Dalsland/Ånimskog/Bråtekullen: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Lagt till mallen Platsbox
Lagt till länkar till relevanta sidor.
 
(12 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{SockMall:Plats
{{DISPLAYTITLE:Bråtekullen}}{{Platsbox
|landskap=Dalsland
| socken = Ånimskog
| socken = Ånimskog
| namn = Bråtekullen
| namn = Bråtekullen
| hemman = Djupslund
| typ = Torp
| typ = Torp
| period = 1850-1920
| period = 1850-1920
| knord=58.874556
| kost=12.457058
}}
}}
När man närmar sig [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund|Djupslund]] på den väg som byggdes i slutet av 1960-talet syns långa stenmurar på vägens högra sida. Ett par hundra meter vidare finner man lämningarna av torpet '''Bråtekullen''' (lokalt kallat "Bråtekôl") in bland den täta granskogen till vänster. Murstocken är helt raserad men utgör fortfarande ett tydligt minnesmärke. Lite noggrannare i sina iakttagelser måste man vara för att hitta grundstenarna till ladugårdsbyggnaden. Skönjbara är också åkrarna, även om granar med timmeromfång kastar sina väldiga skuggor över de forna odlingarna.


⚫
Johannes Eriksson och hans familj flyttade in på torpet 1838, och då hade det säkert varit uppodlat under några årtionden. Man kan förmoda att det var Johannes som byggde ut bostadshus och ladugård och utvidgade åkermarken så att det forna torpstället fick status som gård, vilket också är beteckningen på 1890-års karta.
När man närmar sig Djupslund på den väg som
byggdes i slutet av 1960-talet fångas uppmärksamheten av långa stenmurar på vägens högra
sida. Kör man ett par hundra meter vidare fin-
ner man lämningarna av torpet '''Bråtekullen''' in
bland den täta granskogen till vänster. Murstocken är helt raserad men utgör fortfarande
ett tydligt minnesmärke. Lite noggrannare i sina
iakttagelser måste man vara för att hitta grund-
stenarna till ladugårdsbyggnaden. Skönjbara är
också åkrarna, även om granar med timmeromfång kastar sina väldiga skuggor över de
forna odlingarna.


På 1850-talet flyttade familjen upp till själva [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund|Djupslund]] där en ny byggnad uppfördes, och Bråtekullen brukades förmodligen under en tid gemensamt med den större gården, men fortfarande var boningshuset på andra sidan älven troligen bebott, kanske av någon av sönerna. Johannes flyttade tillbaka till sin ursprungliga gård sedan hustrun dött 1880. På 1890-talet var sonen Otto och hans familj bosatta på Bråtekullen innan de flyttade upp till den östra byggnaden uppe på höjden. Efter Ottos och Vilhelminas avflyttning stod huset öde, och förmodligen revs alla byggnader ner under 1920-talet.<ref>Torpruiner i Åmåls kommun (1985), plats nr 50.</ref>
Som vi minns flyttade Johannes Eriksson och
hans familj in på torpet 1838, och då hade det
säkert varit uppodlat under några årtionden.
⚫
Man kan förmoda att det var Johannes som byggde ut bostadshus och ladugård och utvidgade åkermarken så att det forna torpstället fick
status som gård, vilket också är beteckningen på
1890-års karta.


I [[Dalsland/Ånimskog|Ånimskogs]] Sockenbok står det om Bråtekullen:
På 1850-talet flyttade familjen upp till själva
<blockquote>När man närmar sig [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund|Djupslund]] på den väg som byggdes i slutet av 1960-talet fångas uppmärk­samheten av långa stenmurar på vägens högra sida. Kör man ett par hundra meter vidare fin­ner man lämningarna av torpet Bråtekullen in bland den täta granskogen till vänster. Mur­stocken är helt raserad men utgör fortfarande ett tydligt minnesmärke. Lite noggrannare i sina iakttagelser måste man vara för att hitta grund­stenarna till ladugårdsbyggnaden. Skönjbara är också åkrarna, även om granar med timmer­omfång kastar sina väldiga skuggor över de forna odlingarna.
Djupslund där en ny byggnad uppfördes, och
Som vi minns flyttade Johannes Eriksson och hans familj in på torpet 1838, och då hade det säkert varit uppodlat under några årtionden. Man kan förmoda att det var Johannes som byggde ut bostadshus och ladugård och utvid­gade åkermarken så att det forna torpstället fick status som gård, vilket också är beteckningen på 1890-års karta.
Bråtekullen brukades förmodligen under en tid
På 1850-talet flyttade familjen upp till själva [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund|Djupslund]] där en ny byggnad uppfördes, och Bråtekullen brukades förmodligen under en tid gemensamt med den större gården, men fortfa­rande var boningshuset på andra sidan älven troligen bebott, kanske av någon av sönerna. Som tidigare nämnts flyttade Johannes tillbaka till sin ursprungliga gård sedan hustrun dött 1880. På 1890-talet var sonen Otto och hans fa­milj bosatta på Bråtekullen innan de flyttade upp till den östra byggnaden uppe på höjden.
gemensamt med den större gården, men fortfarande var boningshuset på andra sidan älven
Efter Ottos och Vilhelminas avflyttning stod huset öde, och förmodligen revs alla byggnader ner under 1920-talet.<ref>Ånimskogs Sockenbok del II, sida 174.</ref></blockquote>
troligen bebott, kanske av någon av sönerna.

