Dalsland/Ånimskog/Gammal Kronogård på Dal
Byabladet fick på sin tid en artikel av Lars Thorstensson som Gerda Palm skrivit 1935.
Kronogården Myran
Vägen dit går på, smala slingrande bygdevägar genom grönskande björkhagar och doftande skogar. Någon gång är den avbruten av en ensligt liggande bondgård med omgivande åkertegar. Stället ligger i Ånimskogs socken, men långt från dess vackra vattendrag.- Sjön Ånimmens stränder. Bilen får färdas sakta på de ej för nutidens trafik anlagda vägarna. Strax innan man kommer in på Myrans område, måste man passera en rätt så riskabel övergång på järnvägssträckan mella Ånimskog och Tösse. Väl över denna är man inne på kronogården, vars rödmålade tvåvåningshus i gammal dalsländsk stil höjer sig på ett slutande platå mitt i den långsträckta dalgången, vilken är kantad av skogiga åsar. Gården verkar öde och övergiven, alla äro i arbete på åker och äng, men slutligen påträffar vi husets värdinna, som vänligt bjuder oss stiga in och för oss omkring i det med gammaldags rymlighet och trevnad inredda huset. Till slut samlas vi tillsammans med den övriga familjen vid det dukade kaffebordet.
Egen domen omfattar nu 90 tnld åkerjord och dalgången ser fruktbar och odlad ut. Den som här utvidgade, byggde och röjde mark och planterade för kommande släkten var den som själv anger i sin bok "En åttioårings minne", majoren och postmästaren August Edvard Lilliestjärna, riddare av Kongliga Svärdsordern, med guldmedalj för tapperhet i fält och Carl Johansmedaljen.
Han var son av kapten Lilliestjärna, som varit drabant hos Gustav den lll och hans mor var dotter till Samuel Koch, brukspatron och ägare av olika gårdar på dal. Han föddes 1791 å egendommen Wedbyholm och vid 16 års ålder började han redan sin krigarbana, då han inskrevs so sergeant vi Bohusläns regemente för att sedan snart överflyttas till VästGöta-Dals och med detta deltaga i de tre olika krig Sverige på den tiden var inblandat i, varav han särskillt skildrar strapatserna under norska och finska krigen.
Han tycks ha varit en riddare utan fruktan och tadel enligt den tidens begrepp. Blev som sekundant indragen i en kapten Sabelfelt och baron V. Köhler vid Blåsut nära Vänersborg. Denna renderade honom en vistelse på Varbergs fästning. Men fängelsetiden tog han dock ej för hårt, fick deltaga i stadens umgängesliv och uppvakta flitigt de unga damerna. En konst som han, den bålde riddaren han var, tycktes ha haft stor färdighet i. Han gifte sig 1821 med den unga Jeanna Sundler, och ängnade sig sedan åt mera fredliga värv. Arrenderade först Gyltungebyn, 1827 Myran, som sedan 1685 varit fänriksboställe i Tössbo kompani.
