Västergötland/Väne-Åsaka/Bottesmaden: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Bläddra interaktivt i historiken
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
importera CSV
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(12 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{NyPlats
{{Platsbox
|landskap=Västergötland
|namn=Bottesmaden
|namn=Bottesmaden
|gård=Berg Västra
|socken=Väne-Åsaka
|socken=Väne-Åsaka
|hemman=Berg
|typ=Torp
|typ=Torp
|knord=58.214335
|knord=58.214335
|kost=12.381444
|kost=12.381444
}}
}}
<ref>Sveriges Bebyggelse - Landsbygden</ref>4.3 ha , 2 åker, 2.3 skog mm. Tax. 6.000(5.400, 600) Förvärvad 1952
Fredrik och Maria Larsson boende på, först den lilla gården Skogen sedan på lägenheten Bottesmaden mellan Berg och Slätterna här i Åsaka.
Trä,1943, 2 rum, 1 kök, 1 hall, . Rest. 1952, El, v, avl.
Ladugård i trä, 1943, för 2 nötkreatur

Byggnadssnickare Axel o Birgit Wänegård barn: Kerstin, Margareta, Jan, Inga

----
<ref>Rolf Danelsseon (2009)</ref>Fredrik och Maria Larsson boende på, först den lilla gården Skogen sedan på lägenheten Bottesmaden mellan Berg och Slätterna här i Åsaka.
Fredrik var född 1875 på ”Lugnet”, ett torp under Koberg i Lagmansered. Maria, född 1886, var från Björkås i Stora Mellby.
Fredrik var född 1875 på ”Lugnet”, ett torp under Koberg i Lagmansered. Maria, född 1886, var från Björkås i Stora Mellby.
Fredrik köpte gården Skogen redan 1909 där
Fredrik köpte gården Skogen redan 1909 där också hans mor och till en början även bröderna Albert och Johan blev boende.
Maria kom dit någon gång på 20-talet. 1906 hade Fredrik genomgått en kurs på Herrljunga småbrukarskola.
också hans mor och till en början även bröderna
Sina läroböcker, jordbrukslära, höns- och kreatursskötsel samt sin noggranna bokföring från sina första bondeår på Skogen hade han bevarat.
Albert och Johan blev boende. Maria kom dit
När han fick höra att jag och Eivi skulle bli bönder på Nilsgården gav han mig dem för ev. korn av kunskap. Jag har sänt dem vidare till
någon gång på 20-talet.
Nordiska museet som tacksamt tog emot dem. 1942 sålde Fredrik och Maria Skogen, som låg ca 5 km från allmän väg, och köpte Bottesmaden
1906 hade Fredrik genomgått en kurs på
som bara hade 200 meter till landsvägen. Vår, min, relation till Fredrik och Maria går tillbaka till tidiga barn- och ungdomsår. Min far, Gustaf, som hade åkeri utförde en del transporter åt Fredrik i samband med ladugårdsbygge på Skogen. Vägen fram var lång, smal och krokig, bitvis i dåligt skick. Genom att anpassa en del körslor till väderleksförhållande kunde han köra ända fram till gården.
Herrljunga småbrukarskola. Sina läroböcker,
Detta var Fredrik och Maria väldigt tacksamma för. Vägen fram till Skogen hade också många grindar och ”led”, jag tror där fanns 10-12
jordbrukslära, höns- och kreatursskötsel samt sin
stycken, sommartid. För chauffören var det väldigt tacksamt att ha en grindpojke med. En sådan grindpojke var jag.
noggranna bokföring från sina första bondeår på
Med tiden utvecklades vänskapen mellan våra familjer. Fredrik och Maria vände sig ofta till oss om olika problem som uppstod.
Skogen hade han bevarat.
När familjen flyttade till Bottesmaden satte Fredrik genast igång med upprustning av bostad och ladugård. Ett timmerhus emellan Strömmen
När han fick höra att jag och Eivi skulle bli
och Skogen inköptes och ”märktes” ned, kördes med häst ut till farbar väg. Sedan transporterade vi det med lastbil vidare till Bottesmaden där det står som bostadshus. Mejeriet vid Vallen i Lagmansered användes till ladugårdsbygget.
bönder på Nilsgården gav han mig dem för ev.
En ny brunn skulle grävas och jag fick uppdraget att med slagruta anvisa plats.
korn av kunskap. Jag har sänt dem vidare till
Nordiska museet som tacksamt tog emot dem.
1942 sålde Fredrik och Maria Skogen, som låg
ca 5 km från allmän väg, och köpte Bottesmaden
som bara hade 200 meter till landsvägen.
Vår, min, relation till Fredrik och Maria går
tillbaka till tidiga barn- och ungdomsår. Min far,
Gustaf, som hade åkeri utförde en del
transporter åt Fredrik i samband med
ladugårdsbygge på Skogen. Vägen fram var
lång, smal och krokig, bitvis i dåligt skick. Genom
att anpassa en del körslor till
väderleksförhållande kunde han köra ända fram
till gården. Detta var Fredrik och Maria väldigt
tacksamma för.
Vägen fram till Skogen hade också många
grindar och ”led”, jag tror där fanns 10-12
stycken, sommartid. För chauffören var det
väldigt tacksamt att ha en grindpojke med. En
sådan grindpojke var jag.
Med tiden utvecklades vänskapen mellan våra
familjer. Fredrik och Maria vände sig ofta till oss
om olika problem som uppstod.
När familjen flyttade till Bottesmaden satte
Fredrik genast igång med upprustning av bostad
och ladugård. Ett timmerhus emellan Strömmen
och Skogen inköptes och ”märktes” ned, kördes
med häst ut till farbar väg. Sedan transporterade
vi det med lastbil vidare till Bottesmaden där det
står som bostadshus. Mejeriet vid Vallen i
Lagmansered användes till ladugårdsbygget.
En ny brunn skulle grävas och jag fick uppdraget
att med slagruta anvisa plats.
På hösten 1950 frågade Fredrik och Maria om vi ville överta deras ko och kviga. De orkade inte längre med dem. Vi gjorde så.
På hösten 1950 frågade Fredrik och Maria om vi ville överta deras ko och kviga. De orkade inte längre med dem. Vi gjorde så.
En säregen golvklocka sammanbyggd med en sekretär står sedan 1951 hos oss. Den var kommen från Marias hem och den skulle vi ha hade Maria bestämt. Kom och hämta den, bad hon enträget, innan jag går bort. Fyra månader efter att vi hämtat klockan dog Maria.
En säregen golvklocka sammanbyggd med en sekretär står sedan 1951 hos oss. Den var kommen från Marias hem och den skulle vi ha hade Maria bestämt. Kom och hämta den, bad hon enträget, innan jag går bort. Fyra månader efter att vi hämtat klockan dog Maria.
Det saknades el, både på Skogen och Bottesmaden. Maria fick aldrig uppleva att ”trycka på knappen”. Fredrik, som överlevde Maria i 10 år, flyttade till Vänegården. Där fanns el, både ute och inne. Maria dog 1952 och Fredrik gick bort 1962.
Det saknades el, både på Skogen och Bottesmaden. Maria fick aldrig uppleva att ”trycka på knappen”. Fredrik, som överlevde Maria i 10 år, flyttade till Vänegården. Där fanns el, både ute och inne. Maria dog 1952 och Fredrik gick bort 1962.


