Dalsland/Ånimskog/Ånimskogs gård: Skillnad mellan sidversioner
Jano (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Jano (diskussion | bidrag) Lagt in foto |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Ånimskogs gård|typ=Gård|kartkod=39|knord=58.894672|kost=12.546034|hemman=Ånimskogs Stom|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Ånsko gård.png}}'''Alternativt namn''' Ånimskogs stom |
{{NyPlats|landskap=Dalsland|socken=Ånimskog|namn=Ånimskogs gård|typ=Gård|kartkod=39|knord=58.894672|kost=12.546034|hemman=Ånimskogs Stom|bild=Fil:Dalsland-Ånimskog-Ånsko gård.png}}'''Alternativt namn''' Ånimskogs stom <ref>'''Källa:'''''Torpboken'' , Arkiv Digital , Jan Olsson </ref> |
||
Se även [[Dalsland/Ånimskog/Ånimskogs Stom|Ånimskogs stom]]. |
Se även [[Dalsland/Ånimskog/Ånimskogs Stom|Ånimskogs stom]]. |
||
Platsen blev centrum för den Stom som Skara stift införde redan i slutet av 1000 talet. Stommen skulle vara den mark som prästen hade för sin utkomst. Här byggdes ett kapell som så småningom revs. Här har stått flera byggnader som varit bostad åt präster fram till reformationen då |
Platsen blev centrum för den Stom som Skara stift införde redan i slutet av 1000 talet. Stommen skulle vara den mark som prästen hade för sin utkomst. Här byggdes ett kapell som så småningom revs. Här har stått flera byggnader som varit bostad åt präster fram till reformationen då Gustav Wasa 1523 klev in i historien och ville åt kyrkans rikedomar för att betala de skulder Sverige gragit på sig. I Västerås riksdag 1527 klubbades att den mark som kyrkan tagit eller blivit skänkt till Kyrkan skulle tillfalla staten. Vilket gjorde att gården övertogs och såldes av staten. |
||
Den Danske kungen blev ju ursinnig och i gränstrakter så som i Ånimskog, där gränsen i vissa tider gått i Ånimmem, blev det ofta tufft. Under senare delen av 1600 talet blev stora delar av Ånimskog nerbränt av Norska trupper under Dansk ledning. Under den så kallade Hannibal fejden 1645, då Danske kungen ville ha en avgift för att inte bränna ner gårdar, brändes förmodligen även Ånimskogs gård ner, i alla fall till vissa delar. Var säkert ett sätt att försöka få folk att vända sig mot Sverige och ge Danske kungen fördelar. Härförare som Gyldenlöwe och Duncan var 2 av de fältherrar som härjade här. |
|||
Under 1800 talet och fram till 1940 talet fans här en pampig Herrgård. Hemmanets huvudsäte var tidigare platsen [[Dalsland/Ånimskog/Byn|Byn]] när kyrkan klev in som ägare. Byn fanns kvar i många år och försvann när Herrgård, ladugårdar och uthus byggdes på denna plats. |
|||
År 1910 flyttade Melker Larsson hit efter ha köpt gården. Han kom från Hökenäs i Vårvik och hans bröder Hildebrand Larsson och Sigfrid Larsson köpte även de gårdar i Ånimskog. [[Dalsland/Ånimskog/Östra Berg|Östra Berg]] och [[Dalsland/Ånimskog/Lågan|Lågan]]. |
År 1910 flyttade Melker Larsson hit efter ha köpt gården. Han kom från Hökenäs i Vårvik och hans bröder Hildebrand Larsson och Sigfrid Larsson köpte även de gårdar i Ånimskog. [[Dalsland/Ånimskog/Östra Berg|Östra Berg]] och [[Dalsland/Ånimskog/Lågan|Lågan]]. |
||
| Rad 11: | Rad 15: | ||
Ånimskogs gård har gamla anor. Herrgårdsbyggnaden revs av änkan Gerda de Verdier. Nytt hus byggdes och invigdes 1941. Hon var Ånimskogs första kvinnliga kyrkvärd och skänkte dessutom mark till den nya kyrkogården. Hon skänkte även sin brudkrona i silver till kyrkan som skulle finns där för att lånas ut till de som ville gifta sig i kyrkan. Hennes son Henrik de Verdier ville skänka mark på Ropareberget för byggnation av ett [[Dalsland/Ånimskog/Församlingshemmet|församlingshem]]. Men kyrkan ville ha det som köp av juridiska själ. Så den såldes för en symbolisk summa. Församlingshemmet invigdes 7 maj 1961. |
