Dalsland/Tydje/Skolhuset (slädekärr): Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Bläddra interaktivt i historiken
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Skapade sidan med '{{NyPlats |landskap=Dalsland |socken=Tydje |namn=Skolhuset (slädekärr) |typ=Skolhus |hemman=Slädekärr |kartkod=39 }} SKOLAN i Slädekärr, senare TYDJE BYGDEGÅRD Skolhusets historia börjar 1866 då Carl Magnus Wennersten kostnadsfritt upplät en tomt på sina ägor i Slädekärr, för att man skulle kunna bygga ett skolhus. Därmed kunde de tidigare planerna på en skola i Björbyn skrinläggas. Klockan 14.00 den 23 mars 1868 hölls avsyning av skolhuset och det...'
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 7: Rad 7:
|kartkod=39
|kartkod=39
}}
}}
<ref>'''Källa:'''''Tydjeboken'' , sida 117 </ref>
SKOLAN i Slädekärr, senare TYDJE BYGDEGÅRD
'''SKOLAN i Slädekärr, senare TYDJE BYGDEGÅRD'''
Skolhusets historia börjar 1866 då Carl Magnus Wennersten kostnadsfritt upplät en tomt på sina ägor i
Skolhusets historia börjar 1866 då Carl Magnus Wennersten kostnadsfritt upplät en tomt på sina ägor i
Slädekärr, för att man skulle kunna bygga ett skolhus. Därmed kunde de tidigare planerna på en skola i Björbyn
Slädekärr, för att man skulle kunna bygga ett skolhus. Därmed kunde de tidigare planerna på en skola i Björbyn
Rad 15: Rad 16:
december 1867 togs också beslutet att skolläraren skulle få bo i skolhuset. Det synes dock inte blivit fallet för
december 1867 togs också beslutet att skolläraren skulle få bo i skolhuset. Det synes dock inte blivit fallet för
enligt husförhörslängderna bodde Emanuel aldrig där.
enligt husförhörslängderna bodde Emanuel aldrig där.
På Gustaf Adolfsdagen 1894 var det festivitas här. Skolsalen var prydd med gröna kransar och i den yttre
<p style="text-indent:2em;">På Gustaf Adolfsdagen 1894 var det festivitas här. Skolsalen var prydd med gröna kransar och i den yttre
ingången hängde konungens namnskiffer jämte årtalen 1594-1894. Det sista “var särdeles väl utfört av handlaren
ingången hängde konungens namnskiffer jämte årtalen 1594-1894. Det sista “var särdeles väl utfört av handlaren
J. Andersson i Rolfsbyn”. Vad vore en fest utan tal. Detta hölls av skolläraren T. Hedrén, som skildrade
J. Andersson i Rolfsbyn”. Vad vore en fest utan tal. Detta hölls av skolläraren T. Hedrén, som skildrade
Konungens bana och verk. Cirka 200 personer var samlade. Allt enligt en samtida tidningsartikel.
Konungens bana och verk. Cirka 200 personer var samlade. Allt enligt en samtida tidningsartikel.
Läsåret förr hade inte samma längd som idag. T.ex. 1912 började läsåret, i samtliga folk och småskolor
<p style="text-indent:2em;">Läsåret förr hade inte samma längd som idag. T.ex. 1912 började läsåret, i samtliga folk och småskolor
inom Tösse-Tydje, inte förrän tisdagen den 27 februari.
inom Tösse-Tydje, inte förrän tisdagen den 27 februari.
I och med uppförandet av Forsnäs skola 1913 kunde man flytta småskolan hit till Slädekärr.
<p style="text-indent:2em;">I och med uppförandet av Forsnäs skola 1913 kunde man flytta småskolan hit till Slädekärr.
Undervisningen hade fram till dess varit förlagd till Berget i Rolfsbyn.
Undervisningen hade fram till dess varit förlagd till Berget i Rolfsbyn.
1936 legaliserades tomten med skolhuset under reg-nr 1:40, 7 ar 66 kvm stort.
<p style="text-indent:2em;">1936 legaliserades tomten med skolhuset under reg-nr 1:40, 7 ar 66 kvm stort.
Byggnaden användes sedan som skola fram till 1955 då den lades ned. Kommunalnämnden beslöt på
<p style="text-indent:2em;">Byggnaden användes sedan som skola fram till 1955 då den lades ned. Kommunalnämnden beslöt på
hösten samma år, att skolhuset skulle få köpas av Tydje bygdegårdsföreningen för 100 kronor. Så blev det och
