Kortfattad historik om Ånimskogs skolor

[Ursprunglig text av Conny Källvik i Byabladet 20200606, anpassad och uppdaterad till Sockipedia i sep 2024]

Sammanställd av Conny Källvik för Ånimskogs Byablad

Så började det

Den första uppgiften om någon form av undervisning i Ånimskog kan man återfinna i sockenstämmoprotokoll från år 1813: ”Änkan Ingeborg i Djupslund, att undervisa fattiga barn".

År 1834 antogs klockaren Elias Andersson, senare med efternamnet Hulthén, att bedriva undervisning i växelundervisningsmetoden. Tjänsten föregicks av utbildning vid Upperuds Bruk. Hans lärare blev Anders Lindbäck, som senare blev riksbekant för arsenikmorden i Sillbodal.

Hulthén kom att verka som lärare i hela 42 år. År 1876 avtackades han med en årlig pension av 100 kronor.

Erik Isaksson från Yttre Bodane blev vår förste folkskollärare. Han tillsattes i ett beslut år 1847, men tjänstgöringstiden blev inte långvarig. Han avled i lungsot år 1849.

Ambulerande skolor

Ambulerande skolor förekom fram till tidigt 1900-tal. Den första kända ambulerande skolan inrymdes år1835 hos nämndemannen Carl Svensson i Kingebol. Beslutet fattades året innan då lärartjänsten inrättades.

För övrigt skulle skolor inrättas i Vassviken hos häradsdomare Magnus Larsson, i Åsen hos Per Jansson, i Kingebol hos nämndemannen Carl Svensson och i Salebol hos Andreas Nilsson.

Fasta skolor

Salebol

Skolan byggdes år 1861 och blev därmed Ånimskogs första fasta skola. Från år 1882 finns en udda anteckning: Isak Andersson hämtade skiffer till Salebols skola från ett skifferberg i Upperud.

Anna Olsson, Björkhem (95 år den15 oktober 2001) minns tillbaka: Hon gick sin första klass i Ida Anderssons hus, övre Salebol. Därefter inrymdes småskolan i "Alphyddan" i sluttningen öster om storskolan. Slutligen byggdes småskolan om till i lärarbostaden då Thyberg flyttade, c:a 1915.

12 juni 1963: ”En fin skolavslutning hölls i måndags i Salebols skola, där lärare Hans Gustafsson från Åmål har nedlagt ett gott arbete i c:a halvtannat år. Skolavslutningen fick en särskild stämning över sig med stänk av vemod, då det lär vara sista skoloch examensdagen, enär det är meningen att denna skola kommer att läggas ner tyvärr. Den ligger i en bedårande skön natur med utblickar långt utöver sjön Ånimmen där nedanför och med Salebols omgivning, som verkligen ligger vackert till men så kallas ju trakten också för Kaanans land. Sexton barn har undervisats sista läsåret. Deras lärare Gustafsson, som varit mycket omtyckt fick mottaga tacksamhetsbevis och blommor. Det var lantbr. Rudolf Svahn som svarade för tacktalet vid avslutningen. Mycket folk hade även mött upp och den äldste av dem var nog med all säkerhet Carl Nicolausson, över 80 år, vilken även hade sitt skolbetyg på sig och visade det och det var ett mycket fint betyg. Ja, det blev en trivsam stämningsmättad stund trots vemodet över att behöva skiljas från sin kära gamla bygdeskola. Samtliga blev inbjudna till fru Anna-Stina Nilsson på kaffe, änka efter framlidne magistern vid samma skola, Fritjof Nilsson, som nedlade ett gediget arbete där i 30 år”.

Kyrkskolan eller Stommens skola

Efter åratal av debatt stod den första skolan vid kyrkan äntligen klar 1862 som drevs fram till 1909, då den nya Kyrkskolan stod färdig.

Fru Karin Larsson minns tillbaka: ”Vi kom till Kyrkskolan år 1913 på nyårsdagen. Min far Sylvén tillträdde då tjänsten som folkskollärare”.

1937: Fru Märta Johansson, Kyrkskolan, hade begärt att elektriskt ljus måtte indragas i småskolans lärosal så fort som möjligt, enär flickslöjden i denna sal och särskilt under den mörka årstiden ej kunde nöjaktigt utföras utan effektiv belysning. Skolstyrelsen beslöt med anledning därav, att tvenne lampor skulle inmonteras, och fick ordf. i uppdrag att vidtala montör Karlsson härom.

1951: Då lärare Ernst Haldén genom frivilliga insatser för simundervisningen vid Kyrkskolan lyckats åstadkomma 100 % simkunnighet bland sina elever och avdelningen dessutom vunnit första pris i rikstävlan i simning, ville styrelsen uttala sitt tack till Haldén för denna förnämliga insats.

