Avrättningsplatsen

Från Sockipedia
Version från den 8 november 2024 kl. 13.22 av Slundell (diskussion | bidrag)

-Platsbox- (OBS:Detta visningsformat är tillfälligt!)
Socken: Tösse Hemman: ? Platsnamn: Avrättningsplats Typ: Avrättningsplats


Förord till boken:

Fyrtio par spö och halshuggning av Conny Källvik

Nyfikenhet har varit drivfjädern till den berättelse som här följer. I mina barndoms- och uppväxtår i Ånimskog, hörde jag ibland den äldre generationen tala om en man som kallades för Rasmus, och som tillskrevs råa och brutala handlingar. Några fakta i målet fanns inte att tillgå, då jag började mina efterforskningar, utan de få skildringar som fanns, baserades på myter och hörsägner. Rasmus skulle också ha varit den person som sist blev halshuggen vid Herrskog i Tydje socken. Det har senare visat sig att denne man gett mångskiftande beskrivningar av sitt liv och ursprung. Då han avrättades kunde ingen med säkerhet säga vem han egentligen var.

Rasmus hade för min egen del fallit mer eller mindre i glömska, då jag år 1984 åter påträffade hans namn i samband med pågående torpinventering. Mitt intresse återuppväcktes. Eftersom jag inte hade tillgång till några som helst fakta i målet, beslöt jag, en gång för alla, så långt det var möjligt, att utreda myt och verklighet om denne sägenomsusade person. Arbetet har varit mycket intressant och stimulerande. Det mest förvånande är, att 1826 års sanning varit så svår att nå. Under en tidsrymd av ca 160 år, en kort period i historiskt perspektiv, har verkligheten både förvanskats och glömts.

Efter hand har det visat sig, att Rasmusson själv i hög grad bidrog till att öka mystiken kring sin person. Han har också, både medvetet och omedvetet, dragit in andra människor i sin berättelse. Från begynnelsen var avsikten endast att skildra Rasmussons liv, men jag har inte kunnat undgå att även återge övriga indragna personers öden och äventyr. Berättelsen följer inte alltid kronologisk ordning. Hela historien har emellertid varit komplicerad att reda ut. Därför har jag valt att läsaren får delta ungefär i det mönster som forskningen fortskridit och som bilden efter hand har kompletterats. I en del av de i boken förekommande citaten har stavningen moderniserats. Det skulle här vara mycket frestande att framföra ett speciellt tack, riktat till de personer som beredvilligt hjälpt till med forskningen, men skulle kanske såra många andra som bidragit till berättelsens fullföljande. Därför: Hjärtligt tack till alla som dragit sitt "strå till stacken", ingen nämnd och ingen glömd! Slutligen hoppas jag, att berättelsen om Rasmusson skall påminna om alla de anonyma människor som i tusental har avrättats i vårt land. Den sista offentliga exekutionen i Sverige hölls år 1877. År 1910 verkställdes den sista dödsdomen i svensk fångvård. Det var enda gången en människa avrättades med giljotin i vårt land. Avrättningen skedde vid detta tillfälle inför lyckta dörrar. Dödsstraffet togs bort i svensk lag år 1921

Trollhättan i oktober 1987


Författaren

Förord till boken: Fyrtio par spö och halshuggning av Conny Källvik finns här.