hösten samma år, att skolhuset skulle få köpas av Tydje bygdegårdsföreningen för 100 kronor. Så blev det och
skolan blev istället Tydje bygdegård.
skolan blev istället Tydje bygdegård.
Här i skolbyggnaden hade redan den 9 okt 1949 samlats folk i avsikt att bilda en bygdegårdsförening.
<p style="text-indent:2em;">Här i skolbyggnaden hade redan den 9 okt 1949 samlats folk i avsikt att bilda en bygdegårdsförening.
Resultatet blev positivt och det blev en andelsförening med uppgift att inom tre år köpa eller uppföra en lämplig
Resultatet blev positivt och det blev en andelsförening med uppgift att inom tre år köpa eller uppföra en lämplig
lokal för allehanda aktiviteter. Det kom alltså att dröja något längre innan man hittade den lämpliga lokalen.
lokal för allehanda aktiviteter. Det kom alltså att dröja något längre innan man hittade den lämpliga lokalen.
Innan 1955 hade mötena hållits i bl.a. Forsnäs skola och Tydje badhus.
Innan 1955 hade mötena hållits i bl.a. Forsnäs skola och Tydje badhus.
⚫
<p style="text-indent:2em;">Sitt första protokollförda möte hade föreningen den 5 okt 1950 och till styrelsen valdes då Henry Karlsson
– 117 –
Älvens utlopp.
Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 117
⚫
Sitt första protokollförda möte hade föreningen den 5 okt 1950 och till styrelsen valdes då Henry Karlsson
i Gärdsbyn, Valfrid Andersson i Slädekärr, Gustav Björqvist i Forsnäs, Birger Dahlgren i Västra Sjögar och
i Gärdsbyn, Valfrid Andersson i Slädekärr, Gustav Björqvist i Forsnäs, Birger Dahlgren i Västra Sjögar och
Martin Eriksson i Tydje stom.
Martin Eriksson i Tydje stom.
I början på 1956 hölls ett extra sammanträde i den nya bygdegården och en kommitté fick i uppdrag att
<p style="text-indent:2em;">I början på 1956 hölls ett extra sammanträde i den nya bygdegården och en kommitté fick i uppdrag att
utarbeta ett reglemente för den framtida skötseln. Kommitten kom att bestå av följande tydjebor: Henry
utarbeta ett reglemente för den framtida skötseln. Kommitten kom att bestå av följande tydjebor: Henry
Karlsson Gärdsbyn, Ivar Dahlgren Västra Sjögar, Gustav Roth Rolfsbyn, Oskar Wikström Västanå, Hans
Karlsson Gärdsbyn, Ivar Dahlgren Västra Sjögar, Gustav Roth Rolfsbyn, Oskar Wikström Västanå, Hans
Olsson Gärdsbyn, Karl Axel Gustavsson Tydjebyn, Erik Andersson Slädekärr, Bertil Jansson Östra Sjögar,
Olsson Gärdsbyn, Karl Axel Gustavsson Tydjebyn, Erik Andersson Slädekärr, Bertil Jansson Östra Sjögar,
Harry Bergström Hensbyn och Signe Andersson Slädekärr.
Harry Bergström Hensbyn och Signe Andersson Slädekärr.
Som bygdegård har byggnaden genomgått en hel del förändringar genom åren. Redan 1956 gjordes en
<p style="text-indent:2em;">Som bygdegård har byggnaden genomgått en hel del förändringar genom åren. Redan 1956 gjordes en
ombyggnad. 1967 byttes fönstren och elsystemet sågs över. 1970-71 utfördes en tillbyggnad för de sanitära
ombyggnad. 1967 byttes fönstren och elsystemet sågs över. 1970-71 utfördes en tillbyggnad för de sanitära
behoven. 1987-88 gjordes en tillbyggnad åt väster för serverings och förvaringsutrymmen.
behoven. 1987-88 gjordes en tillbyggnad åt väster för serverings och förvaringsutrymmen.
Det är mycket frivilligt arbete som nedlagts av bygdens kvinnor och män för att få till stånd en så fin
<p style="text-indent:2em;">Det är mycket frivilligt arbete som nedlagts av bygdens kvinnor och män för att få till stånd en så fin
bygdegård, som denna i Tydje.
bygdegård, som denna i Tydje.
Lärare vid skolan:
<p style="text-indent:2em;">Lärare vid skolan:
1868-1895 (Troligen något år längre).
<p style="text-indent:2em;">1868-1895 (Troligen något år längre).
Emanuel Larsson (son till Lars Eriksson och Anna Charlotta Eriksdotter) f. 4/8 1829 i Ånimskog sn