Ånimskogs gård har gamla anor. Herrgårdsbyggnaden revs av änkan Gerda de Verdier. Nytt hus byggdes och invigdes 1941. Hon var Ånimskogs första kvinnliga kyrkvärd och skänkte dessutom mark till den nya kyrkogården. Hon skänkte även sin brudkrona i silver till kyrkan som skulle finns där för att lånas ut till de som ville gifta sig i kyrkan. Hennes son Henrik de Verdier ville skänka mark på Ropareberget för byggnation av ett [[Dalsland/Ånimskog/Församlingshemmet|församlingshem]]. Men kyrkan ville ha det som köp av juridiska själ. Så den såldes för en symbolisk summa. Församlingshemmet invigdes 7 maj 1961. |
||
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ånsko gård.png|vänster|miniatyr|Foto efter 1916 på Melcker Larssons tid Fotograf Maria Werner]] |
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ånsko gård.png|vänster|miniatyr|Foto efter 1916 på Melcker Larssons tid Fotograf Maria Werner]] |
||
[[Fil:Dalsland-Ånimskog-Ånskogård1.png|centrerad|miniatyr|Ånimskogs gård i dag 2026]] |
|||
Nuvarande version från 6 juli 2026 kl. 13.44
|
Ånimskogs gård
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Ånimskog | |
| Namn | Ånimskogs gård | |
| Typ | Gård | |
| Hemman | Ånimskogs Stom | |
| Koordinater | 58.894672,12.546034 | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
Alternativt namn Ånimskogs stom [1]
Se även Ånimskogs stom.
Platsen blev centrum för den Stom som Skara stift införde redan i slutet av 1000 talet. Stommen skulle vara den mark som prästen hade för sin utkomst. Här byggdes ett kapell som så småningom revs. Här har stått flera byggnader som varit bostad åt präster fram till reformationen då Gustav Wasa 1523 klev in i historien och ville åt kyrkans rikedomar för att betala de skulder Sverige gragit på sig. I Västerås riksdag 1527 klubbades att den mark som kyrkan tagit eller blivit skänkt till Kyrkan skulle tillfalla staten. Vilket gjorde att gården övertogs och såldes av staten.
Den Danske kungen blev ju ursinnig och i gränstrakter så som i Ånimskog, där gränsen i vissa tider gått i Ånimmem, blev det ofta tufft. Under senare delen av 1600 talet blev stora delar av Ånimskog nerbränt av Norska trupper under Dansk ledning. Under den så kallade Hannibal fejden 1645, då Danske kungen ville ha en avgift för att inte bränna ner gårdar, brändes förmodligen även Ånimskogs gård ner, i alla fall till vissa delar. Var säkert ett sätt att försöka få folk att vända sig mot Sverige och ge Danske kungen fördelar. Härförare som Gyldenlöwe och Duncan var 2 av de fältherrar som härjade här.
Under 1800 talet och fram till 1940 talet fans här en pampig Herrgård. Hemmanets huvudsäte var tidigare platsen Byn när kyrkan klev in som ägare. Byn fanns kvar i många år och försvann när Herrgård, ladugårdar och uthus byggdes på denna plats.
År 1910 flyttade Melker Larsson hit efter ha köpt gården. Han kom från Hökenäs i Vårvik och hans bröder Hildebrand Larsson och Sigfrid Larsson köpte även de gårdar i Ånimskog. Östra Berg och Lågan.
När Melker sålde gården vidare till Karl Gösta de Verdier byggde han Skogshyddan nere i Lilla Mossen och flyttade dit.
Ånimskogs gård har gamla anor. Herrgårdsbyggnaden revs av änkan Gerda de Verdier. Nytt hus byggdes och invigdes 1941. Hon var Ånimskogs första kvinnliga kyrkvärd och skänkte dessutom mark till den nya kyrkogården. Hon skänkte även sin brudkrona i silver till kyrkan som skulle finns där för att lånas ut till de som ville gifta sig i kyrkan. Hennes son Henrik de Verdier ville skänka mark på Ropareberget för byggnation av ett församlingshem. Men kyrkan ville ha det som köp av juridiska själ. Så den såldes för en symbolisk summa. Församlingshemmet invigdes 7 maj 1961.
- ↑ Källa:Torpboken , Arkiv Digital , Jan Olsson
