Dalsland/Ånimskog/Ånimskogsskolor: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Slundell (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
Slundell (diskussion | bidrag)
Rad 4: Rad 4:


==== Så började det ====
==== Så började det ====
Den första uppgiften om någon form av undervisning i Ånimskog kan man återfinna i sockenstämmoprotokoll från år 1813: ”Änkan Ingeborg i Djupslund, att undervisa fattiga barn". År 1834 antogs klockaren Elias Andersson, senare med efternamnet Hulthén, att bedriva undervisning i växelundervisningsmetoden. Tjänsten föregicks av utbildning vid Upperuds Bruk. Hans lärare blev Anders Lindbäck, som senare blev riksbekant för arsenikmorden i Sillbodal. Hulthén kom att verka som lärare i hela 42 år. År 1876 avtackades han med en årlig pension av 100 kronor. Erik Isaksson från Yttre Bodane blev vår förste folkskollärare. Han tillsattes i ett beslut år 1847, men tjänstgöringstiden blev inte långvarig. Han avled i lungsot år 1849. Ambulerande skolor Ambulerande skolor förekom fram till tidigt 1900-tal. Den första kända ambulerande skolan inrymdes år1835 hos nämndemannen Carl Svensson i Kingebol. Beslutet fattades året innan då lärartjänsten inrättades. För övrigt skulle skolor inrättas i Vassviken hos häradsdomare Magnus Larsson, i Åsen hos Per Jansson, i Kingebol hos nämndemannen Carl Svensson och i Salebol hos Andreas Nilsson. Fasta skolor Salebol Skolan byggdes år 1861 och blev därmed Ånimskogs första fasta skola. Från år 1882 finns en udda anteckning: Isak Andersson hämtade skiffer till Salebols skola från ett skifferberg i Upperud. Anna Olsson, Björkhem (95 år den15 oktober 2001) minns tillbaka: Hon gick sin första klass i Ida Anderssons hus, övre Salebol. Därefter inrymdes småskolan i "Alphyddan" i sluttningen öster om storskolan. Slutligen byggdes småskolan om till i lärarbostaden då Thyberg flyttade, c:a 1915. 12 juni 1963: ”En fin skolavslutning hölls i måndags i Salebols skola, där lärare Hans Gustafsson från Åmål har nedlagt ett gott arbete i c:a halvtannat år. Skolavslutningen fick en särskild stämning över sig med stänk av vemod, då det lär vara sista skoloch examensdagen, enär det är meningen att denna skola kommer att läggas ner tyvärr. Den ligger i en bedårande skön natur med utblickar långt utöver sjön Ånimmen där nedanför och med Salebols omgivning, som verkligen ligger vackert till men så kallas ju trakten också för Kaanans land. Sexton barn har undervisats sista läsåret. Deras lärare Gustafsson, som varit mycket omtyckt fick mottaga tacksamhetsbevis och blommor. Det var lantbr. Rudolf Svahn som svarade för tacktalet vid avslutningen. Mycket folk hade även mött upp och den äldste av dem var nog med all säkerhet Carl Nicolausson, över 80 år, vilken även hade sitt skolbetyg på sig och visade det och det var ett mycket fint betyg. Ja, det blev en trivsam stämningsmättad stund trots vemodet över att behöva skiljas från sin kära gamla bygdeskola. Samtliga blev inbjudna till fru Anna-Stina Nilsson på kaffe, änka efter framlidne magistern vid samma skola, Fritjof Nilsson, som nedlade ett gediget arbete där i 30 år”. Kyrkskolan eller Stommens skola Efter åratal av debatt stod den första skolan vid kyrkan äntligen klar 1862 som drevs fram till 1909, då den nya Kyrkskolan stod färdig. Fru Karin Larsson minns tillbaka: ”Vi kom till Kyrkskolan år 1913 på nyårsdagen. Min far Sylvén tillträdde då tjänsten som folkskollärare”. 1937: Fru Märta Johansson, Kyrkskolan, hade begärt att elektriskt ljus måtte indragas i småskolans lärosal så fort som möjligt, enär flickslöjden i denna sal och särskilt under den mörka årstiden ej kunde nöjaktigt utföras utan effektiv belysning. Skolstyrelsen beslöt med anledning därav, att tvenne lampor skulle inmonteras, och fick ordf. i uppdrag att vidtala montör Karlsson härom. 1951: Då lärare Ernst Haldén genom frivilliga insatser för simundervisningen vid Kyrkskolan lyckats åstadkomma 100 % simkunnighet bland sina elever och avdelningen dessutom vunnit första pris i rikstävlan i simning, ville styrelsen uttala sitt tack till Haldén för denna förnämliga insats. 16 juni 1969: "I Ånimskog blev det i lördags en skolavslutning i dubbel bemärkelse. Sedan läsåret för eleverna avslutats i kyrkan stannade de flesta kvar för att när-vara vid auktionen på den gamla kyrkskolan. Den försåldes till kyrkvaktmästare Karl Sandin för 25.000 kr. Kyrkskolan i Ånimskog blir överflödig som läroanstalt i och med att den nya skolpaviljongen i Ånimskog står färdig att tas i bruk". I PD kunde man lördagen den 6 oktober år 2001 läsa om att Kyrkskolan blivit sjukhem och gruppboende för
Den första uppgiften om någon form av undervisning i Ånimskog kan man återfinna i sockenstämmoprotokoll från år 1813: ”Änkan Ingeborg i Djupslund, att undervisa fattiga barn".  
 