16 juni 1969: "I Ånimskog blev det i lördags en skolavslutning i dubbel bemärkelse. Sedan läsåret för eleverna avslutats i kyrkan stannade de flesta kvar för att när-vara vid auktionen på den gamla kyrkskolan. Den försåldes till kyrkvaktmästare Karl Sandin för 25.000 kr. Kyrkskolan i Ånimskog blir överflödig som läroanstalt i och med att den nya skolpaviljongen i Ånimskog står färdig att tas i bruk".

I PD kunde man lördagen den 6 oktober år 2001 läsa om att Kyrkskolan blivit sjukhem och gruppboende för psykiskt sjuka.

Krusebol

Detta var det tredje skolhuset som byggdes i Ånimskogs socken. Från början var det meningen att en skola skulle anläggas på Hillebols utmark på gränsen mot Krusebol. Dessa planer ändrades, och den 9 juni 1862 beslöts att skolan ” istället skulle uppföras å Krusebols mark strax öster om landsvägen å den plats, som ägare i nämnda hemman utan betalning upplåtit....” (utdrag ur protokoll)

Arbetena på skolan påbörjades l863. De första skolbarnen från denna skolrote kunde börja i den nya skolan l864. Den var ganska enkel och inte färdig. Kompletterande arbeten som drivning, rappning, knutfodring och droppbräden till fönstren utfördes först 1870. Skolformen i Krusebol var en s k flyttande skola. Det var inte skolan som flyttade! Det var läraren! Han hade tjänstgöring några månader i Krusebol och därefter var barnen lediga. Då tjänstgjorde läraren i Salebols skola. Sedan skedde byte igen. Den förste examinerade folkskolläraren var Magnus Johansson Ahlin. Några händelser i Krusebols skolhistoria, beskrivna i äldre handlingar:

12 febr 1871. Beslöts skolan med anledning av den nu rådande svåra vintern ej skulle börja förrän den 1 mars.

4 sept. 1873 hölls examen med Krusebols rote ”hvarvid 65 barn närvaro, samt ett stort antal av föräldrarne. Efter några uppmuntringens och förmaningens ord till barnen och föräldrarne afslöts skolan på öfligt sätt med bön och sång.

Erik Wahlund, komminister”

Vid den här tiden var prästen ordförande i skolrådet och övervarade alltid examen.

30 maj 1884 utexaminerades 49 elever från Krusebols skola. Förteckning finns över dessa elever.

21 febr 1886 beslöt Skolrådet, att Krusebols skola skulle nedrivas och flyttas till Östra Korsbyn. Till byggnadskommitté, att ombesörja flyttningen och ombyggnaden av Krusebols skolhus, utsågs kyrkovärden Petter Eliasson i Hult, nämndeman Kristian Andreasson i Hängelö och Johan Andreas Andreasson i Torp. Under ett år hölls skola i Östra Berg och därefter i det uppbyggda skolhuset i Östra Korsbyn, som hade utökats med slöjdsal. Det är vad man nu kallar Småskolan i Östra Korsbyn. Någon lärarbostad fanns inte skolbyggnaden.

Krusebols skola var alltså i bruk åren 1864 till och med 1886. Man kan än idag se lämningar efter husgrunden i Krusebol.

Årbol

År 1866 beslutades att timmer skulle framköras till Årbol, så att skolbygget skulle kunna påbörjas nästa år.

Det egentliga byggåret blir 1867, men skolan stod fullt färdig först år 1870 1871.

27 oktober 1883: ”Spadvännat planteringslandet vid Årbols skolhus, 2 dagar 1:25/ dag. J. M. Jansson, Wassviken".

1940: Beslöts, att Årbols småskola efter nuvarande befattningshavares avgång år 1944 skulle indragas och barnen därifrån medelst skolskjutsar förflyttas till Kyrkskolan.

Årbols skola upphörde år 1963, men redan året därefter började Tage Stahre sitt pionjärarbete med det blivande skolmuséet. Muséet invigdes 1976.

Skogsgården

19 febr. 1879: "Platsen för det beslutade femte skolhuset, vilket innevarande år skulle uppföras, bestämdes bliva å Johannes Jansson i Skogsgården mark mitt för Skogsgårdsviken söder om och öster invid vägen till Strömmens kvarn. Skolrådet drager försorg om att församlingen kommer i besittning av den plats, som skall rymma icke blott själva skolhusbyggnaden och lekplanen utan även planteringsland".

Den 19 november 1886 seglade skepparen C. P. Nilsson med fartyget "Håfverud" upp genom Ånimmen. Fartyget kom från Göteborg och var lastat med kaminkoks. Hela lasten uppgick till 60 kubikfot, att levereras till ”Ånimskogs skolkassa". Lasten lossades vid Gyltungebyn. En särskild notering på fraktsedelns baksida anger att tre säckar koks skulle avlämnas till Skogsgårdens skolhus.

