tydjebyn. 1924 förliste båten.

Axel. Ägare var Kallin på Vänsberg, Tösse. Skeppare var Karl Andersson i Tydjebybäcken.

Hilding. Ägare var Kallin på Vänsberg, Tösse. Skeppare var Karl Andersson i Tydjebybäcken.

Ingeborg. Ägare var Kallin på Vänsberg, Tösse. Skeppare var Karl Andersson i Tydjebybäcken