År 1834 antogs klockaren Elias Andersson, senare med efternamnet Hulthén, att bedriva undervisning i växelundervisningsmetoden. Tjänsten föregicks av utbildning vid Upperuds Bruk. Hans lärare blev Anders Lindbäck, som senare blev riksbekant för arsenikmorden i Sillbodal.  
 
Hulthén kom att verka som lärare i hela 42 år. År 1876 avtackades han med en årlig pension av 100 kronor.  
 
Erik Isaksson från Yttre Bodane blev vår förste folkskollärare. Han tillsattes i ett beslut år 1847, men tjänstgöringstiden blev inte långvarig. Han avled i lungsot år 1849.  
 
==== Ambulerande skolor ====
Ambulerande skolor förekom fram till tidigt 1900-tal. Den första kända ambulerande skolan inrymdes år1835 hos nämndemannen Carl Svensson i Kingebol. Beslutet fattades året innan då lärartjänsten inrättades. För övrigt skulle skolor inrättas i Vassviken hos häradsdomare Magnus Larsson, i Åsen hos Per Jansson, i Kingebol hos nämndemannen Carl Svensson och i Salebol hos Andreas Nilsson. Fasta skolor Salebol Skolan byggdes år 1861 och blev därmed Ånimskogs första fasta skola. Från år 1882 finns en udda anteckning: Isak Andersson hämtade skiffer till Salebols skola från ett skifferberg i Upperud. Anna Olsson, Björkhem (95 år den15 oktober 2001) minns tillbaka: Hon gick sin första klass i Ida Anderssons hus, övre Salebol. Därefter inrymdes småskolan i "Alphyddan" i sluttningen öster om storskolan. Slutligen byggdes småskolan om till i lärarbostaden då Thyberg flyttade, c:a 1915. 12 juni 1963: ”En fin skolavslutning hölls i måndags i Salebols skola, där lärare Hans Gustafsson från Åmål har nedlagt ett gott arbete i c:a halvtannat år. Skolavslutningen fick en särskild stämning över sig med stänk av vemod, då det lär vara sista skoloch examensdagen, enär det är meningen att denna skola kommer att läggas ner tyvärr. Den ligger i en bedårande skön natur med utblickar långt utöver sjön Ånimmen där nedanför och med Salebols omgivning, som verkligen ligger vackert till men så kallas ju trakten också för Kaanans land. Sexton barn har undervisats sista läsåret. Deras lärare Gustafsson, som varit mycket omtyckt fick mottaga tacksamhetsbevis och blommor. Det var lantbr. Rudolf Svahn som svarade för tacktalet vid avslutningen. Mycket folk hade även mött upp och den äldste av dem var nog med all säkerhet Carl Nicolausson, över 80 år, vilken även hade sitt skolbetyg på sig och visade det och det var ett mycket fint betyg. Ja, det blev en trivsam stämningsmättad stund trots vemodet över att behöva skiljas från sin kära gamla bygdeskola. Samtliga