Småland/Vena/Tellås

---

Lägg till ny plats
Tellås
Landskap	Småland
Socken	Vena
Namn	Tellås
Typ	Torp
Hemman	Hultåsa
Koordinater	57.477300,15.830321
Använt	ca 1788 - ca 1955
GPS	Falskt
Laddar karta ...
Visa på
ekonomiska kartan
häradsekonomiska kartan
topografiska kartan
Google Maps
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet.

Tellås

Torp under Hultåsa

Terrängbeskrivning: Torpstugan är renoverad och i gott skick. Ladugården är också kvar liksom den odlade marken som fortfarande brukas. Stugan är uthyrd till Hultsfreds Motorcykelklubb och ägare är Hultsfreds kommun. Namnet Tellås fick torpet efter den man som först bodde där, han hette Tellman. Inget namn kan vara mer lämpligt, eftersom stugan dessutom ligger på en ås.

1998, såväl torpstuga som ladugård är numera jämnade med marken.

Enligt HFL 1788-89 bodde i nybygget Tellås soldaten Per Tellman född i Tuna sn 1742, gift med Brita Eriksdotter född i Hjorted sn 1738.

Enligt HFL 1818-25. Peter Julisson född i Lönneberga sn den 25 januari 1785, gift med Stina Karlsdotter född i Vena sn den 24 augusti 1776, de hade fyra barn.

Den 12 april 1818 avlider i Tellås änkan Lisken Eriksdotter född i Skinnarp den 30 september 1744, (se nr.196).

År 1853 kom till Tellås torparen Erik Johansson född i Gårdveda sn den 16 september 1802, gift med Anna Lisa Danielsdotter född i Tuna sn den 16 mars 1801. De hade fem barn. Familjen flyttade till Målilla 1857.

År 1859 kom till Tellås torpare Per Johan Persson född i Vena sn den 5 maj 1828, gift med Carolina Maria Svensdotter född i Kristdala sn den 18 december 1834. Till Tellås kom de från Sjöstugan under Hulingsryd, dessförinnan hade de varit bosatta i Grönlid vid Silverdalen.

En händelse 1880 i Tellås

En beklaglig händelse inträffade den 5 augusti 1880, vid sextiden på morgonen i närheten av Tellås. En son till torparen Johan Persson i Tellås gick tidigt ut på morgonen för att vakta på tjuvskyttar som härjade i trakten. Helt plötsligt får han se skymten av en mansperson komma gående på skogsvägen. Han kastar sig då hastigt in i skogen och liggande på magen och i skydd av buskaget vill han ta reda på vem tjuvskytten kan vara.

Jägaren som såg att något rörde sig vid sidan av vägen var helt säker på att det var en hare, därför höjer han geväret och skjuter. När han sedan går fram för att hämta sitt villebråd, får han till sin förtvivlan se att han skjutit på en yngre man. Han ger den skadade ingen hjälp utan rusar därifrån i vild panik, men tar sedan kontakt med kyrkoherden i Vena och förklarar bland annat för honom att pojken var vid liv när han lämnade platsen och att meningen inte var att döda honom.

Pojken kunde trots att han var svårt chockad och skadad ta sig hem till Tellås. Vid polisutredningen framkom det att pojken hade en grå ylletröja på sig och blev på så sätt lik en hare. Pojken hade träffats av 20-25 hagel, tre i pannan, två vid örat, ett i näsan och de andra i ena armen och handen. Den som avlossade skotten var arbetaren Per David Lindfors från Höghult i Frödinge sn. Han häktades för vådaskottet och olaga jakt. Pojkens far Johan Persson inlämnade en protestskrivelse och påpekade att det hela inte kunde röra sig om ett vådaskott, utan att skottet var avsett för att skada. Den skadade kryade emellertid snart på sig, men var en längre tid chockad av händelsen. När han skulle göra sin beväringstjänst på Hultsfreds slätt och Kalmar regemente, hade han svårt att vara med på skjutövningar, därför klassades han ner till malaj.

Trots skrivelser och läkarintyg, fastställde tingsrätten att det rörde sig om ett vådaskott, men Lindfors dömdes att böta 50 kronor och ersätta den skadade med 500 kronor.

År 1904-07 bodde i Tellås snickaren Karl Alfred Boman född 1866, död 1925. En av hans söner Karl Boman var ett mycket omtyckt biträde i dåvarande konsumbutiken på Storgatan i Hultsfred. Det berättas om honom, att när någon kund betalade sina inköp med småslantar, ursäktade de sig kanske ibland över detta. Då replikerade Karl Boman snabbt: ”Tackar, tackar, tackar, det är pengar det med”.

Mellan åren 1919-38 brukades Tellås av Wilhelm Andersson. 1938 övertog Wilhelm Anderssons måg, Algot Johansson, bruket av torpet fram till 1942. Där efter brukades det av Folke Johansson, troligen på en femårsperiod.

Den siste som brukade och bodde i Tellås var Albin Svensson fram till mitten av 1950-talet.