Som tidigare nämnts flyttade Johannes tillbaka
== Källor ==
till sin ursprungliga gård sedan hustrun dött
<references />
1880. På 1890-talet var sonen Otto och hans familj bosatta på Bråtekullen innan de flyttade
upp till den östra byggnaden uppe på höjden.
Efter Ottos och Vilhelminas avflyttning stod
huset öde, och förmodligen revs alla byggnader
ner under 1920-talet.

Nuvarande version från 21 maj 2025 kl. 14.58

Socken: Ånimskog Hemman: Djupslund Platsnamn: Bråtekullen Typ: Torp Koordinater: [58.874556,12.457058] Visa på Kartbild.com

När man närmar sig Djupslund på den väg som byggdes i slutet av 1960-talet syns långa stenmurar på vägens högra sida. Ett par hundra meter vidare finner man lämningarna av torpet Bråtekullen (lokalt kallat "Bråtekôl") in bland den täta granskogen till vänster. Murstocken är helt raserad men utgör fortfarande ett tydligt minnesmärke. Lite noggrannare i sina iakttagelser måste man vara för att hitta grundstenarna till ladugårdsbyggnaden. Skönjbara är också åkrarna, även om granar med timmeromfång kastar sina väldiga skuggor över de forna odlingarna.

Johannes Eriksson och hans familj flyttade in på torpet 1838, och då hade det säkert varit uppodlat under några årtionden. Man kan förmoda att det var Johannes som byggde ut bostadshus och ladugård och utvidgade åkermarken så att det forna torpstället fick status som gård, vilket också är beteckningen på 1890-års karta.

På 1850-talet flyttade familjen upp till själva Djupslund där en ny byggnad uppfördes, och Bråtekullen brukades förmodligen under en tid gemensamt med den större gården, men fortfarande var boningshuset på andra sidan älven troligen bebott, kanske av någon av sönerna. Johannes flyttade tillbaka till sin ursprungliga gård sedan hustrun dött 1880. På 1890-talet var sonen Otto och hans familj bosatta på Bråtekullen innan de flyttade upp till den östra byggnaden uppe på höjden. Efter Ottos och Vilhelminas avflyttning stod huset öde, och förmodligen revs alla byggnader ner under 1920-talet.[1]

I Ånimskogs Sockenbok står det om Bråtekullen:

När man närmar sig Djupslund på den väg som byggdes i slutet av 1960-talet fångas uppmärk­samheten av långa stenmurar på vägens högra sida. Kör man ett par hundra meter vidare fin­ner man lämningarna av torpet Bråtekullen in bland den täta granskogen till vänster. Mur­stocken är helt raserad men utgör fortfarande ett tydligt minnesmärke. Lite noggrannare i sina iakttagelser måste man vara för att hitta grund­stenarna till ladugårdsbyggnaden. Skönjbara är också åkrarna, även om granar med timmer­omfång kastar sina väldiga skuggor över de forna odlingarna.

Som vi minns flyttade Johannes Eriksson och hans familj in på torpet 1838, och då hade det säkert varit uppodlat under några årtionden. Man kan förmoda att det var Johannes som byggde ut bostadshus och ladugård och utvid­gade åkermarken så att det forna torpstället fick status som gård, vilket också är beteckningen på 1890-års karta. På 1850-talet flyttade familjen upp till själva Djupslund där en ny byggnad uppfördes, och Bråtekullen brukades förmodligen under en tid gemensamt med den större gården, men fortfa­rande var boningshuset på andra sidan älven troligen bebott, kanske av någon av sönerna. Som tidigare nämnts flyttade Johannes tillbaka till sin ursprungliga gård sedan hustrun dött 1880. På 1890-talet var sonen Otto och hans fa­milj bosatta på Bråtekullen innan de flyttade upp till den östra byggnaden uppe på höjden.

Efter Ottos och Vilhelminas avflyttning stod huset öde, och förmodligen revs alla byggnader ner under 1920-talet.[2]

Källor

  1. ↑ Torpruiner i Åmåls kommun (1985), plats nr 50.
  2. ↑ Ånimskogs Sockenbok del II, sida 174.
Hämtad från ”https://sockipedia.se/w/index.php?title=Dalsland/Ånimskog/Bråtekullen&oldid=18428”