text av Rolf Danielsson 2009
text av Rolf Danielsson 2009
----
<poem>Berg Västra BOTTESMADEN
De första 2 längderna är torpet skrivet på Berg Östra 1829-53.
in 1830,
Eric Carlsson 1805 21/2 Östanbäck
Stina Andersdotter 1805 Bryggum
Carl 1828 5/12 u. Landbogård
Anders Magnus 1831 23/4 + 1832 Bottesmaden
Anna Brita 1832 9/12
Christina 1834 9/12
Anders Magnus 1838 19/3
ut 1839 Gärdhem:

in 1864:
Anders Magnus Andersson 1836 19/12 + 1906 Berg V.
1:a h. Johanna Jonasdr. 1840 + 1876 Mellby
Ida Christina 1864 23/8 Bottesmaden
Johan Alfred 1866 25/5 + 1867
August 1869 1/7
Anna Maria 1872 8/6
Augusta 1874 5/3 + 1874 5/3
Sofia 1874 5/3
Anders Gustaf 1876 15/5 + 1877
2:a h. Anna Stina Larsdr. 1832 29/9 + 1906 Ekedalen
in 1901 inhyst
Inga Kristina Johansdr. 1867 19/10 Lövmaden Storeg.
Inga Kristina flyttar efter 1910 ut. Hon bor 1920 på Brännebacken, Anderstorp.

in ca 1905 Wärmeshage:
Läg. äg. Ida Kristina Andersdr. 1864 23/8 + 1936 Bottesmaden
inhyst faster: Maja Lena Andersdr. 1840 13/11 + 1925 Berg V.

