Dalsland/Ånimskog/Hult

Dalsland/Ånimskog/Hult 2024

---

-Platsbox- (OBS:Detta visningsformat är tillfälligt!)
Socken: Ånimskog

Platsnamn: Hult Typ: Hemman

---

Hult 1:12 (sidan är under uppbyggnad och inte klar)

Dalsland/Ånimskog/Hult/Karta

Hult  (betyder: ligger i lövskog) i Ånimskogs socken och nämns för första gången 1560 (jb). Då kallades det för Hultet i kyrkböckerna fram till 1748 och har sedan dess gått under namnet Hult. Hult betecknades först som ett ”Kyrktorp” på ¼ dels hemman. Det blev därefter överfört till ett Frälsehemman. Husen låg då något hundratal meter norr om Klockarebol (endast vattenkällan finns kvar). Åkern som var runt denna boplats kallas i dag Klockarebolsgärdet och hette då Kyrkgärdet. Husen som fanns flyttades förmodligen successivt till en ny plats, strax norr om Dammberget. Detta skedde runt mitten av 1700 talet och stämmer väl med att det efter 1748 hette Hult.

Storskiftet mot Krusebol ägde rum 1795 och redan år 1797 hade beslutet om Laga skifte upplästs i Ånimskogs Kyrka. Men det fick vänta till den 18/6–1830. Då kungjordes det från predikstolen i Ånimskogs kyrka, att Laga skifte (länk till protokoll) skulle genomföras på samtliga Hults ägor. Skiftet genomfördes nu på samtliga Hults ägor, enda undantaget var soldatstommen som låg fast. Då bodde här 5 familjer i detta som kallades Hults By. Här fanns 2 gemensamma ladugårdar, magasin, åttkantig trösklada och ett 10 tal småhus till allt möjligt bruk. (se karta översikt Hults By..länk) Fruktträd fanns planterade, 11 äppelträd och ett päronträd. ”Utan vandel” som det står i skiftesprotokollet. ( se skiftes protokollet). Norr om Hultåsen låg de så kallade Hults ängar. Åkermarken sträckte sig då förbi soldatstommen ”Hulteberget” och norrut fram till ängarna. Åkrarna kallades bl.a. för stengärdet (låg vid norra gränsen på nuvarande gatan). Källargärdet (vid jordkällaren), kyrkgärdet är en bit av det som i dag kallas klockarebolsgärder(östligaste biten av det), Björkebacken (som var längst ner i syd) på det som kallas ”tresneppen” i dag. Området norr om dammen vid nuvarande bostadshus på Hult hette ” Hästekasen” Gruvan hette ett område runt ett gammalt gruvhål. (Anna på gruva kallades för övrigt hushållerskan till Petter Eliasson.

Hults By och all mark delades nu upp i 5 delar. Man rev nu även de flesta husen. Det som gick lottades nu ut vid detta "laga skifte" bland de 5 familjer som fanns i Hults By. Man fick ta hänsyn till ägarandelar, jordmån, skick av hus o.s.v. Jan Kingren och hans hustru Cajsa fick Klockarebol där han redan börjat bygga innan skiftet. (det fick sitt namn när klockaren Elias Hulte'n flyttade dit 1837). Kingrensstugan drogs av änkan Anna Arvidsdotter (dotter till Arvid Eriksson). Kingrensstugan fick sitt namn när Kingrenarna flyttade dit från Klockarebol 1854. Per Jansson drog Lågebacken som nu kallades för Änga. Pär Andersson drog Gatan. Erik Eriksson med familj som hade de bästa husen fick bo kvar. Man fick mark och virke av de gamla husen. Allt betalades med pengar, kördagar, arbetsdagar och om man bistod med häst eller annat. Fick huset stå kvar fick man betala. Nämnas bör att området norr om magasinet på nuvarande Hult hette Gruvan. Där finns ett gruvhål kvar i dag. Man bröt mangan här någon gång under 1700-talet. (Anna på Gruva kallades för övrigt Petter Eliassons första hushållerska på Hult)

