Dalsland/Ånimskog/Salebolsmyren: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Bytt till mallen NyPlats. Lagt till mallen Inventerad
 
Rad 1: Rad 1:
{{NyPlats
{{SockMall:Plats
|landskap=Dalsland
|landskap=Dalsland
|socken=Ånimskog
|socken=Ånimskog
Rad 7: Rad 7:
|knord=58.877920
|knord=58.877920
|kost=12.456066
|kost=12.456066
|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Salebolsmyren-2.jpg
}}
}}
I Salebolsskogens västra utkanter, inte långt från sjön [[Dalsland/Ånimskog/Djup|Djup]] ligger idag en nedrasad stenmur som klart och tydligt markerar att en backstuga eller ett torp funnits här. Det verkar idag förvånande att någon kommit på idén att bygga i kanten av ett omfattande myrområde. Man kan inte skönja några som helst spår av odlad mark, och det fö­refaller som om de människor som bott här för­sörjt sig endast på jakt och fiske, men eftersom det var ovanligt att uppföra en torpstuga utan möjlighet till något slag av odling får man före­ställa sig att det såg helt annorlunda ut för ett par hundra år sedan. Kanske växte det starrgräs på myren, och kanske var delar av den utdikad, så den gav gröda till att föda en ko eller åtmins­tone får och getter.
I Salebolsskogens västra utkanter, inte långt från sjön [[Dalsland/Ånimskog/Djup|Djup]] ligger idag en nedrasad stenmur som klart och tydligt markerar att en backstuga eller ett torp funnits här. Det verkar idag förvånande att någon kommit på idén att bygga i kanten av ett omfattande myrområde. Man kan inte skönja några som helst spår av odlad mark, och det fö­refaller som om de människor som bott här för­sörjt sig endast på jakt och fiske, men eftersom det var ovanligt att uppföra en torpstuga utan möjlighet till något slag av odling får man före­ställa sig att det såg helt annorlunda ut för ett par hundra år sedan. Kanske växte det starrgräs på myren, och kanske var delar av den utdikad, så den gav gröda till att föda en ko eller åtmins­tone får och getter.
Rad 13: Rad 14:


Troligen har Salebolsmyren varit bebodd un­der hela 1800-talet, men dessa personer är svåra att dokumentera.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 216-217.</ref>
Troligen har Salebolsmyren varit bebodd un­der hela 1800-talet, men dessa personer är svåra att dokumentera.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 216-217.</ref>



Erika flyttade till Karl Sandberg i [[Dalsland/Ånimskog/Välta|Välta]], sedan till [[Dalarna]] och vidare till [[Dalsland/Ånimskog/Kerstan|Kerstan]].<ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 142.</ref>
Erika flyttade till Karl Sandberg i [[Dalsland/Ånimskog/Välta|Välta]], sedan till [[Dalarna]] och vidare till [[Dalsland/Ånimskog/Kerstan|Kerstan]].<ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 142.</ref>

== Källor ==
== Källor ==
<references />
<references />

== Inventeringar ==
== Inventeringar ==
=== Mar 2025 ===
=== Mars 2025 ===
{{Inventerad | datum=2025-03}}
Platsen inventerad och koordinater uppmätta.
Platsen inventerad och koordinater uppmätta.
<div style="clear: both">
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Salebolsmyren-3.jpg|vänster|miniatyr|400x400px|Inventering av torpet Salebolsmyren i Salebol, Ånimskog i mars 202]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Salebolsmyren-3.jpg|vänster|miniatyr|400x400px|Inventering av torpet Salebolsmyren i Salebol, Ånimskog i mars 202]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Salebolsmyren-2.jpg|vänster|miniatyr|400x400px|Inventering av torpet Salebolsmyren i Salebol, Ånimskog i mars 202]]
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Salebolsmyren-2.jpg|vänster|miniatyr|400x400px|Inventering av torpet Salebolsmyren i Salebol, Ånimskog i mars 202]]

Nuvarande version från 5 november 2025 kl. 06.33


Salebolsmyren
Landskap Dalsland
Socken Ånimskog
Namn Salebolsmyren
Typ Torp
Hemman Salebol
Koordinater 58.877920,12.456066
Laddar karta ...
Visa på
ekonomiska kartan
häradsekonomiska kartan
topografiska kartan
Google Maps

Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet.


I Salebolsskogens västra utkanter, inte långt från sjön Djup ligger idag en nedrasad stenmur som klart och tydligt markerar att en backstuga eller ett torp funnits här. Det verkar idag förvånande att någon kommit på idén att bygga i kanten av ett omfattande myrområde. Man kan inte skönja några som helst spår av odlad mark, och det fö­refaller som om de människor som bott här för­sörjt sig endast på jakt och fiske, men eftersom det var ovanligt att uppföra en torpstuga utan möjlighet till något slag av odling får man före­ställa sig att det såg helt annorlunda ut för ett par hundra år sedan. Kanske växte det starrgräs på myren, och kanske var delar av den utdikad, så den gav gröda till att föda en ko eller åtmins­tone får och getter.

Uppgifterna om torpets ålder och de boende är osäkra och fragmentariska, men under 1700-talets sista årtionden bodde Abraham Abrahamson och hans hustru Brita Persdotter här med sina två flickor, Maria född 1788 och Kjerstin 1792. Emellertid tycks familjen ha flyttat efter några år, ty kring sekelskiftet och några årtion­den framåt gav Salebolsmyren tak över huvu­det åt Hindric Svensson och hans hustru Karin Andersdotter. Hindric var född 1753 och hans hustru var ett tiotal år yngre. De hade fyra barn: Anders född 1791, Sven 1796, Anna 1799 och Nils 1805.

Troligen har Salebolsmyren varit bebodd un­der hela 1800-talet, men dessa personer är svåra att dokumentera.[1]

Erika flyttade till Karl Sandberg i Välta, sedan till Dalarna och vidare till Kerstan.[2]

Källor

  1. Ånimskogs Sockenbok del II, sida 216-217.
  2. Torpruiner i Åmåls kommun (1985), plats nummer 142.

Inventeringar

Mars 2025

Platsen inventerad och koordinater uppmätta.

Inventering av torpet Salebolsmyren i Salebol, Ånimskog i mars 202
Inventering av torpet Salebolsmyren i Salebol, Ånimskog i mars 202
Inventering av torpet Salebolsmyren i Salebol, Ånimskog i mars 202