<p style="text-indent:2em;">Emanuel Larsson (son till Lars Eriksson och Anna Charlotta Eriksdotter) f. 4/8 1829 i Ånimskog sn
d. 5/8 1906 i Vallarna, Slädekärr.
d. 5/8 1906 i Vallarna, Slädekärr.
Gift 10/2 1861 med Stina Kajsa Andersdotter f. 27/10 1834 i Fröskog sn d. 6/5 1896 i Vallarna,
<p style="text-indent:2em;">Gift 10/2 1861 med Stina Kajsa Andersdotter f. 27/10 1834 i Fröskog sn d. 6/5 1896 i Vallarna,
Slädekärr.
Slädekärr.
Larssons familj, se vid Slädekärr reg-nr 1:25, Vallarna.
<p style="text-indent:2em;">Larssons familj, se vid Slädekärr reg-nr 1:25, Vallarna.
Från det att de gift sig 1861 och fram till 1866 bodde de som inhyses i Rolfsbyn. 1866-1872 bodde
<p style="text-indent:2em;">Från det att de gift sig 1861 och fram till 1866 bodde de som inhyses i Rolfsbyn. 1866-1872 bodde
de som inhyses i Gatan. 1872-1883 bodde familjen som inhyses i Västanå. 1883-1886 bodde de i
de som inhyses i Gatan. 1872-1883 bodde familjen som inhyses i Västanå. 1883-1886 bodde de i
Slädekärr där Emanuel brukade 3/32-dels mantal. Ägare till den egendomen var L.M. Petersson i
Slädekärr där Emanuel brukade 3/32-dels mantal. Ägare till den egendomen var L.M. Petersson i
– 118 –
Småskolan 1926. Pojkarna i bakre ledet är fr.v. Gunnar Andersson Slädekärr, Karl Wester
Björbyn, Sigurd Nilsson Gatan, Ivar Johansson Persmyren, Arvid Roth Ålerud, Oskar
Vennersten Gärdsbyn, Gustav Jansson Gärdsbyn, Sigurd Roth Rolfsbyn och Anton Jansson
Slädekärr. Flickorna i främre raden är fr.v. Sonja Johansson Persmyren, Signe Andersson
Tydjebyn, Anna Roth Rolfsbyn, Ingrid Karlsson Hult, Mina Enelund Hult, Anna Lisa
Fransson Slädekärr, Inga Lisa Edvinsson Östra Sjögar, Sigrid Pederson Östra Sjögar, Sonja
Schyman Tydjebyn och Ingrid Dahlgren Västra Sjögar. Frånvarande när kortet togs var Signe
Roth Rolfsbyn, Elsa Sandelin Topperud, Anna Pettersson Gärdsbyn, Sigrid Andersson
Tydjebyn, Anna Lisa Jonsson Nygård, Rune Sjögren Nygård och Ture Eriksson Topperud.
Småskolefröken var Britta Magnusson.
Tydjebok 1 02-04-25 08.03 Sida 118
Västra Sjögar. Mellan 1886-88 bodde familjen i Västanå. 1888 flyttade
Västra Sjögar. Mellan 1886-88 bodde familjen i Västanå. 1888 flyttade
de tillbaka till Slädekärr där Emanuel då blivit ägare till
de tillbaka till Slädekärr där Emanuel då blivit ägare till
Vallarna, reg-nr 1:25 (se nedan).
Vallarna, reg-nr 1:25 (se nedan).
1897-1940 (Observera hennes unga ålder vid tillträdet).
<p style="text-indent:2em;">1897-1940 (Observera hennes unga ålder vid tillträdet).
Britta Magnusson (dotter till August Magnusson och Laura
Britta Magnusson (dotter till August Magnusson och Laura
Fredriksdotter) f. 15/12 1879 i Södra Torpane d. 7/4 1965 i eget
Fredriksdotter) f. 15/12 1879 i Södra Torpane d. 7/4 1965 i eget
hus i Slädekärr (se där reg-nr 1:41). Ogift.
hus i Slädekärr (se där reg-nr 1:41). Ogift.
ht 1910 vikarierade lärarinnan Ida Boman från Herrestad i
<p style="text-indent:2em;">ht 1910 vikarierade lärarinnan Ida Boman från Herrestad i
Bohuslän.
Bohuslän.
1940-1955
<p style="text-indent:2em;">1940-1955
Berta Maria Henrika Claesson f. 1/1 1893 i Larv sn i
<p style="text-indent:2em;">Berta Maria Henrika Claesson f. 1/1 1893 i Larv sn i
Västergötland. Ogift. Hon bodde här i skolhuset.
Västergötland. Ogift. Hon bodde här i skolhuset.
Om skolundervisningen och skolans historia rekommenderas Birgit
<p style="text-indent:2em;">Om skolundervisningen och skolans historia rekommenderas Birgit
Micranders fina skrift ‘Skolundervisningen i Tösse-Tydje’, utgiven
Micranders fina skrift ‘Skolundervisningen i Tösse-Tydje’, utgiven
1998. Där finns bl.a. ett flertal klassfoton från Tydje
1998. Där finns bl.a. ett flertal klassfoton från Tydje

