Dalsland/Ånimskog/Henriksholm: Skillnad mellan sidversioner
→Henriksholm: bild |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
==== '''Henriksholm''' ==== | ==== '''Henriksholm''' ==== | ||
Ett säteri på Dal på en tre kilometer lång holme i sjön Ǻnimmen, 20 kilometer söder om Ǻmål, Ǻnimskogs socken, Tössbo härad Älvsborgs län. 2 mantal 100 har och 1928 ett taxeringsvärde på 104 600 kronor. (1928) Enligt Lignells uppgifter fanns det vid mitten av 1800-talet endast 4 fastigheter omfattande 2 mantal på hela Dal. Ön som utgör säteriets grund är 3/8 mil lång. Storlek 1.034.000 kvadratmeter (103,4 hektar) Omkrets (total strandsträcka) 7232 meter. Dalsland brukar kallas för Sverige i miniatyr, och Henriksholm brukar ibland kallas Dalsland i miniatyr. Sjön Ånimmen har, menar vissa, stora likheter med Vättern, fast mindre. Båda sjöarna är ganska långsmala i nordsydlig riktning, och Vättern har Visingsö, Ånimmen Henriksholm. Den goda rödingen kan man fiska i båda sjöarna, och dessutom finns i Ånimmen den goda Vimman, som är en siklöja. Självaste Carl von Linné prisade den goda Ånimenlöjan vid ett av sina besök på Dal, fast han kallar den naturligtvis för „Coregonus vimba“. I de Ungerska barndomsminnena läser man om Henriksholm „där själva sjön var en enda stor källa – något annat vatten behövdes inte.“ | Ett säteri på Dal på en tre kilometer lång holme i sjön Ǻnimmen, 20 kilometer söder om Ǻmål, Ǻnimskogs socken, Tössbo härad Älvsborgs län. 2 mantal 100 har och 1928 ett taxeringsvärde på 104 600 kronor. (1928) Enligt Lignells uppgifter fanns det vid mitten av 1800-talet endast 4 fastigheter omfattande 2 mantal på hela Dal. Ön som utgör säteriets grund är 3/8 mil lång. Storlek 1.034.000 kvadratmeter (103,4 hektar) Omkrets (total strandsträcka) 7232 meter. Dalsland brukar kallas för Sverige i miniatyr, och Henriksholm brukar ibland kallas Dalsland i miniatyr. Sjön Ånimmen har, menar vissa, stora likheter med Vättern, fast mindre. Båda sjöarna är ganska långsmala i nordsydlig riktning, och Vättern har Visingsö, Ånimmen Henriksholm. Den goda rödingen kan man fiska i båda sjöarna, och dessutom finns i Ånimmen den goda Vimman, som är en siklöja. Självaste Carl von Linné prisade den goda Ånimenlöjan vid ett av sina besök på Dal, fast han kallar den naturligtvis för „Coregonus vimba“. I de Ungerska barndomsminnena läser man om Henriksholm „där själva sjön var en enda stor källa – något annat vatten behövdes inte.“ | ||
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Henriksholm 3.jpg|centrerad|miniatyr| | [[Fil:Dalsland-Ånimskog-Henriksholm 3.jpg|miniatyr|463x463px|centrerad|Flygfoto över Henriksholm i Ånimmen]] | ||
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Henriksholm2.jpg|centrerad|miniatyr|316x316px|Flygfoto över huvudbyggnaden på Henriksholm]] | |||
==== '''Historia''' ==== | ==== '''Historia''' ==== | ||
| Rad 19: | Rad 20: | ||
Gustav Wohlfart gifte sig 1811, och den 2 januari 1821 födde paret en dotter på ön, Hilda Athalia Wohlfart. En sonson till Gustav Wohlfart, Teodor Wohlfahrt, föddes 1812 och dog 1885 såsom godsägare på Henriksholm i Ånimskogs socken, där också farfadern brukspatron Gustaf W bott. Den 5 januari 1851 föds på Henriksholm Maurits Johan Sahlin. Han blev så småningom professor i obstetrik och gynekologi i Stockholm. Även om ön sedan mitten av 1500-talet haft endast en ägare, blev först 1825 öns två frälsehemman sammanförda till ett hemman. Från 1851 var bankdirektören och grosshandlaren Anders Fröding i Göteborg ägare till den vackra ön. Fröding intresserade sig mycket för egendomen och ville förvandla den södra tredjedelen av ön till en idyllisk park med bland annat konstgjorda grottor. Han bättrade på byggnaden med ett åttakantigt torn vid den norra gaveln samt en utskjutande paviljong med en stor balkong vid den södra gaveln. Efter detta kom herrgården i folkmun att kallas för slottet. Han anlade även en park på den södra delen av ön. En romantisk park med pittoreska inslag av grottor och murverk, och det sägs att Viktor Rydberg lät den yttre miljön på Henriksholm stå modell för medeltidsromanen Singoalla. | Gustav Wohlfart gifte sig 