Dalsland/Bostad/Bolstads kyrka: Skillnad mellan sidversioner
Lagt in en text + en extern länk |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Bolstads kyrka''' är en kyrkobyggnad som tillhör Bolstads församling i Karlstads stift. Den ligger i södra delen av Melleruds kommun. Kyrkans torn är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Dendrokronologi dendrondaterat] till omkring 1150 och den anses vara Dalslands äldsta kyrka. Under tidigt 1400-tal benämndes kyrkan ''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sankt_Lars Sankte Laurentz Kirche]'', Sankt Lars kyrka. |
'''Bolstads kyrka''' är en kyrkobyggnad som tillhör Bolstads församling i Karlstads stift. Den ligger i södra delen av Melleruds kommun. Kyrkans torn är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Dendrokronologi dendrondaterat] till omkring 1150 och den anses vara Dalslands äldsta kyrka. Under tidigt 1400-tal benämndes kyrkan ''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Sankt_Lars Sankte Laurentz Kirche]'', Sankt Lars kyrka. |
||
Tornets nedre del är den äldsta delen av byggnaden. Den byggdes 1756-1761 om till en korskyrka med kor och sakristia i öster och tornet i väster. Gråstensmurarna har vit spritputs med släta omfattningar kring fönster och portar. Taken är skiffertäckta och långhuset och korsarmarnas tak är valmade, medan sakristian har sadeltak. Den höga spetsiga tornspiran täcks av ett mörkare skiffer och krönt av en tupp av kopparplåt. |
Tornets nedre del är den äldsta delen av byggnaden. Den byggdes 1756-1761 om till en korskyrka med kor och sakristia i öster och tornet i väster. Gråstensmurarna har vit spritputs med släta omfattningar kring fönster och portar. Taken är skiffertäckta och långhuset och korsarmarnas tak är valmade, medan sakristian har sadeltak. Den höga spetsiga tornspiran täcks av ett mörkare skiffer och krönt av en tupp av kopparplåt. |
||
Interiören är ljus och rymlig och färgsättningen går i blå och grå kulörer. Väggarna är vitputsade och golvet är av kalkstensplattor. Det gråmålade trätunnvalv är dekorerat med fyra ”prydliga rosor” från 1820 av Anders Olsson, Vänersborg. I mitten av taket finns en senare tillkommen större målning av en cirkel med spetsiga flikar. |
Interiören är ljus och rymlig och färgsättningen går i blå och grå kulörer. Väggarna är vitputsade och golvet är av kalkstensplattor. Det gråmålade trätunnvalv är dekorerat med fyra ”prydliga rosor” från 1820 av Anders Olsson, Vänersborg. I mitten av taket finns en senare tillkommen större målning av en cirkel med spetsiga flikar. |
||
Versionen från 8 augusti 2025 kl. 12.58
Bolstads kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Bolstads församling i Karlstads stift. Den ligger i södra delen av Melleruds kommun. Kyrkans torn är dendrondaterat till omkring 1150 och den anses vara Dalslands äldsta kyrka. Under tidigt 1400-tal benämndes kyrkan Sankte Laurentz Kirche, Sankt Lars kyrka.
Tornets nedre del är den äldsta delen av byggnaden. Den byggdes 1756-1761 om till en korskyrka med kor och sakristia i öster och tornet i väster. Gråstensmurarna har vit spritputs med släta omfattningar kring fönster och portar. Taken är skiffertäckta och långhuset och korsarmarnas tak är valmade, medan sakristian har sadeltak. Den höga spetsiga tornspiran täcks av ett mörkare skiffer och krönt av en tupp av kopparplåt.
Interiören är ljus och rymlig och färgsättningen går i blå och grå kulörer. Väggarna är vitputsade och golvet är av kalkstensplattor. Det gråmålade trätunnvalv är dekorerat med fyra ”prydliga rosor” från 1820 av Anders Olsson, Vänersborg. I mitten av taket finns en senare tillkommen större målning av en cirkel med spetsiga flikar.
Invid den gamla kyrkan ligger Bolstads prästgård, som är ett rött tvåvånings trähus. Den brändes ned tillsammans med många andra gårdar i Dalsland av dansk-norska förband under Kalmarkriget 1611–1613 (Brännefejden). Den brann även ned 1767. Prästgården ägs numera av den ideella föreningen "Bolstads prästgårds vänner".
Bolstad är känt för den så kallade katekesstriden i början av 1920-talet. Bolstadprosten, Lars Magnus Engström (1867–1951), drev en kamp för att katekesundervisningen skulle få vara kvar i den svenska folkskolan. Engström fick av biskopen i Karlstad uppdraget att skriva en prästmötesavhandling som förelades prästmötet 1917 under titeln Lokalförsamlingen.
