Östergötland/Åsbo/Äng: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
KlingsporC (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
KlingsporC (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(2 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{NyPlatsB
{{PlatsboxV2
| socken = Åsbo
| socken = Åsbo
| landskap = Östergötland
| landskap = Östergötland
Rad 7: Rad 7:
| knord = 58.23100
| knord = 58.23100
| kost = 15.09178
| kost = 15.09178
| bild = Fil:Östergötland-Åsbo-Äng torpmärkning.jpg
}}
| bildtext = Torpmärkning vid Äng
[[Fil:Östergötland-Åsbo-Äng torpmärkning.jpg|miniatyr|Äng, torpmärkning]]
1/2 mantal.<ref>''Östergötlands Beskrivning Del II:2'' – Anton Ridderstad, Stockholm 1918</ref>
}}1/2 mantal.<ref>''Östergötlands Beskrivning Del II:2'' – Anton Ridderstad, Stockholm 1918</ref>


Rå- och rörshemman<ref>Rå- och rörshemman, kam., i de gammalsvenska landskapen hemman, som tillhör säterier och är belägna inom den bys rågång ("rå och rör"), där själva sätesgården ligger. De åtnjöt så kallad rå och rörs friheter, utgörande enahanda förmåner, som säteriet hade, och räknas till det ypperliga frälset</ref> till Strålsnäs. Sista boende var Oskar Karlsson (Oskar i Äng), 1942.
Rå och rör till Strålsnäs. Sista boende Oskar Karlsson (Oskar i Äng), 1942.


== Noter ==
== Noter ==

Nuvarande version från 28 december 2025 kl. 11.30


Äng
Torpmärkning vid Äng
Landskap Östergötland
Socken Åsbo
Typ Torp
Gård Strålsnäs
Koordinater 58.23100, 15.09178
Laddar karta ...
Visa på karta
Häradskarta
Ekonomisk karta
Topografisk karta

1/2 mantal.[1]

Rå- och rörshemman[2] till Strålsnäs. Sista boende var Oskar Karlsson (Oskar i Äng), 1942.

Noter

  1. Östergötlands Beskrivning Del II:2 – Anton Ridderstad, Stockholm 1918
  2. Rå- och rörshemman, kam., i de gammalsvenska landskapen hemman, som tillhör säterier och är belägna inom den bys rågång ("rå och rör"), där själva sätesgården ligger. De åtnjöt så kallad rå och rörs friheter, utgörande enahanda förmåner, som säteriet hade, och räknas till det ypperliga frälset