Dalsland/Ånimskog/Bollsbyn

---

Lägg till ny plats
Bollsbyn
Landskap	Dalsland
Socken	Ånimskog
Namn	Bollsbyn
Typ	Hemman
Koordinater	58.868233,12.568488
Laddar karta ...
Visa på
ekonomiska kartan
häradsekonomiska kartan
topografiska kartan
Google Maps
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet.

Externa källor

Mer information om ägare och boende i Bollsbyn finns i Herrgårdsdatabasen på webbplatsen Svenska Herrgårdar.

Platser som hör till hemmanet

Namn	Typ
Betlehem	Torp
Fornlämningar i Bollsbyn	Fornlämning
Långås	Torp
Pål	Torp

Låt oss först läsa vad Nils Blid skriver om Bollsbyn.

Ur historiens dimmor stiger nu det okända Bollsbyn i Ånimskog socken fram. Gamla protokoll och kartor berättar om en gård som storleksmässigt jämförs med Henriksholm. Här finns byggnad ägd av adeln och på kartan stor som ett slott.

Men verkligheten var en mindre byggnad, en stor mangårdsbyggnad med flygel, tegeltak, tolv rum och sex kakelungnar och förmodligen byggd på 1600-talet. Storhetstiden varade långt in på 1800-talet. Åldern tog ut sin rätt, rötan härjade och under 1800-talets senare hälft försvann Södra Bollsbyn för att byggas upp igen -spegelvänt.

Det gamla Bollsbyn hade sin gårdsplan vänd mot norr, under 1800-talets senare hälft vändes gårdsplanen söderut men mangårdsbyggnaden låg kvar på samma plats.

Det äldsta dokument vi har är utdrag ur Ånimskogs brandstods förteckning 1825 - men då hade redan adeln flyttat ut. Caractairs Byggning bestående af fyra rum under tegeltak. En flygelbyggnad bestående af fyra rum under tegeltak öster om gården. En spannmålsbod med tvänne bottnar öster om gården. Ladugårdsbyggnad med bundet halmtak och sex röst bestående af en loge med tvänne lador. Fähus för 20 kreatur. Stall för nio hästar med lada samt vagnbod i söder om gården.

Ett redskapdhus öster om gården.

Kreatur: 4 hästar, 10 kor, 6 ungboskap, 15 st får och 6 st svin. 1848 genomförs laga skifte för Bollsbyn. Ur protokollet framstiger tvenne byggnader vars skick är lika undermåligt som protokollets handstil. Lars Lundin, Hembygdsföreningens ordförade, har översatt dokumentet men tvingats att i vissa fall ge upp.

(Hjälpmedel: 1 Aln = 0,59 meter, Contor = kontor, litet förådsrymme, jämf. vindskontor, öfs = takskägg, Swillar/Swillor = understa timmerlagret, syllen, fönsterlufter = öppningsbara)

Manbyggning

24 al. lång, 5 1/2 al. hög uppförd af trä under torf och näver samt tegeltak, innehållande 4 rum utom kök och förstuga samt ?? med inforad? trappa till de sistnämnde jämte tvenne Contor. Utom köksspis och bakugn befinnes i de 3:ne rummen 2 tegel och en kakelugn jämte spis i salen. På huset är anbragt 11 fönsterlufter jämte farstuqvist. Byggningen åldrig men genom väl omsedd brädfodring åro väggarna, utom några smärre rötor under fönstren oc på swillorna i godt skick. Kakelugnarna äro gamla, men för närvarande i brukbart skick.? Omkring öfs och gaflar uprutna. Öfrige ? af ? skorstensmuren bräckligt skick. Alla fönsterbågarna på nedre ändarna skadade men och ?? Brädfodring på åtskilliga ställen skadad. Fönster och dropplister uppruttna.