Nuvarande version från 10 maj 2026 kl. 15.42

Lägg till ny plats
Skolhuset (slädekärr)
Landskap Dalsland
Socken Tydje
Namn Skolhuset (slädekärr)
Typ Skolhus
Hemman Slädekärr

Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet.


[1] SKOLAN i Slädekärr, senare TYDJE BYGDEGÅRD Skolhusets historia börjar 1866 då Carl Magnus Wennersten kostnadsfritt upplät en tomt på sina ägor i Slädekärr, för att man skulle kunna bygga ett skolhus. Därmed kunde de tidigare planerna på en skola i Björbyn skrinläggas. Klockan 14.00 den 23 mars 1868 hölls avsyning av skolhuset och det befanns godkänt. Då kunde småskoleläraren Emanuel “skol-Manne” Larsson börja undervisningen i en för ändamålet byggd lokal. Tydligen uppfördes skolhuset med en veranda för 1873 beslutade kyrkostämman att ta bort densamma. I december 1867 togs också beslutet att skolläraren skulle få bo i skolhuset. Det synes dock inte blivit fallet för enligt husförhörslängderna bodde Emanuel aldrig där.

På Gustaf Adolfsdagen 1894 var det festivitas här. Skolsalen var prydd med gröna kransar och i den yttre ingången hängde konungens namnskiffer jämte årtalen 1594-1894. Det sista “var särdeles väl utfört av handlaren J. Andersson i Rolfsbyn”. Vad vore en fest utan tal. Detta hölls av skolläraren T. Hedrén, som skildrade Konungens bana och verk. Cirka 200 personer var samlade. Allt enligt en samtida tidningsartikel.

Läsåret förr hade inte samma längd som idag. T.ex. 1912 började läsåret, i samtliga folk och småskolor inom Tösse-Tydje, inte förrän tisdagen den 27 februari.

I och med uppförandet av Forsnäs skola 1913 kunde man flytta småskolan hit till Slädekärr. Undervisningen hade fram till dess varit förlagd till Berget i Rolfsbyn.

1936 legaliserades tomten med skolhuset under reg-nr 1:40, 7 ar 66 kvm stort.

