Östergötland/Åsbo/Fångstgrop (Bötinge): Skillnad mellan sidversioner
m KlingsporC flyttade sidan Östergötland/Åsbo/Bötinge Fångstgrop till Östergötland/Åsbo/Fångstgrop (Bötinge) |
m Titel |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
| landskap = Östergötland | | landskap = Östergötland | ||
| gård = Bötinge | | gård = Bötinge | ||
| namn = Bötinge | | namn = Fångstgrop (Bötinge) | ||
| typ = Fångstgrop | | typ = Fångstgrop | ||
| knord = 58.21695 | | knord = 58.21695 | ||
Versionen från 7 mars 2025 kl. 10.05
Socken: Åsbo Gård: Bötinge Platsnamn: Fångstgrop (Bötinge) Typ: Fångstgrop Koordinater: [58.21695,58.21695] Visa på Kartbild.com
.jpg)
Fångstgropen vid Bötinge användes fram till 1850. Troligen användes den främst för att fånga varg.
Om fångstgropar
Fångstgropar är den vanligaste typen av fornlämningar i Skandinaviens inland. De har använts för fångst av vildren, varg och älg samt i mindre utsträckning även för räv och björn. De användes från stenåldern (cirka 5000 f.kr) fram till 1800-talet.
Fångstgroparna består av grävda fallgropar med eller utan kista av sten eller trä. Fångstgroparna är ca 3–4 meter i diameter och ca 2,5 m djupa. Fångstgroparna anlades vanligen i sand eller grus eller annan lättgrävd mark. De anlades oftast i ett sammanhängande radsystem med 30–50 meters mellanrum, men kunde även placeras ensamma och kompletteras med ett fållsystem som gjorde att viltet tvingades mot gropen. Groparna doldes av icke bärande tak som var gjorda av grenar och mossa.
Jakt med fångstgrop förbjöds i lag 1864.[1]
