Dalsland/Ånimskog/Sörknatten: Skillnad mellan sidversioner
→Sörknattens Naturreservat: text om Sörknatten + länk |
Mikael S (diskussion | bidrag) Lagt till länkar. |
||
| (6 mellanliggande sidversioner av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
=== '''Sörknattens Naturreservat''' === |
=== '''Sörknattens Naturreservat''' === |
||
| ⚫ | Sörknatten är det högsta och mest spektakulära av [[Dalsland|Dalslands]] kvartsitberg. Berggrunden ingår i [[Dalsland/Dalformationen|Dalformationens]] bergartsserie och domineras av den karaktäristiska kvartsiten som bildar långa och höga bergsryggar. Dessa nästan kala bergsryggar kallas ofta ”knattar”. Området är mycket kuperat och höjden varierar från 50 till 142 m.ö.h. |
||
Reservatet ligger mellan sjöarna Djup och Ånimmen i Åmåls kommun. Landformerna och geologin i Sörknattenområdet är unika för landet. |
|||
Landformerna och geologin i Sörknattenområdet är unika för landet. Naturen här uppe är ytterligt karg. I skrevor och sänkor finns gles skog av senvuxna, knotiga tallar, i övrigt ligger berget mestadels naket. Det reser sig nästan 100 meter över den omgivande bygden. Från toppen blickar man ut över en försvarlig del av [[Dalsland]] – och längre än så. Närmast i öster ligger sjön [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmen]], omgiven av uppodlad lövskogsrik bygd. Där bortom blänker Vänerns vida vattenspegel med Kinnekulles karakteristiska profil vid horisonten. Dit är det sex mil fågelvägen. |
|||
Området är mycket kuperat och höjden varierar från 50 till 142 m.ö.h. |
|||
Mot väster är vyn helt annorlunda. Här ser man ett rejält stycke skogsdal, med barrskogsklädda höjder och blänk av vatten. I reservatets norra del, mellan kvartsitryggen och sjön [[Dalsland/Ånimskog/Djup|Djup]] i väster, finns ett rejält stycke gammal och relativt opåverkad skog med träd som är över 300 år gamla. |
|||
| ⚫ | |||
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Sörknatten.jpg|centrerad|miniatyr|Sörknatten]] |
|||
==== ''' |
====== '''Knattar och kvartsit''' ====== |
||
| ⚫ | De för [[Dalsland]] så unika knattarna ingår i Dalformationen som är en uråldrig bergskedja. Knattarna består av en hård svårvittrad bergart som kallas kvartsit. De har därför kunnat stå emot inlandsisen och årtusendenas nötning och kullarna sticker nu upp ur landskapet som ryggen på en drake. Kvartsiten innehåller mest kvarts och är en viktig naturtillgång. Man har under långa tider brutit den för att använda till vägbeläggningar och inom metallindustrin och brotten syns som stora sår i landskapet. Sörknatten och andra dalsländska knattar kallas ibland för [[Dalsland|Dalslands]] tak. |
||
En vandring upp till Sörknattens topp kan bli en spännande upplevelse. Stigen löper över gråvita nästan kala berg där det inte växer mycket mer än mossor och en lång rad lavar. Kvartsiten är fattig på näring men här och där överraskas man av en helt annan växtlighet i små raviner och skrevor. Här ger näringsrik lerskiffer förutsättningar för arter som vill ha kalk. Man kan hitta blåsippa, kungsmynta och getrams och under hasselbuskage sticker vissa år vätterosen upp sina blekröda tjocka blomstänglar ur fjolårslöven. Uppe på bergstopparna växer vridna vindpinade martallar och vid klart väder kan man se ut över skogar och sjöar ända bort till Vänern och Kinnekulle. På kvartsithällarna växer många lavar och bland dem kan man känna igen fönsterlavens karakteristiska kuddar. Förr samlade man in den gråvita laven för att suga upp fukten mellan inner- och ytterfönster. Man gav den också som vinterfoder åt kor. Nu används den som dekoration i begravningskransar, julgrupper och adventsljusstakar men kallas då ibland felaktigt för vitmossa. En lav är egentligen två svampar som lever i symbios, tillsammans med en alg. |
|||
| ⚫ | |||
'''Knattar och kvartsit''' |
|||
| ⚫ | Naturreservatet är mycket mer än kala kvartsitkullar. I dalarna växer granar och lövskogspartier och här finns sårläka, vippärt och det sällsynta gräset skogssvingel. I området finns också en av [[Dalsland|Dalslands]] största naturskogar där de äldsta träden är mer än trehundra år. Det är spännande att tänka sig att de började spira då Karl XII var kung i Sverige! I den norra delen ligger Vingnäsbergen. Här fick konstnären Otto Hesselbom inspiration till flera av sina nationalromantiska tavlor. Den mest kända som heter ”'''Vårt land, vårt fosterland'''” målades 1902. Motivet är en utsikt över sjön [[Dalsland-Ånimskog-Ånimmen|Ånimmen]] och tavlan hänger på Nationalmuseum. Också i filmens värld har Sörknatten fått spela en roll. ”Ronja Rövardotter” efter Astrid Lindgrens berömda bok spelades till stor del in i reservatet. Kulisserna till Mattisborgen sattes upp på Sörknattens topp och i området finns också Helvetesgapet. |
||
| ⚫ | |||
| ⚫ | De för Dalsland så unika knattarna ingår i Dalformationen som är en uråldrig bergskedja. Knattarna består av en hård svårvittrad bergart som kallas kvartsit. De har därför kunnat stå emot inlandsisen och årtusendenas nötning och kullarna sticker nu upp ur landskapet som ryggen på en drake. Kvartsiten innehåller mest kvarts och är en viktig naturtillgång. Man har under långa tider brutit den för att använda till vägbeläggningar och inom metallindustrin och brotten syns som stora sår i landskapet. Sörknatten och andra dalsländska knattar kallas ibland för Dalslands tak. |