blev inbjudna till fru Anna-Stina Nilsson på kaffe, änka efter framlidne magistern vid samma skola, Fritjof Nilsson, som nedlade ett gediget arbete där i 30 år”. Kyrkskolan eller Stommens skola Efter åratal av debatt stod den första skolan vid kyrkan äntligen klar 1862 som drevs fram till 1909, då den nya Kyrkskolan stod färdig. Fru Karin Larsson minns tillbaka: ”Vi kom till Kyrkskolan år 1913 på nyårsdagen. Min far Sylvén tillträdde då tjänsten som folkskollärare”. 1937: Fru Märta Johansson, Kyrkskolan, hade begärt att elektriskt ljus måtte indragas i småskolans lärosal så fort som möjligt, enär flickslöjden i denna sal och särskilt under den mörka årstiden ej kunde nöjaktigt utföras utan effektiv belysning. Skolstyrelsen beslöt med anledning därav, att tvenne lampor skulle inmonteras, och fick ordf. i uppdrag att vidtala montör Karlsson härom. 1951: Då lärare Ernst Haldén genom frivilliga insatser för simundervisningen vid Kyrkskolan lyckats åstadkomma 100 % simkunnighet bland sina elever och avdelningen dessutom vunnit första pris i rikstävlan i simning, ville styrelsen uttala sitt tack till Haldén för denna förnämliga insats. 16 juni 1969: "I Ånimskog blev det i lördags en skolavslutning i dubbel bemärkelse. Sedan läsåret för eleverna avslutats i kyrkan stannade de flesta kvar för att när-vara vid auktionen på den gamla kyrkskolan. Den försåldes till kyrkvaktmästare Karl Sandin för 25.000 kr. Kyrkskolan i Ånimskog blir överflödig som läroanstalt i och med att den nya skolpaviljongen i Ånimskog står färdig att tas i bruk". I PD kunde man lördagen den 6 oktober år 2001 läsa om att Kyrkskolan blivit sjukhem och gruppboende för

Versionen från 28 augusti 2024 kl. 11.27

Kortfattad historik om Ånimskogs skolor

Sammanställd av Conny Källvik för Ånimskogs Byablad

Så började det

Den första uppgiften om någon form av undervisning i Ånimskog kan man återfinna i sockenstämmoprotokoll från år 1813: ”Änkan Ingeborg i Djupslund, att undervisa fattiga barn".

År 1834 antogs klockaren Elias Andersson, senare med efternamnet Hulthén, att bedriva undervisning i växelundervisningsmetoden. Tjänsten föregicks av utbildning vid Upperuds Bruk. Hans lärare blev Anders Lindbäck, som senare blev riksbekant för arsenikmorden i Sillbodal.

Hulthén kom att verka som lärare i hela 42 år. År 1876 avtackades han med en årlig pension av 100 kronor.

Erik Isaksson från Yttre Bodane blev vår förste folkskollärare. Han tillsattes i ett beslut år 1847, men tjänstgöringstiden blev inte långvarig. Han avled i lungsot år 1849.