Erik Eriksson hade inte bara de bästa husen utan var dessutom år1816 störst markägare. Eriks söner Arvid och Erik var även de ägare fram till 1844. En rest av Hults by är det så kallade Fågelberget och Dammberget där Arvid Eriksson bodde. Per Jansson som drog ”Lågebacken” (Änga) och byggde upp huset där, av material han fått i skiftet. Men han hade större planer och var för övrigt den ende som beställde ut kopior av skiftesförhandlingarna. Hans son August Persson hade även han affärssinne. När han tog över efter far sin, köpte han även husen och marken av Eriksönerna . Husen hade blivit dåliga och nya behövdes, därför revs husen och material forslades till den plats som idag är Hult. Material härifrån finns i bland annat i det magasin som nu står på Hult. Under August Perssons ägar tid 1861–1865 uppfördes ladugård och uthus och han hade redan börjat bygga bostadshuset redan när han bodde på Änga. (Detta renoverades och byggdes om av Petter Eliasson som då delvis hyrde på Myran) Magasinet stod nere vid dammen och ladugården fanns närmare boningshuset. Klockarebol köptes och införlivades även detta till Hult. Huset på ”Änga” blev bostad åt arbetsfolk. Men han fick antagligen ekonomiska problem. Nu klev CP Ekblad in som ny ägare (löste in de skuldebrev och annat som fanns) till Hult och sålde det vidare till Petter Eliasson 25/3-1867 som jämte sin maka Emilia Maria Nelsson bosatte sig på Hult 1874 (Hult köptes i olika delar, och blev komplett först 1874). Han Köpte nu även in Kingrenstugan med tillhörande mark, där Erik Kingren nu bodde. Eliasson hade köpt Hult för att kunna göra affärer med järnvägsbolaget. Hans första fru var mejerska. (Först var han i Åmål och gick i lära till smed här i Åmål. Tog plats uppe i Västmanland på en stor gård, med gårdsmejeri ,som gårds smed. Där träffade han Emelia, och gifte sig där. Det slutade med att de övertog mejeriet och han slutade som gårds smed. Petter tog även dit sin farmor och hans frus syster Tilda till mejerskor. 1869 ställde de sin kosa mot Ånimskog, eftersom han genom sina affärer fått klart för sig att att det gick att tjäna pengar på järnvägsbygget). Han var inte bara affärsman utan även som sagt smed och tog kontrakt på bl.a. beslag och smide till grindar mellan Ressbyn och Myran. Han var, välkänd som stor affärsman, köpte och sålde bl.a. gårdar, virke och lite av varje. han hade även ett intresse för hästar. En norsk gulaktig fjordings ras som han var mycket stolt över, oftast hade han 4 st i stallet på Hult och fölunge nästan varje år. Han sålde grus till "Bergslagens järnvägar" ur det som i dag är ”Pettersjö”. Där var för övrigt den varggrop som hade byggts i samförstånd mellan Hult och Myran omkring 1830-1840. Petter såg att där fanns grus när han tittade i resterna av varggropen. Man drog räls ner i grusgropen och efter att man kommit på en större vattenåder. Grusgropen fylldes snabbt med vatten så man fick ta båtar till hjälp för att få upp rälsen. Här byggdes för övrigt brygghus för mattvätt som även användes som badhus och en tvättstuga. Karl Den finns fortfarande kvar i trädgården på Hult, min far drog hem den med traktor från Pettersjö. Runt 1895 var det affär på Änga. Det var dotter till Eliasson som drev den.

Karl Kingren från Krusenlund drunknade i Pettersjö 1897. Han körde ner med häst och vagn från västra sidan. Hästen gled på en berghäll och Karl kom under lasset.. Det sades länge att han spökade där. Holger Andersson sade till mig när jag byggde stugan där. Passa dig Karl sitter ibland på andra sidan och tittar, flera har sett han. Ok sa jag. Bra då passar han så att inte barna går i och drunknar svarade jag.

Dalsland/Ånimskog/Hult Gårdamålning 1890

                            Petter Eliasson arrenderade även Myran och bodde där mellan 1895-1908. Under denna period arrenderade Karl Axelsson Hult. Omkring 1900 flyttades magasinet upp till dess nuvarande plats. Ny ladugård påbörjades 1908, bakom den befintliga ladugården och norrut. Man tog nu sten från ett gravröse som var norr om magasinet. Man tog närmare 60 kubikmeter med sten. Till matbord användes sten från Erik Kingrens smedja(som bestod av sten från 2 gravar i klockarebols haget). Matbordet färdigställdes 1914. Så det finns sten från 3 gravar i grunden till ladugården.

                            Frälseräntan har enligt K.B. lagakraftsutslag den 30/10-1916 upphört att utgå i och med 1916 års utgång för Hult.

Bröderna Karl och Holger Andersson arrenderade åkrarna på Hult med någon form av skördeandels arrende och deras syster Karin jobbade i hushållet, när Petter var sjuk under sina sista levnadsår. I Änga bodde ladugårdsfolk och drängar, bland andra syskonen när de arrenderade Hult. En piga hade visserligen ett litet rum med anslutning till köket på Hult.

Soldatstommen upplöstes 1902 och övertogs av Petter Eliasson. Den 21/12 år 1928 dör Petter Eliasson .