||
| ⚫ | |||
| ⚫ | |||
| ⚫ | '''''Fotnot:''''' ''Texten ovan är tagen från Västkuststiftelsens folder, respektive hemsida om Sörknatten. Se bifogade länkar: '''[https://vastkuststiftelsen.se/wp-content/uploads/2022/04/sorknatten_bastasen_karta_folder_naturreservat_svenska.pdf][https://vastkuststiftelsen.se/naturreservat/sorknatten/]''''' |
||
| ⚫ | Naturreservatet är mycket mer än kala kvartsitkullar. I dalarna växer granar och lövskogspartier och här finns sårläka, vippärt och det sällsynta gräset skogssvingel. I området finns också en av Dalslands största naturskogar där de äldsta träden är mer än trehundra år. Det är spännande att tänka sig att de började spira då Karl XII var kung i Sverige! I den norra delen ligger Vingnäsbergen. Här fick konstnären Otto Hesselbom inspiration till flera av sina nationalromantiska tavlor. Den mest kända som heter |
||
| ⚫ | |||
| ⚫ | |||
| ⚫ | |||
Mer info om Sörknatten finns på Länstyrelsens hemsida[https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/sorknatten.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b2&sv.12.382c024b1800285d5863a8b2.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none] |
Mer info om Sörknatten finns på Länstyrelsens hemsida[https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/sorknatten.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b2&sv.12.382c024b1800285d5863a8b2.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none] |
||
Ytterligare en länk om Sörknatten: Visit Åmål [https://www.vastsverige.com/amal/produkter/sorknatten/] |
|||
=== '''<u>OBS: DENNA SIDA ÄR UNDER UPPBYGGNAD!</u>''' === |
|||
Nuvarande version från 23 maj 2025 kl. 19.27
Sörknattens Naturreservat
Sörknatten är det högsta och mest spektakulära av Dalslands kvartsitberg. Berggrunden ingår i Dalformationens bergartsserie och domineras av den karaktäristiska kvartsiten som bildar långa och höga bergsryggar. Dessa nästan kala bergsryggar kallas ofta ”knattar”. Området är mycket kuperat och höjden varierar från 50 till 142 m.ö.h.
Landformerna och geologin i Sörknattenområdet är unika för landet. Naturen här uppe är ytterligt karg. I skrevor och sänkor finns gles skog av senvuxna, knotiga tallar, i övrigt ligger berget mestadels naket. Det reser sig nästan 100 meter över den omgivande bygden. Från toppen blickar man ut över en försvarlig del av Dalsland – och längre än så. Närmast i öster ligger sjön Ånimmen, omgiven av uppodlad lövskogsrik bygd. Där bortom blänker Vänerns vida vattenspegel med Kinnekulles karakteristiska profil vid horisonten. Dit är det sex mil fågelvägen.
Mot väster är vyn helt annorlunda. Här ser man ett rejält stycke skogsdal, med barrskogsklädda höjder och blänk av vatten. I reservatets norra del, mellan kvartsitryggen och sjön Djup i väster, finns ett rejält stycke gammal och relativt opåverkad skog med träd som är över 300 år gamla.
Knattar och kvartsit
De för Dalsland så unika knattarna ingår i Dalformationen som är en uråldrig bergskedja. Knattarna består av en hård svårvittrad bergart som kallas kvartsit. De har därför kunnat stå emot inlandsisen och årtusendenas nötning och kullarna sticker nu upp ur landskapet som ryggen på en drake. Kvartsiten innehåller mest kvarts och är en viktig naturtillgång. Man har under långa tider brutit den för att använda till vägbeläggningar och inom metallindustrin och brotten syns som stora sår i landskapet. Sörknatten och andra dalsländska knattar kallas ibland för Dalslands tak.
Naturskog
Naturreservatet är mycket mer än kala kvartsitkullar. I dalarna växer granar och lövskogspartier och här finns sårläka, vippärt och det sällsynta gräset skogssvingel. I området finns också en av Dalslands största naturskogar där de äldsta träden är mer än trehundra år. Det är spännande att tänka sig att de började spira då Karl XII var kung i Sverige! I den norra delen ligger Vingnäsbergen. Här fick konstnären Otto Hesselbom inspiration till flera av sina nationalromantiska tavlor. Den mest kända som heter ”Vårt land, vårt fosterland” målades 1902. Motivet är en utsikt över sjön Ånimmen och tavlan hänger på Nationalmuseum. Också i filmens värld har Sörknatten fått spela en roll. ”Ronja Rövardotter” efter Astrid Lindgrens berömda bok spelades till stor del in i reservatet. Kulisserna till Mattisborgen sattes upp på Sörknattens topp och i området finns också Helvetesgapet.
Så hittar Du till Sörknatten...
Reservatet ligger ca 3 mil söder om Åmål och är tillgängligt från väg E45. Sväng vid skyltning Snäcke och följ vägen norrut ca 8 km till skyltning Sörknattens naturreservat, där den södra P-platsen finns (koordinater: 58°52.649’N 12°28.569’E).
Fotnot: Texten ovan är tagen från Västkuststiftelsens folder, respektive hemsida om Sörknatten. Se bifogade länkar: [1][2]
Mer info om Sörknatten finns på Länstyrelsens hemsida[3]
Ytterligare en länk om Sörknatten: Visit Åmål [4]