Flygelbyggnad (Contor)

14 alnar lång. 10 och3/4 alnar bred, 8 alnar hög, uppförd af timmer under näfer, torf och tegeltak, innehållande brygghus med bakugn trenne rum med tegelkakelugnar ?? brädfodring. Wäggarna af röta ?? Dessutom finnes förstuga med tvenne Contor och vind samt trappa. Taket som i Nr 1 nämligen ett öfs med gafelforningen ? upprutten. Fönster och dropplister ? rutor dels borta. Tvenne af kakelugnarna i brukbart skick. Brygghuset utan golv samt söndriga dörrar i undre våningen. Fönsterbågarna i nämnda wåning uptutne och de mesta i den öfre skadade af röta. Ett Contor och ett skåp på westra kammaren. 8 fönsterlufter är å huset anbragt.

Övriga byggnader redovisas i korthet.

Drängstuga 9 alnar lång, 8 1/2 bred.

Svinhus och skjul 14 alnar lång, 8 !/2 bred.

Helighus 7 alnar lång, 6 bred.

Stallbyggnad 26 alnar lång, 13 3/4 bred.

Fähus 26 alnar lång, 13 1/2 bred.

Ladugård 42 alnar lång, 14 bred.

Smedjan 7 1/2 alnar lång, 6 1/2 bred.

Smedjan spelade en mycket viktig roll. Smedjan är borta men den stenlagda brunnen finns kvar. Platsen vet vi med bestämhet. Blids sommarhus i Bollsbyn. Smedjan finns inritad i 1847 års karta eftersom den ingick i laga skiftesförhandlingen. I samma karta finns en liten byggnad inritad, som inte tillhör förhandlingen. Platsen går att identifiera med hjälp av gamla vägen, markförhållandena och höjdkurva. Det är en bergrygg som skjuter upp mellan norra och södra Bollsbyn. på berget finns den gamla vägen fortfarande kvar. Dessutom växer en urgammal vildapel där.

Nu mäter vi på kartan avståndet mellan brunnen och den gamla huvudbyggnadens mittpunkt, överför måttet till kartans måttlinjal. Sedan räkna om från aln till meter. Därmed vet vi hur långt det är mellan brunn och mangårdsbyggnaden. Steg 2 är att fastställa det lilla torpets läge i förhållande till brunnen och slutligen torpets till mangårdsbyggnaden. Steg 3. Med hjälp av Eniro kartors mätverktyg i flygfoto lägger vi ut avståndet från brunn och torp mot nya mangårdsbyggnaden. Facit. Punkterna sammanfaller med mangårdsbyggnadens baksida eller dess norra tak. Betydelsen är att häradsdommaren NF Eriksson på Bollsbyn ippförde 1886 den nya mangårdsbyggnaden på i stort sett samma plats där den gamla låg. Detta intygas av Nisse Larsson på Solhem via Birgitta Solhemmer. Nisse har berättat, att när Dagmar och Axel Magnusson på Södra Bollsbyn renoverade östra salen bestod väggen av en gammal timmervägg. Denna har sparats. Innan nybyggnaden av nuvarande mangårdsbyggnaden hade NF Eriksson uppfört nya byggnader. Råglogen i Haget 1872, första svinhuset 1876, hemlighuset 1877, tröskverket 1877, källa med stuga (nya smedjan?) 1878. stall 1880, fähuset 1881, tak på magasinet 1881, skafferiet 1886, nya mangårdsbyggnaden 1886, ny rågladugård 1890 och nya svinhuset 1891. Mitt i alla byggerier brann ladugården ner 1884. Först 5 år efteråt utlyses entrepenaden för nyuppförande.

Enligt den gamla kartan låg byggnaderna och trädgårdslandet norr om den gamla huvudbyggnaden. I dag söder om nuvarande mangårdsbyggnad. Resonemanget ovan har en hake som heter uppfartsvägen. Mäter man med utgångspunkt från vägkorset gamla/nya vägen och uppfartsvägen hamnar den gamla mangårdsbyggnaden 32 meter söder om backstugan på Södra Bollsbyn. Men detta är under förutsättning att uppfartsvägen inte ändrats, å andra sidan kan en felritning ha skett. Området söder om backstugans tomt är synnerligen intressant. I flygbilden här brdvid kan man se att det är stort. Här finns röser, spår av markhöjning och rester av gissningsvis grundmurar. Är röserna rester av ett hus var det stort 19 meter x 6 (jämför gamla gamla mangårdsbyggnaden 14 x 9 meter). Kanske en forntida ladugård?

