Årsmöte i föreningen Sockipedia kommer att hållas digitalt den 13/3 2026 kl 18.00. ► Läs mer
Dalsland/Ånimskog/Känsbyn: Skillnad mellan sidversioner
Mikael S (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Mikael S (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
[[Fil:Dalsland-ånimskog-känsbyn.jpg|miniatyr|460x460px]] |
[[Fil:Dalsland-ånimskog-känsbyn.jpg|miniatyr|460x460px]] |
||
__TOC__ |
__TOC__ |
||
== Platser inom |
== Platser inom Känsbyn == |
||
== Övergripande beskrivning == |
|||
Känsbyn omfattar två stamfastigheter som benämns Övre och Nedre Känsbyn. De båda gårdarna som aldrig haft några enskilda namn är belägna i korsningen mellan landsvägen Snäcke - Sandbol och vägen som leder till gårdarna i sydvästra delen av Ånimskog, och genom tiderna har det inneburit att Känsbyn alltid haft ett fördelaktigt läge när det gällt kommunikationer i olika riktningar. |
Känsbyn omfattar två stamfastigheter som benämns Övre och Nedre Känsbyn. De båda gårdarna som aldrig haft några enskilda namn är belägna i korsningen mellan landsvägen Snäcke - Sandbol och vägen som leder till gårdarna i sydvästra delen av Ånimskog, och genom tiderna har det inneburit att Känsbyn alltid haft ett fördelaktigt läge när det gällt kommunikationer i olika riktningar. |
||
Versionen från 25 april 2025 kl. 14.11

Platser inom Känsbyn
Övergripande beskrivning
Känsbyn omfattar två stamfastigheter som benämns Övre och Nedre Känsbyn. De båda gårdarna som aldrig haft några enskilda namn är belägna i korsningen mellan landsvägen Snäcke - Sandbol och vägen som leder till gårdarna i sydvästra delen av Ånimskog, och genom tiderna har det inneburit att Känsbyn alltid haft ett fördelaktigt läge när det gällt kommunikationer i olika riktningar.
Känsbyn nämns första gången i jordeböckerna 1564, då de båda gårdarna står upptagna som skattetorp. Hur namnet uppkommit är lite dunkelt, men troligen har ordets första led sitt ursprung i fornsvenskans käng, som går tillbaka på isländskans kengr som betyder krök eller krampa, och kan syfta på den skarpa krök som vägen gör när man söderifrån viker in mot väster.[1]
Källor
- ↑ Ånimskogs Sockenbok del II, sida 141-142.