1811, och den 2 januari 1821 födde paret en dotter på ön, Hilda Athalia Wohlfart. En sonson till Gustav Wohlfart, Teodor Wohlfahrt, föddes 1812 och dog 1885 såsom godsägare på Henriksholm i Ånimskogs socken, där också farfadern brukspatron Gustaf W bott. Den 5 januari 1851 föds på Henriksholm Maurits Johan Sahlin. Han blev så småningom professor i obstetrik och gynekologi i Stockholm. Även om ön sedan mitten av 1500-talet haft endast en ägare, blev först 1825 öns två frälsehemman sammanförda till ett hemman. Från 1851 var bankdirektören och grosshandlaren Anders Fröding i Göteborg ägare till den vackra ön. Fröding intresserade sig mycket för egendomen och ville förvandla den södra tredjedelen av ön till en idyllisk park med bland annat konstgjorda grottor. Han bättrade på byggnaden med ett åttakantigt torn vid den norra gaveln samt en utskjutande paviljong med en stor balkong vid den södra gaveln. Efter detta kom herrgården i folkmun att kallas för slottet. Han anlade även en park på den södra delen av ön. En romantisk park med pittoreska inslag av grottor och murverk, och det sägs att Viktor Rydberg lät den yttre miljön på Henriksholm stå modell för medeltidsromanen Singoalla. | ||
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Henriksholm3.jpg|centrerad|miniatyr|Vykort på huvudbyggnaden på Henriksholm]] | |||
Redan 1863 överlät han dock Henriksholm till sin måg majoren Ferdinand/Fredrik Palm som dock endast behöll fastigheten till 1874 då brukspatronen Adolf Unger förvärvade Henriksholm. | Redan 1863 överlät han dock Henriksholm till sin måg majoren Ferdinand/Fredrik Palm som dock endast behöll fastigheten till 1874 då brukspatronen Adolf Unger förvärvade Henriksholm. | ||
Nuvarande version från 28 januari 2025 kl. 20.21
-Platsbox- (OBS:Detta visningsformat är tillfälligt!)
Socken: Ånimskog
Platsnamn: Henriksholm Typ: Hemman
Henriksholm
Ett säteri på Dal på en tre kilometer lång holme i sjön Ǻnimmen, 20 kilometer söder om Ǻmål, Ǻnimskogs socken, Tössbo härad Älvsborgs län. 2 mantal 100 har och 1928 ett taxeringsvärde på 104 600 kronor. (1928) Enligt Lignells uppgifter fanns det vid mitten av 1800-talet endast 4 fastigheter omfattande 2 mantal på hela Dal. Ön som utgör säteriets grund är 3/8 mil lång. Storlek 1.034.000 kvadratmeter (103,4 hektar) Omkrets (total strandsträcka) 7232 meter. Dalsland brukar kallas för Sverige i miniatyr, och Henriksholm brukar ibland kallas Dalsland i miniatyr. Sjön Ånimmen har, menar vissa, stora likheter med Vättern, fast mindre. Båda sjöarna är ganska långsmala i nordsydlig riktning, och Vättern har Visingsö, Ånimmen Henriksholm. Den goda rödingen kan man fiska i båda sjöarna, och dessutom finns i Ånimmen den goda Vimman, som är en siklöja. Självaste Carl von Linné prisade den goda Ånimenlöjan vid ett av sina besök på Dal, fast han kallar den naturligtvis för „Coregonus vimba“. I de Ungerska barndomsminnena läser man om Henriksholm „där själva sjön var en enda stor källa – något annat vatten behövdes inte.“
Historia
Ånimmen omnämns redan i Västgötalagen från 1325 som ”Odnem” och Ǻnimskog som ”Odnemäskogar”. Ånimmens största ö, och den enda bebodda, kallades fordom för ”Öna” eller Öen”. Fynd av flintknivar och stenmejslar från Henriksholm visar att ön var bebodd redan under hednatiden. Från början var ön uppdelad på tvenne ägare, och än i dag finns spår efter den äldsta bebyggelsen. I mitten av 1500-talet kom ön till riksrådet Knut Andersson Lillie/Lilje och under dennes ägare fick ön säteriets natur/hade redan ett säteris privilegier. Den Liljerska ätten skulle komma att under olika släktförhållanden vara ägare till den vackra ön fram till början av 1700-talet. Arvtagare till Knut Lillie 1596 var sonen, ståthållaren över Dal och Läckö Knut Lillie samt dennes syster gift med Riksrådet Ulv Henriksson Snakeborg. När Knut Lillie den yngre dog ärvdes ön av sonen Knud Lillie som löste ut sin kusin Göran Snakeborg och blev ensam ägare till ön. Knud Lillie avled ogift och ön övergick 1636 till hans syster Märta som var gift med Henrik Persson Måneskiöld. 1645 ändrar han namnet från det föga fantasieggade namnet Ön till Hendriksholm.