in ca 1937- 1939:
Karl Johansson 1915 21/2 Vässlebacken
Astrid f. Jonsson 1915 Tunhem
Viola Margareta 1936 Flo
Sven Sigvard 1938 Bottesmaden

in 1942 Skogen
Fredrik Larsson 1875 + 1962 Lagmansered
Maria f. Andersdr. 1886 + 1938
Fredrik kallades "Fredrik på Skogen". Han flyttar 1953 till Ålderdomshemmet där han dör 1962.
ut 1953:

Boende 1953:
Axel Wilhelm Wänegård 1905 Väne Ryr
Birgit Alice f. Lundberg 1909 Piteå
Kerstin Alice 1938 Vänersborg
Elsa Margareta 1943 Väne Ryr
Jan Axel 1945 Väne Ryr
Inga Maria 1947 Väne Ryr
Göte Dahlqvist 1927 + 1997 Särna

Nuv. ägare: Göte Dahlqvists systerbarn.
</poem>
{{JsonFörPlats||13}}
<references />

Nuvarande version från 28 juli 2026 kl. 05.34

Lägg till ny plats
Bottesmaden
Landskap Västergötland
Socken Väne-Åsaka
Namn Bottesmaden
Typ Torp
Hemman Berg
Gård Berg Västra
Koordinater 58.214335,12.381444
Laddar karta ...
Visa på
ekonomiska kartan
häradsekonomiska kartan
topografiska kartan
Google Maps

Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet.


[1]4.3 ha , 2 åker, 2.3 skog mm. Tax. 6.000(5.400, 600) Förvärvad 1952 Trä,1943, 2 rum, 1 kök, 1 hall, . Rest. 1952, El, v, avl. Ladugård i trä, 1943, för 2 nötkreatur

Byggnadssnickare Axel o Birgit Wänegård barn: Kerstin, Margareta, Jan, Inga

[2]Fredrik och Maria Larsson boende på, först den lilla gården Skogen sedan på lägenheten Bottesmaden mellan Berg och Slätterna här i Åsaka. Fredrik var född 1875 på ”Lugnet”, ett torp under Koberg i Lagmansered. Maria, född 1886, var från Björkås i Stora Mellby. Fredrik köpte gården Skogen redan 1909 där också hans mor och till en början även bröderna Albert och Johan blev boende. Maria kom dit någon gång på 20-talet. 1906 hade Fredrik genomgått en kurs på Herrljunga småbrukarskola. Sina läroböcker, jordbrukslära, höns- och kreatursskötsel samt sin noggranna bokföring från sina första bondeår på Skogen hade han bevarat. När han fick höra att jag och Eivi skulle bli bönder på Nilsgården gav han mig dem för ev. korn av kunskap. Jag har sänt dem vidare till Nordiska museet som tacksamt tog emot dem. 1942 sålde Fredrik och Maria Skogen, som låg ca 5 km från allmän väg, och köpte Bottesmaden som bara hade 200 meter till landsvägen. Vår, min, relation till Fredrik och Maria går tillbaka till tidiga barn- och ungdomsår. Min far, Gustaf, som hade åkeri utförde en del transporter åt Fredrik i samband med ladugårdsbygge på Skogen. Vägen fram var lång, smal och krokig, bitvis i dåligt skick. Genom att anpassa en del körslor till väderleksförhållande kunde han köra ända fram till gården. Detta var Fredrik och Maria väldigt tacksamma för. Vägen fram till Skogen hade också många grindar och ”led”, jag tror där fanns 10-12 stycken, sommartid. För chauffören var det väldigt tacksamt att ha en grindpojke med. En sådan grindpojke var jag. Med tiden utvecklades vänskapen mellan våra familjer. Fredrik och Maria vände sig ofta till oss om olika problem som uppstod. När familjen flyttade till Bottesmaden satte Fredrik genast igång med upprustning av bostad och ladugård. Ett timmerhus emellan Strömmen och Skogen inköptes och ”märktes” ned, kördes med häst ut till farbar väg. Sedan transporterade vi det med lastbil vidare till Bottesmaden där det står som bostadshus. Mejeriet vid Vallen i Lagmansered användes till ladugårdsbygget. En ny brunn skulle grävas och jag fick uppdraget att med slagruta anvisa plats. På hösten 1950 frågade Fredrik och Maria om vi ville överta deras ko och kviga. De orkade inte längre med dem. Vi gjorde så. En säregen golvklocka sammanbyggd med en sekretär står sedan 1951 hos oss. Den var kommen från Marias hem och den skulle vi ha hade Maria bestämt. Kom och hämta den, bad hon enträget, innan jag går bort. Fyra månader efter att vi hämtat klockan dog Maria. Det saknades el, både på Skogen och Bottesmaden. Maria fick aldrig uppleva att ”trycka på knappen”. Fredrik, som överlevde Maria i 10 år, flyttade till Vänegården. Där fanns el, både ute och inne. Maria dog 1952 och Fredrik gick bort 1962.

