Dalsland/Ånimskog/Valötorpet: Skillnad mellan sidversioner
Sockadm (diskussion | bidrag) m Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats" |
Mikael S (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
|kost=12.472290 |
|kost=12.472290 |
||
}} |
}} |
||
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-ValötorpetMindre-Nov2024.jpg |
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-ValötorpetMindre-Nov2024.jpg|miniatyr|285x285px|Valötorpet på [[Dalsland/Ånimskog/Valön|Valön]], [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]].]] |
||
En märklig nyodling ägde också rum på Valöns östra strand i höjd med sydspetsen av Ruvön i slutet av 1870-talet. Dateringen är osäker, men torpet finns inte med på laga skifteskartan från 1866, men däremot är torpstugan med omgivande åkertegar upptagna på 1890 års karta så med hjälp av dessa fakta kan man ungefärligen sluta sig till bosättningens tillkomst. |
En märklig nyodling ägde också rum på [[Dalsland/Ånimskog/Valöns|Valöns]] östra strand i höjd med sydspetsen av [[Dalsland/Ånimskog/Ruvön|Ruvön]] i slutet av 1870-talet. Dateringen är osäker, men torpet finns inte med på laga skifteskartan från 1866, men däremot är torpstugan med omgivande åkertegar upptagna på 1890 års karta så med hjälp av dessa fakta kan man ungefärligen sluta sig till bosättningens tillkomst. |
||
Vem som uppförde torpstugan är inte helt klarlagt, men det mesta tyder på att det var soldatsonen August Olsson, född på soldatstommen i Ryr 1849, som stakade ut en boplats på den mest tillgängliga platsen på ön som då ägdes av Andreas Nilsson i Salebol. August Olsson gifte sig med Sofia Jansdotter 1878, så det är ganska naturligt att han vid den här tiden sökte sig en fast bostad. August var som så många andra i Ryr sjöman, men när kylan satte in på senhösten och sjöfarten gick i vinteride var det nödvändigt att ha ett litet torp som kunde bidra till försörjningen tills sjöarna låg öppna igen. |
Vem som uppförde torpstugan är inte helt klarlagt, men det mesta tyder på att det var soldatsonen August Olsson, född på soldatstommen i [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]] 1849, som stakade ut en boplats på den mest tillgängliga platsen på ön som då ägdes av Andreas Nilsson i [[Dalsland/Ånimskog/Salebol|Salebol]]. August Olsson gifte sig med Sofia Jansdotter 1878, så det är ganska naturligt att han vid den här tiden sökte sig en fast bostad. August var som så många andra i [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]] sjöman, men när kylan satte in på senhösten och sjöfarten gick i vinteride var det nödvändigt att ha ett litet torp som kunde bidra till försörjningen tills sjöarna låg öppna igen. |
||
Det kan tyckas att den bergiga Valön var en ogästvänlig plats att bosätta sig på för ett ungt par, men eftersom befolkningstillväxten var stark under 1800-talets sista decennier och tillgången på jord knapp hade de säkerligen inte så många valmöjligheter. August, som var den tredje i raden av tio syskon, fick förmodligen hjälp av sina bröder att uppföra ett hus som till både exteriör och interiör var en exakt kopia av stugan på den soldatstom där han växt upp. |
Det kan tyckas att den bergiga [[Dalsland/Ånimskog/Valöns|Valön]] var en ogästvänlig plats att bosätta sig på för ett ungt par, men eftersom befolkningstillväxten var stark under 1800-talets sista decennier och tillgången på jord knapp hade de säkerligen inte så många valmöjligheter. August, som var den tredje i raden av tio syskon, fick förmodligen hjälp av sina bröder att uppföra ett hus som till både exteriör och interiör var en exakt kopia av stugan på den soldatstom där han växt upp. |
||
Troligen bodde August och Sofia på sitt torp under hela 1880-talet och en bit in på 90-talet, och det är också under dessa år som deras barn föds. Vad som inte stämmer i sammanhanget är att deras barn är kyrkobokförda i Skålleruds församling och Valön ligger i Ånimskog. Detta kan dock förklaras med att denna del av Valön ligger i gränsområdet mellan de båda socknarna där kontakten med den centrala bebyggelsen i Skållerud var oändligt mycket bättre än den i det avlägsna Ånimskog. Det ska erkännas att förklaringen bygger mera på antaganden än fakta, men för närvarande finns inga klara bevis att tillgå. |
Troligen bodde August och Sofia på sitt torp under hela 1880-talet och en bit in på 90-talet, och det är också under dessa år som deras barn föds. Vad som inte stämmer i sammanhanget är att deras barn är kyrkobokförda i [[Dalsland/Skålleruds|Skålleruds]] församling och [[Dalsland/Ånimskog/Valöns|Valön]] ligger i [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]]. Detta kan dock förklaras med att denna del av [[Dalsland/Ånimskog/Valöns|Valön]] ligger i gränsområdet mellan de båda socknarna där kontakten med den centrala bebyggelsen i [[Dalsland/Skållerud|Skållerud]] var oändligt mycket bättre än den i det avlägsna [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]]. Det ska erkännas att förklaringen bygger mera på antaganden än fakta, men för närvarande finns inga klara bevis att tillgå. |
||
