Dalsland/Ånimskog/Åna: Skillnad mellan sidversioner
Sockadm (diskussion | bidrag) Importerar västsidans torp |
DanS (diskussion | bidrag) m Gjort om referens till länk |
||
(7 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{ | {{PlatsboxV2 | ||
|landskap=Dalsland | |||
|socken=Ånimskog | |socken=Ånimskog | ||
|hemman=Ulerud | |||
|namn=Åna | |||
|typ=Torp | |typ=Torp | ||
|knord=58.859210 | |||
|kost=12.433901 | |||
}} | }} | ||
<ref>[[Dalsland/Ånimskog/Sockenbok|Ånimskogs Sockenbok]], del II, sidan 185-186.</ref><ref>[[Torpruiner i Åmåls kommun|Torpruiner i Åmåls kommun (1985)]], plats nummer 190.</ref>Ungefär en kilometer norrut, utmed den lilla ån som kröker sig förbi det forna Ekekullen | |||
och rinner ut i Ulerudstjärnet, ligger '''Åna'''. Lämningarna av torpet är fortfarande lätta att hitta, en del av murstocken står kvar och marken som nu börjar skuggas av resliga träd ger ändå en aning om att det för något mer än ett halvsekel odlades i den mullrika jorden kring ån och dess omgivningar. På andra sidan ån låg också ett torp, men det har slumrat under mossan några årtionden längre och är svårare att finna. Dock bodde det människor här till omkring 1910. De sista invånarna var Janne och Hulda Alm som hade åtta barn. Torpet på den östra sidan som var beläget i Ånimskog och det är sannolikt att detta torp, liksom det västra innanför Tisselskogsgränsen, tillkom i mitten av 1800-talet. | |||
Det östra torpet innehades på 1890-talet och | |||
flera årtionden framåt av Gustav Svensson och | |||
hans hustru Sofia Johannesdotter. Makarna | |||
hade tre barn som alla föddes på Åna, Anders | |||
1896, Johan Oskar 1898 och Anna Maria 1900. | |||
Mor Sofia avled 1912. Anders blev kvar i föräldrahemmet tillsammans med fadern och gifte | |||
sig med Maria Karlsdotter omkring 1920. Hon | |||
kom från östra delen av Ånimskog och hade en | |||
dotter, Margit född 1918, och 1921 föddes Anders och Marias dotter Svea. Olyckligtvis dog | |||
Maria 1924 endast 25 år gammal och Anders gifte om sig med Thyra Lind från Värmdö ett | |||
par år senare och 1926 föddes deras son Sven. | |||
Anders friköpte sin fars torp 1922 och började | |||
bruka det mera intensivt så han kunde föda två | |||
kor och häst. Dock måste han skaffa en del foder genom att ta slåtter på andra gårdar. Trots | |||
att torpet brukades mer rationellt än tidigare var | |||
det ändå för litet för att familjen skulle kunna | |||
försörja sig helt och hållet på vad jorden gav, och | |||
Anders drygade därför ut inkomsterna genom | |||
att arbeta i Håverud. | |||
1928 flyttade familjen till Ankölsrud som | |||
Anders brukade under en följd av år tillsammans med Åna där fadern ännu bodde kvar. | |||
Under en period i slutet av 1920-talet bodde | |||
också Anders syster Anna Maria på torpet med | |||
sin man Nils Lind. Framemot mitten av 1930-talet flyttade också fadern till Ankölsrud och | |||
torpet i norr blev stående öde förutom att skogshuggare bodde där periodvis. | |||
Anders Gustafsson sålde Åna till Ivar Nordström 1943, och efter att ett par år ha bott på | |||
Nygård och brukat egendomen där, köpte han | |||
Kvarnkasen omkring 1945. Döttrarna Margit | |||
och Svea hade då sedan länge flyttat hemifrån, | |||
men sonen Sven var hemma hos sina föräldrar, | |||
och på Kvarnkasen uppförde han en liten kraftstation, som kunde försörja gården med elektriskt ljus. | |||
Anders tid på Kvarnkasen varade inte så | |||
många år, ty 1950 avled han. En ny tid började | |||
nu bryta in. Hans barndomshem Åna var rivet, | |||
och de andra gårdarna i Ulerud där han lagt ner | |||
svett och möda stod nu öde och avvaktade den | |||
utveckling som skulle komma. Hustrun Thyra | |||
och sonen Sven bodde kvar på Kvarnkasen en | |||
tid men flyttade senare till Åmålstrakten. | |||
