Dalsland/Mo

Om socknen

Mo socken i Dalsland ingick i Tössbo härad, ingår sedan 1971 i Åmåls kommun och motsvarar från 2016 Mo distrikt.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Mo församling och för de borgerliga frågorna bildades Mo landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Tössbo landskommun som 1971 uppgick i Åmåls kommun. Församlingen uppgick 2010 i Åmåls församling. 1 januari 2016 inrättades distriktet Mo, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Tössbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente och Tössbo kompani.

Geografi

Mo socken ligger nordväst om Åmål kring Kasenbergsån. Socknen har odlingsbygd vid ån och är i övrigt en kuperad sjörik skogsbygd.

Genom Mo socken går det gamla järnvägsspåret efter Åmål-Årjängs järnväg.

Skolor i Mo

Innan Sveriges första folkskolestadga utfärdades 1842 hade barn undervisats i läsning av i allmänhet präster och klockare eller i hemmet. Meningen med undervisningen var att barnen skulle kunna läsa i bibel, psalmbok och katekes. Undervisningen var inte obligatorisk, vilket ju innebar att endast en del barn fick ta del av den, och då framför allt pojkar.

När folkskolestadgan infördes, skulle det finnas minst en skola i varje församling.

I Mo församling byggdes den första skolan vid kyrkan 1847.

Ett nytt skolhus byggdes på samma plats 1885. Skolan nedlades 2008. Den sista tiden hade elever i klass1-3 undervisning i Berga och elever i klasserna 4-6 i Mo skola, så kallad B- skoleundervisning. Det kunde dock variera med hänsyn till elevantalet i åldersgrupperna. Mo och Berga bildade en skolenhet.

Från 1955 kunde eleverna få åka skolbil och senare skolbuss från hemmet till skolan. Under senare tid skedde gymnasikundervisning i regel 1 timme i veckan på egna skolan och övriga timmar i Södra skolan inne i stan.

Undervisning i slöjd var då även den förlagd till Södra skolan.

Från 1962 hämtades skolmat till Mo skola från centralköket i Rösparkskolan.

I Låbyn öppnades den första skolan 1849. Ny skola uppfördes där 1914. Den nedlades 1960. Undervisningen ägde rum växelvis i Låbyn och Mo stom, sex veckor i taget, de första 20 åren. Senare skedde det växelvis i Mo stom, Låbyn och Persby-Hanefors.

Pojkarna hade redan på 1870-talet slöjd i Mo skolor och på 1890-talet föreslogs att även flickor skulle få slöjdundervisning - i sömnad och andra handarbeten. 1897 beslutades att så skulle ske.

Småskolor, där undervisningen växlade mellan olika byar och i regel leddes av småskollärarinnor, inrättades ungefär samtidigt.

Flyttande småskola fanns mellan Lerbyn och Låbyn och mellan Mo stom och Forsbacka. Undervisningen i Forsbacka skedde i ett vanligt bostadshus. Skolan upphörde på 1930-talet och eleverna hänvisades till Mo skola. Forsbacka skolhus är nedrivet.

Både folkskolläraren och småskollärarinnan bodde i eller vid skolhuset och gick- liksom eleverna- till de olika skolbyggnaderna.

1857 öppnades en skola i Pärsby- och Haneforsbruk och 1897 beslöt kyrkostämman att ett mindre skolhus skulle byggas för småskolans behov i Lerbyns och Lånsbols rote.

I Baggerud byggdes en skola 1900. Den nedlades 1936.

Platser i Mo Socken

• Platser (181 st)
• Hemman (18 st)
• Gårdar i Mo (71 st)
• Soldattorp (11 st)
• Torp (47 st)
• Förpanting i Mo (0st)
• Backstugor i Mo ( st)
• Skolor i Mo (3 st)