Makarnas äldsta dotter Helena föddes 1879, Olga Sofia 1883 (dog i späd ålder), William 1886, Ivar 1888 och Anny 1891. |
Makarnas äldsta dotter Helena föddes 1879, Olga Sofia 1883 (dog i späd ålder), William 1886, Ivar 1888 och Anny 1891. |
||
I början av 1890-talet överlät August Olsson torpet till Otto och Augusta Andersson, som med sina döttrar Vendla och Ester bodde på ön till omkring 1910, då de flyttade till Östebo. Stugan såldes till Hjalmar Gustafsson i Nedre Kilane och tydligen var den i gott skick ty den blev senare flyttad till gården Nedre Kilane som drängstuga. Efter en del reparationer är byggnaden fortfarande i högsta grad beboelig och likaså är dess äldre motsvarighet på Stommen i Ryr. |
I början av 1890-talet överlät August Olsson torpet till Otto och Augusta Andersson, som med sina döttrar Vendla och Ester bodde på ön till omkring 1910, då de flyttade till [[Dalsland/Skållerud/Östebo|Östebo]]. Stugan såldes till Hjalmar Gustafsson i [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]] och tydligen var den i gott skick ty den blev senare flyttad till gården [[Dalsland/Ånimskog/Nedre Kilane|Nedre Kilane]] som drängstuga. Efter en del reparationer är byggnaden fortfarande i högsta grad beboelig och likaså är dess äldre motsvarighet på [[Dalsland/Skållerud/Stommen|Stommen]] i [[Dalsland/Skållerud/Ryr|Ryr]].<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 26.</ref><ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 96.</ref> |
||
== Källor == |
|||
{{ÅnimskogSockenbok|del=II|sidintervall=26}} |
|||
<references /> |
|||
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=96}} |
|||
==== Inventeringar ==== |
==== Inventeringar ==== |
||
===== Nov 2024 ===== |
===== Nov 2024 ===== |
||
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Valötorpet-Nov2024.jpg|vänster|miniatyr|533x533px|Inventering av torpet Valötorpet i Ånimskog i nov 2024.]] |
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Valötorpet-Nov2024.jpg|vänster|miniatyr|533x533px|Inventering av torpet Valötorpet i [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskog]] i nov 2024.]] |
||
Platsen hittad och koordinater bestämda |
Platsen hittad och koordinater bestämda |
||
Nuvarande version från 17 maj 2025 kl. 18.20
Socken: Ånimskog Hemman: Nedre Kilane Platsnamn: Valötorpet Typ: Torp Koordinater: [58.820807,12.472290] Visa på Kartbild.com
En märklig nyodling ägde också rum på Valöns östra strand i höjd med sydspetsen av Ruvön i slutet av 1870-talet. Dateringen är osäker, men torpet finns inte med på laga skifteskartan från 1866, men däremot är torpstugan med omgivande åkertegar upptagna på 1890 års karta så med hjälp av dessa fakta kan man ungefärligen sluta sig till bosättningens tillkomst.
Vem som uppförde torpstugan är inte helt klarlagt, men det mesta tyder på att det var soldatsonen August Olsson, född på soldatstommen i Ryr 1849, som stakade ut en boplats på den mest tillgängliga platsen på ön som då ägdes av Andreas Nilsson i Salebol. August Olsson gifte sig med Sofia Jansdotter 1878, så det är ganska naturligt att han vid den här tiden sökte sig en fast bostad. August var som så många andra i Ryr sjöman, men när kylan satte in på senhösten och sjöfarten gick i vinteride var det nödvändigt att ha ett litet torp som kunde bidra till försörjningen tills sjöarna låg öppna igen.
Det kan tyckas att den bergiga Valön var en ogästvänlig plats att bosätta sig på för ett ungt par, men eftersom befolkningstillväxten var stark under 1800-talets sista decennier och tillgången på jord knapp hade de säkerligen inte så många valmöjligheter. August, som var den tredje i raden av tio syskon, fick förmodligen hjälp av sina bröder att uppföra ett hus som till både exteriör och interiör var en exakt kopia av stugan på den soldatstom där han växt upp.
Troligen bodde August och Sofia på sitt torp under hela 1880-talet och en bit in på 90-talet, och det är också under dessa år som deras barn föds. Vad som inte stämmer i sammanhanget är att deras barn är kyrkobokförda i Skålleruds församling och Valön ligger i Ånimskog. Detta kan dock förklaras med att denna del av Valön ligger i gränsområdet mellan de båda socknarna där kontakten med den centrala bebyggelsen i Skållerud var oändligt mycket bättre än den i det avlägsna Ånimskog. Det ska erkännas att förklaringen bygger mera på antaganden än fakta, men för närvarande finns inga klara bevis att tillgå.
Makarnas äldsta dotter Helena föddes 1879, Olga Sofia 1883 (dog i späd ålder), William 1886, Ivar 1888 och Anny 1891.
I början av 1890-talet överlät August Olsson torpet till Otto och Augusta Andersson, som med sina döttrar Vendla och Ester bodde på ön till omkring 1910, då de flyttade till Östebo. Stugan såldes till Hjalmar Gustafsson i Nedre Kilane och tydligen var den i gott skick ty den blev senare flyttad till gården Nedre Kilane som drängstuga. Efter en del reparationer är byggnaden fortfarande i högsta grad beboelig och likaså är dess äldre motsvarighet på Stommen i Ryr.[1][2]
Källor
- ↑ Ånimskogs Sockenbok del II, sida 26.
- ↑ Torpruiner i Åmåls kommun (1985), plats nummer 96.
Inventeringar
Nov 2024
Platsen hittad och koordinater bestämda