Byggnaden användes sedan som skola fram till 1955 då den lades ned. Kommunalnämnden beslöt på hösten samma år, att skolhuset skulle få köpas av Tydje bygdegårdsföreningen för 100 kronor. Så blev det och skolan blev istället Tydje bygdegård.

Här i skolbyggnaden hade redan den 9 okt 1949 samlats folk i avsikt att bilda en bygdegårdsförening. Resultatet blev positivt och det blev en andelsförening med uppgift att inom tre år köpa eller uppföra en lämplig lokal för allehanda aktiviteter. Det kom alltså att dröja något längre innan man hittade den lämpliga lokalen. Innan 1955 hade mötena hållits i bl.a. Forsnäs skola och Tydje badhus.

Sitt första protokollförda möte hade föreningen den 5 okt 1950 och till styrelsen valdes då Henry Karlsson i Gärdsbyn, Valfrid Andersson i Slädekärr, Gustav Björqvist i Forsnäs, Birger Dahlgren i Västra Sjögar och Martin Eriksson i Tydje stom.

I början på 1956 hölls ett extra sammanträde i den nya bygdegården och en kommitté fick i uppdrag att utarbeta ett reglemente för den framtida skötseln. Kommitten kom att bestå av följande tydjebor: Henry Karlsson Gärdsbyn, Ivar Dahlgren Västra Sjögar, Gustav Roth Rolfsbyn, Oskar Wikström Västanå, Hans Olsson Gärdsbyn, Karl Axel Gustavsson Tydjebyn, Erik Andersson Slädekärr, Bertil Jansson Östra Sjögar, Harry Bergström Hensbyn och Signe Andersson Slädekärr.

Som bygdegård har byggnaden genomgått en hel del förändringar genom åren. Redan 1956 gjordes en ombyggnad. 1967 byttes fönstren och elsystemet sågs över. 1970-71 utfördes en tillbyggnad för de sanitära behoven. 1987-88 gjordes en tillbyggnad åt väster för serverings och förvaringsutrymmen.

Det är mycket frivilligt arbete som nedlagts av bygdens kvinnor och män för att få till stånd en så fin bygdegård, som denna i Tydje.

Lärare vid skolan:

1868-1895 (Troligen något år längre).

Emanuel Larsson (son till Lars Eriksson och Anna Charlotta Eriksdotter) f. 4/8 1829 i Ånimskog sn d. 5/8 1906 i Vallarna, Slädekärr.

Gift 10/2 1861 med Stina Kajsa Andersdotter f. 27/10 1834 i Fröskog sn d. 6/5 1896 i Vallarna, Slädekärr.

Larssons familj, se vid Slädekärr reg-nr 1:25, Vallarna.

Från det att de gift sig 1861 och fram till 1866 bodde de som inhyses i Rolfsbyn. 1866-1872 bodde de som inhyses i Gatan. 1872-1883 bodde familjen som inhyses i Västanå. 1883-1886 bodde de i Slädekärr där Emanuel brukade 3/32-dels mantal. Ägare till den egendomen var L.M. Petersson i Västra Sjögar. Mellan 1886-88 bodde familjen i Västanå. 1888 flyttade de tillbaka till Slädekärr där Emanuel då blivit ägare till Vallarna, reg-nr 1:25 (se nedan).

1897-1940 (Observera hennes unga ålder vid tillträdet). Britta Magnusson (dotter till August Magnusson och Laura Fredriksdotter) f. 15/12 1879 i Södra Torpane d. 7/4 1965 i eget hus i Slädekärr (se där reg-nr 1:41). Ogift.

ht 1910 vikarierade lärarinnan Ida Boman från Herrestad i Bohuslän.

1940-1955

Berta Maria Henrika Claesson f. 1/1 1893 i Larv sn i Västergötland. Ogift. Hon bodde här i skolhuset.

Om skolundervisningen och skolans historia rekommenderas Birgit Micranders fina skrift ‘Skolundervisningen i Tösse-Tydje’, utgiven 1998. Där finns bl.a. ett flertal klassfoton från Tydje

  1. ↑ Källa:Tydjeboken , sida 117
Hämtad från ”https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/Tydje/Skolhuset_(slädekärr)&oldid=44479”