Ambulerande skolor

Ambulerande skolor förekom fram till tidigt 1900-tal. Den första kända ambulerande skolan inrymdes år1835 hos nämndemannen Carl Svensson i Kingebol. Beslutet fattades året innan då lärartjänsten inrättades. För övrigt skulle skolor inrättas i Vassviken hos häradsdomare Magnus Larsson, i Åsen hos Per Jansson, i Kingebol hos nämndemannen Carl Svensson och i Salebol hos Andreas Nilsson. Fasta skolor Salebol Skolan byggdes år 1861 och blev därmed Ånimskogs första fasta skola. Från år 1882 finns en udda anteckning: Isak Andersson hämtade skiffer till Salebols skola från ett skifferberg i Upperud. Anna Olsson, Björkhem (95 år den15 oktober 2001) minns tillbaka: Hon gick sin första klass i Ida Anderssons hus, övre Salebol. Därefter inrymdes småskolan i "Alphyddan" i sluttningen öster om storskolan. Slutligen byggdes småskolan om till i lärarbostaden då Thyberg flyttade, c:a 1915. 12 juni 1963: ”En fin skolavslutning hölls i måndags i Salebols skola, där lärare Hans Gustafsson från Åmål har nedlagt ett gott arbete i c:a halvtannat år. Skolavslutningen fick en särskild stämning över sig med stänk av vemod, då det lär vara sista skoloch examensdagen, enär det är meningen att denna skola kommer att läggas ner tyvärr. Den ligger i en bedårande skön natur med utblickar långt utöver sjön Ånimmen där nedanför och med Salebols omgivning, som verkligen ligger vackert till men så kallas ju trakten också för Kaanans land. Sexton barn har undervisats sista läsåret. Deras lärare Gustafsson, som varit mycket omtyckt fick mottaga tacksamhetsbevis och blommor. Det var lantbr. Rudolf Svahn som svarade för tacktalet vid avslutningen. Mycket folk hade även mött upp och den äldste av dem var nog med all säkerhet Carl Nicolausson, över 80 år, vilken även hade sitt skolbetyg på sig och visade det och det var ett mycket fint betyg. Ja, det blev en trivsam stämningsmättad stund trots vemodet över att behöva skiljas från sin kära gamla bygdeskola. Samtliga blev inbjudna till fru Anna-Stina Nilsson på kaffe, änka efter framlidne magistern vid samma skola, Fritjof Nilsson, som nedlade ett gediget arbete där i 30 år”. Kyrkskolan eller Stommens skola Efter åratal av debatt stod den första skolan vid kyrkan äntligen klar 1862 som drevs fram till 1909, då den nya Kyrkskolan stod färdig. Fru Karin Larsson minns tillbaka: ”Vi kom till Kyrkskolan år 1913 på nyårsdagen. Min far Sylvén tillträdde då tjänsten som folkskollärare”. 1937: Fru Märta Johansson, Kyrkskolan, hade begärt att elektriskt ljus måtte indragas i småskolans lärosal så fort som möjligt, enär flickslöjden i denna sal och särskilt under den mörka årstiden ej kunde nöjaktigt utföras utan effektiv belysning. Skolstyrelsen beslöt med anledning därav, att tvenne lampor skulle inmonteras, och fick ordf. i uppdrag att vidtala montör Karlsson härom. 1951: Då lärare Ernst Haldén genom frivilliga insatser för simundervisningen vid Kyrkskolan lyckats åstadkomma 100 % simkunnighet bland sina elever och avdelningen dessutom vunnit första pris i rikstävlan i simning, ville styrelsen uttala sitt tack till Haldén för denna förnämliga insats. 16 juni 1969: "I Ånimskog blev det i lördags en skolavslutning i dubbel bemärkelse. Sedan läsåret för eleverna avslutats i kyrkan stannade de flesta kvar för att när-vara vid auktionen på den gamla kyrkskolan. Den försåldes till kyrkvaktmästare Karl Sandin för 25.000 kr. Kyrkskolan i Ånimskog blir överflödig som läroanstalt i och med att den nya skolpaviljongen i Ånimskog står färdig att tas i bruk". I PD kunde man lördagen den 6 oktober år 2001 läsa om att Kyrkskolan blivit sjukhem och gruppboende för