Henrik Persson var förmodligen den första i modern tid som hade sin fasta bostad på ön. Han tros även ha uppfört den första herrgårdsbyggnaden på ön. Henrik Månesköld avled 1652 och ligger begravd i Ånimskogs kyrka, under kyrkogolvet. I kyrkan återfinns även hans begravningsvapen av trä med en måne i skölden. Efter giftermål övergår gården till Skeppsmajoren/kaptenen Erik Månsson Ulfsparre af Broxvik. Han var gift med Anna Soop, och de skänkte en altartavla till Ånimskogs kyrka. Altartavlan återfinns ännu idag i kyrkan, och i de nedre hörnen syns både Ulfsparres och Soops vapensköldar avbildade. Erik Månsson Ulfsparre af Broxvik fick en dotter, Maria Märta Ericsdotter-Ulfsparre, 1675.
Den 16 april 1711 gifter hon sig med Hans Lennartsson Rotkirch på ön. 1688 tillöste sig släktingen löjtnanten Göran Ulfsparre egendomen, och 1715 sålde han egendomen till brukspatronerna Elias och Johan Linroth. Johan löstes ganska snart ut, och efter Elias död ärvde änkan Anna Maria Dreffensköld gården, innan sonen Johan tog över. Då Johan avled före sin mor, såldes gården av änkan Anna Maria till släktingen riksrådet Gustaf Löwenhielm. Kalken och patén i Ånimskogs kyrka är skänkta av Anna Maria Dressensköld 1738. Den 18 november 1749 föds på Henriksholm Hedvig Sofia Bergman, dotter till vice häradshövdingen Esbjörn Bergman och hans fru Maria Hesselgren. Hedvig Sofia gifte sig sedermera med kaptenen och riddaren Georg Erik Belfrage. Löwenhielm avyttrade egendomen innan sin död 1759 till brukspatronen Samuel Thorsson som i sin tur avyttrade fastigheten 1778 till Dals Bergssocietet. Denne ägare sålde fastigheten till brukspatron Kristoffer Sahlin som sålde Henriksholm vidare till brukspatronen Gustav Wohlfart.
Gustav Wohlfart gifte sig 1811, och den 2 januari 1821 födde paret en dotter på ön, Hilda Athalia Wohlfart. En sonson till Gustav Wohlfart, Teodor Wohlfahrt, föddes 1812 och dog 1885 såsom godsägare på Henriksholm i Ånimskogs socken, där också farfadern brukspatron Gustaf W bott. Den 5 januari 1851 föds på Henriksholm Maurits Johan Sahlin. Han blev så småningom professor i obstetrik och gynekologi i Stockholm. Även om ön sedan mitten av 1500-talet haft endast en ägare, blev först 1825 öns två frälsehemman sammanförda till ett hemman. Från 1851 var bankdirektören och grosshandlaren Anders Fröding i Göteborg ägare till den vackra ön. Fröding intresserade sig mycket för egendomen och ville förvandla den södra tredjedelen av ön till en idyllisk park med bland annat konstgjorda grottor. Han bättrade på byggnaden med ett åttakantigt torn vid den norra gaveln samt en utskjutande paviljong med en stor balkong vid den södra gaveln. Efter detta kom herrgården i folkmun att kallas för slottet. Han anlade även en park på den södra delen av ön. En romantisk park med pittoreska inslag av grottor och murverk, och det sägs att Viktor Rydberg lät den yttre miljön på Henriksholm stå modell för medeltidsromanen Singoalla.
Redan 1863 överlät han dock Henriksholm till sin måg majoren Ferdinand/Fredrik Palm som dock endast behöll fastigheten till 1874 då brukspatronen Adolf Unger förvärvade Henriksholm.
Mer information om "Henriksholm-den förtrollade ön" finns att ta del av här: [1]
Ännu mer information om Henriksholm finns på Henriksholm.se [2]