== Källor == | |||
<references /> | |||
== Inventeringar == | |||
=== Feb 2025 === | |||
Platsen hittad och koordinater bestämda. | |||
<div style="clear: both"> | |||
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-UlerudÅna1.jpg|vänster|miniatyr|400x400px|Inventering av torpet Åna i Ånimskog i februari 2025.]] | |||
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-UlerudÅna2.jpg|vänster|miniatyr|400x400px|Inventering av torpet Åna i Ånimskog i februari 2025.]] |
Nuvarande version från 22 februari 2025 kl. 06.09
Socken: Ånimskog Hemman: Ulerud Platsnamn: Åna Typ: Torp Koordinater: [58.859210,12.433901] Visa på Kartbild.com
[1][2]Ungefär en kilometer norrut, utmed den lilla ån som kröker sig förbi det forna Ekekullen och rinner ut i Ulerudstjärnet, ligger Åna. Lämningarna av torpet är fortfarande lätta att hitta, en del av murstocken står kvar och marken som nu börjar skuggas av resliga träd ger ändå en aning om att det för något mer än ett halvsekel odlades i den mullrika jorden kring ån och dess omgivningar. På andra sidan ån låg också ett torp, men det har slumrat under mossan några årtionden längre och är svårare att finna. Dock bodde det människor här till omkring 1910. De sista invånarna var Janne och Hulda Alm som hade åtta barn. Torpet på den östra sidan som var beläget i Ånimskog och det är sannolikt att detta torp, liksom det västra innanför Tisselskogsgränsen, tillkom i mitten av 1800-talet.
Det östra torpet innehades på 1890-talet och flera årtionden framåt av Gustav Svensson och hans hustru Sofia Johannesdotter. Makarna hade tre barn som alla föddes på Åna, Anders 1896, Johan Oskar 1898 och Anna Maria 1900.
Mor Sofia avled 1912. Anders blev kvar i föräldrahemmet tillsammans med fadern och gifte sig med Maria Karlsdotter omkring 1920. Hon kom från östra delen av Ånimskog och hade en dotter, Margit född 1918, och 1921 föddes Anders och Marias dotter Svea. Olyckligtvis dog Maria 1924 endast 25 år gammal och Anders gifte om sig med Thyra Lind från Värmdö ett par år senare och 1926 föddes deras son Sven. Anders friköpte sin fars torp 1922 och började bruka det mera intensivt så han kunde föda två kor och häst. Dock måste han skaffa en del foder genom att ta slåtter på andra gårdar. Trots att torpet brukades mer rationellt än tidigare var det ändå för litet för att familjen skulle kunna försörja sig helt och hållet på vad jorden gav, och Anders drygade därför ut inkomsterna genom att arbeta i Håverud.
1928 flyttade familjen till Ankölsrud som Anders brukade under en följd av år tillsammans med Åna där fadern ännu bodde kvar. Under en period i slutet av 1920-talet bodde också Anders syster Anna Maria på torpet med sin man Nils Lind. Framemot mitten av 1930-talet flyttade också fadern till Ankölsrud och torpet i norr blev stående öde förutom att skogshuggare bodde där periodvis.
Anders Gustafsson sålde Åna till Ivar Nordström 1943, och efter att ett par år ha bott på Nygård och brukat egendomen där, köpte han Kvarnkasen omkring 1945. Döttrarna Margit och Svea hade då sedan länge flyttat hemifrån, men sonen Sven var hemma hos sina föräldrar, och på Kvarnkasen uppförde han en liten kraftstation, som kunde försörja gården med elektriskt ljus.
Anders tid på Kvarnkasen varade inte så många år, ty 1950 avled han. En ny tid började nu bryta in. Hans barndomshem Åna var rivet, och de andra gårdarna i Ulerud där han lagt ner svett och möda stod nu öde och avvaktade den utveckling som skulle komma. Hustrun Thyra och sonen Sven bodde kvar på Kvarnkasen en tid men flyttade senare till Åmålstrakten.
Källor
- ↑ Ånimskogs Sockenbok, del II, sidan 185-186.
- ↑ Torpruiner i Åmåls kommun (1985), plats nummer 190.
Inventeringar
Feb 2025
Platsen hittad och koordinater bestämda.