Tydje socken
Platser i Tydje
- Platser (117 st)
- Hemman (25 st)
- Gårdar (0 st)
- Kyrka (1 st)
- Torp (78 st)
- Soldattorp (8 st)
- Backstugor (3 st)
- Avrättningsplater (1 st)
[1]Tydje socken i Dalsland ingick i Tössbo härad och är sedan 1971 en del av Åmåls kommun, från 2016 inom Tösse-Tydje distrikt.
Socknens areal är 29,92 kvadratkilometer varav 28,90 land. År 1953 fanns här 349 invånare. Sockenkyrkan revs 1849 varefter Tösse kyrka i grannsocknen använts som sockenkyrka. 1955 byggdes Tydje kapell på den gamla sockenkyrkans plats.
Administrativ historik
Socknen har medeltida ursprung. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tydje församling och för de borgerliga frågorna bildades Tydje landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Tössbo landskommun som 1971 uppgick i Åmåls kommun.
Församlingen uppgick mellan 1867 och 1870 i Tösse församling som 1910 namnändrades till Tösse med Tydje församling. Denna uppgick 2010 i sin tur i Åmåls församling.
1 januari 2016 inrättades distriktet Tösse-Tydje, med samma omfattning som Tösse med Tydje församling hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Tössbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente och Tössbo kompani.
Artiklar från Tydje
Tydjeboken
Förord
Så är då boken om Tydje socken klar. Det som från början var tänkt som en torpinventering blev i stället till följande arbete. Trots att Tydje är en liten socken / församling visade det sig tämligen omgående att från historien fanns mycket att hämta. Ganska snart fann vi i arbetsgruppen att en begränsning måste göras. Vi kom fram till att människorna som levt och lever i vår socken är grunden till att Tydje har en historia. Därför kom det mesta arbetet att läggas på gårdarna, torpen, soldattorpen och backstugorna. Det var och är ju där som människorna levde och verkade. Släktskapen mellan de olika gårdarna blev också efter en tid så påtaglig, att en viss släktforskning måste göras.
Gårdarna har fått var sitt nummer och de torp och backstugor som låg på dess marker har givits ett undernummer till dessa. Så har t.ex. Torpare givits nummer 10 och torpet Ramossen på dess marker har då fått nummer 10:2. Torpets placering kan ses med samma nummer på kartan. Ett TACK till alla ni Tydjebor och “utsocknes” som bidragit med innehåll till boken.
Ett TACK också till Lokal Kraft för ekonomiskt stöd. Ett speciellt TACK riktas också till Maj-Lis Boman och Björn Lindblom.
Du läsare som har uppgifter, handlingar, berättelser, foten etc. som ytterligare kan ge en bild av Tydjes historia, hör gärna av dig. Det kan ge stoff till ytterligare ett kapitel om bygden.
Med hand om tangentbordet
Gunnar Pedersen
Kartor från tydjeboken