I 1875 års karta har flygeln försvunnit och mangårdsbyggnaden flyttats norr om deläga 54 (bergligt). Det innebär att byggnaden placerats ungefär vid vårdträdet på Södra Bollsbyn eller strax framför nya mangårdsbyggnaden. Om, eller nybyggnad? Allt talar för nybyggnad eftersom röta angripit syllen enligt besiktningen 1845. Man har helt enkelt flyttat över timret på en ny syll. Det är fastslaget att flygelbyggnaden låg öster om huvudbyggnaden, men söder, eller norr om? Fältet är fritt för gissningar.

Här en teori. Utifrån antagandet att huvudbuggnaden legat enligt ovan är söderläget intressantast. I beskrivningen ovan framgår att byggnaderna hade olika höjder, flygeln var 1,5 meter högre. Den nuvarande ladan ligger lägre i förhållande till planen och den tänkbara platsen för huvudbyggnaden. En placering där nuvarande ladan ligger skulle kunna innebära att taknockarna kommer i samma höjd. Estetiskt att föredra. I sin tur betyder detta att uppfartsvägen ledde fram mot byggnadernas framsidor. Ett för besökande adelskap trevligare alternativ än att mötas av svin och fähus, kanske också av ett dass.

Bollsbyn var på 1700-talet ett frälsehem. Det vill säga att brukaren av jorden, frälsebonden, betalade skatt till adeln, i detta fallet Wählborne Herr Liweutnant Georg Belfrage vars farfar hamnat i Riddarhuset. Frälsehem fanns på många ställen i Ånimskog. Däremot var det ovanligt att adeln bebodde frälset. I sällskap med prästerskapet utvecklades en grogrunf mot makten i socknen. Tidigt utvecklades ett system i vilket kontraktsbundna torpare betalade skatt till ägaren i form av dagsverken. Torparen låg direkt under gården och registrerades särskilt i kyrkoböckerna. Under 1700-talet låg två sådana torp i Pål plus ett i Långås och ett i Grönhult. Anmärkningsvärt är att endast nutida kartor redovisar Norra Bollsbyn. Vi vet inte med bestämdhet när det kom till. Vi vet att Peter Timell bodde där 1840. En inte verifierad uppgift säger att det fanns boende där 1805. Problemet med Norra Bollsbyn är att fastigheten inte omfattades av laga skifte 1848 och klyvningsprocessen 1875.

Under 1800-talet tog brukarna över ägandet av Bollsbyn. Det var människor som kunde ta för sig inom socknen och som hade tunga uppdrag och stark koppling till kyrkan. Maktens folk var framför allt Härads Skrifaren Peter Timell med hedertiteln Landskamrerare, Esbjörn Json Bergman på Norra Bollsbyn, häradsdomaren Nils Fredrik Eriksson på Bollsbyn och framför allt hans son Jan Magnus Nilsson, som inrättade ett slags kommunkontor i ett litet hus på Solhem i Bollsbyn.

Bollsbyns period som maktcentrum i Ånimskog varade från 1700-talets slut fram till 1937 då Jan Magnus avled. Sedan rättade Bollsbyn sig in i ledet.

Här bodde häradsdommare Nils Fredrik Eriksson och hanns döttrar Hilma och Matilda f 1858. Matilda gifter sig den 9 februari 1886 i Bollsbyn, med Emil Björlin f 1858 i Tollesbyn. Det sägs att Nils var en man som inte godtog svärsöner hur som helst , utan Emil åkte till Amerika och tjänade ihop pengar innan han godtogs av Nils. De reser till Amerika och avreser från Göteborg den 26 februari samma år. Tyvärr förliser båten på Atlanten, men de räddas mirakulöst och kommer så småningom till Amerika, utan allt sitt bagage, men vid liv. Emil startade Björlins bageri i Duluth Minnesota redan 1884. (Steven Swanson ättling till Matilda. besökte platsen för sin farmors farmor 2016 i programmet "Allt för Sverige")