1940: Sedan Skogsgårdens skola indragits, hänvisas barnen dels till Östersbyns skola i Fröskogs skoldistrikt, dels till Ånimskogs kyrkskola.

Annons i Åmålstidningen 9 juli 1941: "I anledning av Skogsgårdens skolas indragning utbjudes densamma härmed till salu. Byggnaden, i bästa skick, innehåller lärarinnebostad, omfattande 2 r.o.k., samt skolsal. Fri tomt med nödiga uthus. Belägen vid landsväg med bussförbindelse, nära sjö i vacker trakt. Tillträde i höst. Eventuellt lämplig till skollovskoloni eller dylikt. Visning genom telefonstationföreståndaren i Sandbol. Skriftliga anbud insändas till skolstyr. ordf. före 1 aug. 1941”.

Östra Korsbyn

Grundstommen till Ö. Korsbyns skola var skolan i Krusebol, som flyttades 1886, och sattes upp året därpå och då samtidigt byggdes till.

Vissa entreprenörsarbeten utfördes av Johan Andreasson i Torp. Av hans räkningar framgår att skolan vid denna tid var försedd med vasstak, som han reparerade. Dessutom skulle entreprenören själv plocka mossa som tätningsmaterial i väggar och golv. Utdrag från räkning; utskriven i april 1887:

”Framkört en ryss väggmossa från Ö. Bergs skog".

Enligt verifikation erhöll soldaten Anders August Skog 30 kronor för uppsättande av vedbod med förstukvist vid skolan. Årtalet var 1890.

Den nya folkskolan i Korsbyn byggdes 1923. Sju anbudsgivare fanns. Det högsta anbudet låg på 34.450 kronor medan det lägsta var 24.950 kronor. Oscar Hulthén antogs därmed som byggherre, anbudet låg 2.525 kronor under närmaste bud.

1943: Alma Karlsson avgick som småskollärarinna vid Ö. Korsbyn, efter att ha verkat som lärare i Ånimskog sedan 1904. Skolans verksamhet upphörde 1960.

Ånimskogs skola, L:a Mossen

1 juni 1970: Visst var det trångt men desto trivsammare i Sivs klassrum i Ånimskogs nya skola i fredags kväll.

Trångt därför att många hade kommit tillstädes för att fira skolans inofficiella invigning. Där satt kyrkoherden, där satt nämndemannen, där satt nämndordföranden, fullmäktigeordföranden, centrala byggnadskommitténs ordförande, byggnadskontrollanten, där fanns målarmästarn, missionspastorn, där fanns rektorn och mest hela lärarkåren. Och där satt representanter för pensionerade lärare, fröknarna Blid och Olsson och magister Hedén, där fanns kantorn och där fanns kyrkvaktmästarn. Och många, många andra.

Till Ånimskogs nya skola hade de sökt sig denna soliga eftermiddag. För att hålla en hembygdsfest, som rektorn sa. Så är det tydligen: ”gör inte en svala en sommar så gör inte en Stahre en invigning”.

Kyrkoherde Widing gav i GP följande reflexion om Ånimskogs skola:

"Får jag berätta om en idyll i detta avlånga land? Det handlar om Ånimskogs skola i norra Dalsland. Skolan är en s.k. B-skola. Ett tjugotal elever i klasserna ett till fyra. Men inte vilka lärare som helst, utan Siv Hedén och Ulla Britta Fredriksson, födda och uppväxta i Ånimskog, som under större delen av sin lärartjänst undervisat just i Ånimskog.

Lärarna känner sin bygd. Det är kontinuitet i skolan. Ibland kan eleverna vara barn till tidigare elever. Det är en hemtrevlig skola, varm, på ett sätt gammeldags, men utan de ärenden, som kan plåga allt vad arbetslust heter ur förtvivlade lärare och som gör att många skolor behöver de pengar finansministern nu vill spara.

Det är inte bara litenheten som är denna skolas styrka; det är atmosfären, andan, men å andra sidan småskaligheten en av förutsättningarna för denna anda.

En viktig pusselbit är en skolledning med känsla för bygden och bygdekulturen. Tage Stare är en sådan rektor. Han har satt sin prägel på ett antal av de mindre bygdeskolorna i Norra Dalsland."

I juni månad år 2000 kunde Ånimskogs skola fira sitt 30-årsjubileum. Åtta år senare, i juni 2008, lades även denna skola ner.

Conny Källvik

————————————

Som vi sett av Conny Källviks berättelse, startade en sporadisk undervisning redan 1813. En mer organiserad, ambulerande skolundervisning påbörjades omkring 1835. I och med 1842 års skolstadga började fasta skolor att byggas i Ånimskog från 1861.