Dalsland/Tydje/Sjöfart

REDARE OCH SKEPPARE I TYDJE

Eftersom Tydje socken geografiskt ligger utmed Vänerns kust, har det inte bara funnits flera fiskare, utan

också många redare, skeppare och sjömän. ‘Tybybäcken’ i Tydjebyn är en av de platser där sjömännen genom

åren har bott tätt. Peter Torin (se Tydjebyn 1:49) var en av dem. Han gick på alla Vänerns hamnar och också

genom Göta älv ner till Göteborg. Runt 1880 hade han 20:- i månaden. Detta låter inte mycket men skall ställ�las i relation till att man på den tiden för t.ex 50 öre fick ett tjog ägg eller ett kilo smör. En kanna mjölk kostade

20 öre och potatisen 4:- för en tunna. (Kanna = 2,617 lit,

Tunna = 146,35 lit).

Inte förrän 1766 fick bönderna rätt att segla sina varor. Före

det var all yrkesmässig handel och fraktfart förbehållen stä�derna. Det var emellertid endast ved och egna produkter bön�derna fick lov att frakta och detta skedde oftast med små

odäckade skutor. 1832 slopades alla inskränkningar i sjöfarten

och en explosionsartad expansion följde. Fartygen blev större

och flera bönder blev skeppare. Antingen på egna skutor eller

som delägare. Detta skapade också en del arbete för drängar

och bondpojkar, som såg en chans att få arbeta med något

annat. Dessutom fick de ju se andra vyer än hembygdens.

Denna sjöfart med mindre fartyg höll i sig ända till det att

konkurrensen av lastbilens frakter blev för stor.

Före 1819 är det svårt att få fram vilka som ägde och förde

båtar i Tydje. Detta p.g.a. att det först då började upprättas

skeppsrullor i Åmåls hamn. Det är dock så att flera gårdsägare

redan från mitten av 1600-talet hade mindre båtar som fraktade

trätjära. Trätjäran var ju av stor betydelse för alla fartyg, både

civilt och i flottan.

Från 1819 är det möjligt att följa rullorna i Åmåls hamn.

Det gör det lite lättare att se vilka Tydjebor som haft egna båtar

eller varit skeppare på någon annans fartyg. T.ex. ägde tösseborna M. Sahlin i Vittlanda och A. Kallin i

Vänsberg många båtar, som hade tydjebor som besättning. Det är dock sällan som besättningsmännens namn

nämns i rullorna.

Både på Slädekärrs, Tydjebyns och Östra Sjögars marker har det byggts båtar. Det sista fartygsbygget

skedde i våra trakter vid Vänsbergs varv i Tösse år 1917, då en 700-tonnare vid namn ‘Carl Peder’ sjösattes

den 5 juni.Om skeppsvarvet i Slädekärr, se 3:6 och lastageplatsen vid Kallas i Slädekärr, se 3:7.

Här följer en lista, långt ifrån komplett, men den ger ändå en bild av vilka de var, fartygen och männ�nen. Årtalen syftar till att ge fartygen en ungefärlig åldersbestämning.

Slupen var ett mindre enmastat segelfartyg, se bilden ovan, medan galeasen var tvåmastad.

1780/90-tal Amphitrite. Ägare var Nordström på Forsbacka. Skeppare var Anders Nilsson i Tydjebyn.

1819 registrerades skutan Britta på 300 skeppund. Ägare var B. Åberg och Grots sterbhus i Åmål. Skeppare

var Anders Eriksson i Rolfsbyn och den hade två mans besättning.

1850 Styrbjörn på 500 skeppund. Ägare var M. Sahlin i Vittlanda, Tösse. Skeppare var Nils Berglund i

Slädekärr och den hade två mans besättning.

Krona på 500 skeppund. Ägare var M. Sahlin i Vittlanda, Tösse. Skeppare var Olof Jansson i Tydje och

den hade två mans besättning.

1855 Hulda på 400 skeppund. Ägare var Jan Magnus Svensson i Östra Sjögar. Skeppare var Olof Jansson