text av Rolf Danielsson 2009

Berg Västra BOTTESMADEN
De första 2 längderna är torpet skrivet på Berg Östra 1829-53.
in 1830,
Eric Carlsson 1805 21/2 Östanbäck
Stina Andersdotter 1805 Bryggum
Carl 1828 5/12 u. Landbogård
Anders Magnus 1831 23/4 + 1832 Bottesmaden
Anna Brita 1832 9/12
Christina 1834 9/12
Anders Magnus 1838 19/3
ut 1839 Gärdhem:

in 1864:
Anders Magnus Andersson 1836 19/12 + 1906 Berg V.
1:a h. Johanna Jonasdr. 1840 + 1876 Mellby
Ida Christina 1864 23/8 Bottesmaden
Johan Alfred 1866 25/5 + 1867
August 1869 1/7
Anna Maria 1872 8/6
Augusta 1874 5/3 + 1874 5/3
Sofia 1874 5/3
Anders Gustaf 1876 15/5 + 1877
2:a h. Anna Stina Larsdr. 1832 29/9 + 1906 Ekedalen
in 1901 inhyst
Inga Kristina Johansdr. 1867 19/10 Lövmaden Storeg.
Inga Kristina flyttar efter 1910 ut. Hon bor 1920 på Brännebacken, Anderstorp.

in ca 1905 Wärmeshage:
Läg. äg. Ida Kristina Andersdr. 1864 23/8 + 1936 Bottesmaden
inhyst faster: Maja Lena Andersdr. 1840 13/11 + 1925 Berg V.

in ca 1937- 1939:
Karl Johansson 1915 21/2 Vässlebacken
Astrid f. Jonsson 1915 Tunhem
Viola Margareta 1936 Flo
Sven Sigvard 1938 Bottesmaden

in 1942 Skogen
Fredrik Larsson 1875 + 1962 Lagmansered
Maria f. Andersdr. 1886 + 1938
Fredrik kallades "Fredrik på Skogen". Han flyttar 1953 till Ålderdomshemmet där han dör 1962.
ut 1953:

Boende 1953:
Axel Wilhelm Wänegård 1905 Väne Ryr
Birgit Alice f. Lundberg 1909 Piteå
Kerstin Alice 1938 Vänersborg
Elsa Margareta 1943 Väne Ryr
Jan Axel 1945 Väne Ryr
Inga Maria 1947 Väne Ryr
Göte Dahlqvist 1927 + 1997 Särna

Nuv. ägare: Göte Dahlqvists systerbarn.


Laddar karta ...

Platser som tillhör hemmanet är 22 st

NamnKoordinatTyp
Berg Slätterna58.212358, 12.373536Lanthandel
Bergfast58.212006, 12.373051Samlingslokal
Bergs Gård58.221365, 12.393565Gård
Bergs KvarnIndustri
Bergs mejeri58.222173, 12.388501Industri
Bottesmaden58.214335, 12.381444Torp
Gunnarsberg58.224947, 12.384086Lägenhet
Haborskärr58.213674, 12.385422Soldattorp
JohannislundBackstuga
Knekthagen58.211034, 12.386098Torp
Komaden 158.202445, 12.384301Torp
Lugnet58.207383, 12.377794Torp
Råbergsängen (Östra Berg)Backstuga
Sand (Västra Berg)Torp
Sandkullen58.213044, 12.374575Lägenhet
Skogsbo58.206264, 12.386431Torp
Skogshagen58.208412, 12.375605Gård
Skogshagen (Backstuga)Backstuga
Soldatstom 395Soldattorp
Sopemaden58.203472, 12.367519Gård
Västra Berg Småskola58.220381, 12.389701Skola
Ålderdomshem58.219082, 12.383351Annat


  1. ↑ Sveriges Bebyggelse - Landsbygden
  2. ↑ Rolf Danelsseon (2009)
Hämtad från ”https://sockipedia.se/w/index.php?title=Västergötland/Väne-Åsaka/Bottesmaden&oldid=47612”