Dödsboet styckar nu av Hult 1:13 (Gatan) från Hult på uppdrag av Eliassons dödsbo 26/9-1932. Efter Petters död arrenderar Ernst Andersson Hult av dödsboet som företräddes av Karl Nordström. Resterande säljs till Anders Löfving dem 14/3-1933. Mycket papper från Petter bränns öster om boningshuset. Man sade att det brann där i veckor. Mycket från fattigvården och alla uppdrag Petter hade haft. De anhöriga tyckte att så var bäst. Bröderna Ernst och Karl Andersson arrenderade nu med någon form av skördeandels arrende från dödsboet och senare Anders Löfving. Han är själv var inte kurant och sökte arrendatorer.

Dalsland/Ånimskog/Hult boningshuset 1936 (Kolorerat)

Anders och Anna Olsson med familj kom till Hult 1935 och skrev arrendekontrakt med Anders Löfving som dog redan 1936 samma år som arrendet började för Anders Olsson. Nu köper August Engström Hult av Löfvings dödsbo men låter Anders Olsson fortsätta att arrendera. Vilka planer August hade vet man inte men han satsar på Hult. Han var en stor arbetsmänniska. Dikade ut skogen för hand, byggde jordkällare och grävde ut dammen för att få jord till detta. Han rev även husen i Klockarebol 1939 för att sälja ved. Eftersom Josef Nilsson ville köpa Klockarebol. Orsaken var att han inte ville att folk mitt i ägorna, skulle gnälla för minsta dyngkärra man körde förbi. enl. min farfar. Tog även ner en stor ek norr om transformatorn som var i paritet med eken på Lilla Bräcke. Han ville inte ha folk som skulle gå dit och titta. Anders fortsätter att arrendera fram till 16/8-1941 då han köper Hult. Under krigsåren bodde ett krigsbarn Lauri Kinnunen från Finland på Hult. Han tog ibland sin lilla väska och vandrade österut och sa"Kotti" Finska för hem.

Anders och Gunnar Olsson samt Lauri Kinnonen. Slåtterarbete 1946

Gunnar Olsson köper Hult 1951. Han var tidig med traktor och köpte den första 1947 (körde runt och plöjde åt folk med 2 skärsplog som var storslaget på den tiden, har bl.a. plöjt åkrarna öster om Pettersjö) Smedjan fick bli traktorgarage och från bälgens skinn gjorde min farfar ett fint slaktförkläde. År 1953 satte de in avlopp och Liisas far Yrjö sprängde för rören under huset. Murstocken med 4 kakelungnar vedspis bakugn och en trappa till andra våningen som faktiskt gick i murstocken revs 1965. Ersattes av pannrum som tillbyggdes på norrsidan. År 1973 byggdes det en bastu nere vid dammen som nästan var tvunget eftersom min mor var finska. Ett minne från den tiden var alla mjölk kunder som kom i god tid för att språkas vid och diskutera nyheter. År 1979 såldes korna från och nu arrenderades åkermark och ladugård ut till flera arrendatorer.

År 1991 köpte jag Jan Olsson och min dåvarande hustru Gertrud Hult. År 1993 tog snön Petter Eliassons smedja. Svinhuset och dasset hade ruttnat sönder och revs 1994. Infarten flyttades 1995 och skogsbilväg byggdes till norra delen av Stora sand 2001.

Kuriosa: Ett flertal personer har avlidit på Hult. Kan nämnas Petter Eliassons andra fru som begick självmord på kammaren. Hon hade ätit suplamat, ett bekämpningsmedel för hästarnas hovar. Anders Löfving låg lik i den så kallade smörjeboden och hämtades av Hugo Löfing den... (Han skrev in datum och namn på väggen (finns fortfarande kvar) Även en gubbe som hette Axel Rot och som bodde på Håkerud dog i köket på 1930 talet efter ett arbetspass med potatisupptagning. De hade telefon och min far ringde till doktor Reimar i stan. Han dödförklarade honom via telefon. Min farfar tog fram gummihjuls vagnen för den ansågs lite finare och de lastade honom på vagnen inlindad i en presenning och körde honom till Håkerud där hans dotter Gunhild (född Rot) och hennes man Axel Johansson (son till vattuman) bodde. Han var inneboende hos dem efter att hans hustru gått bort. De visste inte att något hänt eftersom de inte hade telefon.

Vassarna besöker Axel Magnusson på Hult

                   

        Gravar, gravplundring, flytt av vikingaröse, vikingaskatt på Historiska museet.

                           

 

                            Hult 1:19

                            Hult 1:20

                            Hult 1:21

                            Hult 1:22

Hult 1:23

Hulteberget (soldatstom)

Hultedalen