Ånimskogs gård
|
Ånimskogs gård
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Ånimskog | |
| Typ | Gård | |
| Hemman | Ånimskogs Stom | |
| Koordinater | 58.894672,12.546034 | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
Alternativt namn Ånimskogs stom [1]
Se även Ånimskogs stom.
Platsen blev centrum för den Stom som Skara stift införde redan i slutet av 1000 talet. Stommen skulle vara den mark som prästen hade för sin utkomst. Här byggdes ett kapell som så småningom revs. Här har stått flera byggnader som varit bostad åt präster fram till reformationen då Gustav Wasa 1523 klev in i historien och ville åt kyrkans rikedomar för att betala de skulder Sverige gragit på sig. I Västerås riksdag 1527 klubbades att den mark som kyrkan tagit eller blivit skänkt till Kyrkan skulle tillfalla staten. Vilket gjorde att gården övertogs och såldes av staten.
Den Danske kungen blev ju ursinnig och i gränstrakter så som i Ånimskog, där gränsen i vissa tider gått i Ånimmem, blev det ofta tufft. Under senare delen av 1600 talet blev stora delar av Ånimskog nerbränt av Norska trupper under Dansk ledning. Under den så kallade Hannibal fejden 1645, då Danske kungen ville ha en avgift för att inte bränna ner gårdar, brändes förmodligen även Ånimskogs gård ner, i alla fall till vissa delar. Var säkert ett sätt att försöka få folk att vända sig mot Sverige och ge Danske kungen fördelar. Härförare som Gyldenlöwe och Duncan var 2 av de fältherrar som härjade här.
Under 1800 talet och fram till 1940 talet fans här en pampig Herrgård. Hemmanets huvudsäte var tidigare platsen Byn när kyrkan klev in som ägare. Byn fanns kvar i många år och försvann när Herrgård, ladugårdar och uthus byggdes på denna plats.
Den 16 april 1910 flyttade Melker Larsson hit efter ha köpt gården. Han kom från Hökenäs i Vårvik och hans bröder Hildebrand Larsson och Sigfrid Larsson köpte även de gårdar i Ånimskog. Östra Berg och Lågan.
När Melker sålde gården vidare till Karl Gösta de Verdier den 1 november 1939, byggde han Skogshyddan nere i Lilla Mossen och flyttade dit.
Ånimskogs gård har gamla anor. Herrgårdsbyggnaden revs av den nyblivna änkan Gerda de Verdier. Hon flyttade hit från Skåpafors Herrgård (som hon och Gösta de Verdier byggde 1934 och hade invigningsfest där 7 juli 1934, ägare idag Inga Lundberg) Det "nya" huset är alltså en "kopia" av Anton Olssons hus precis bakom den gamla Järnhandeln i Långed. Det huset med grästak, är ditflyttat från en plats som hette Bågen eller som man sa lokalt Båga.
Gerda förstorade huset ungefär en halv gång, men taklutningen förstorades inte. Huset är alltså en kopia. Till och med sofforna på entréplan var ursprungligen på samma plats till att börja med. Huset byggdes och invigdes 1942. (I dag är fastigheten delad i Ånimskogs Stom som Mikaela de Verdier äger och Byn son Louise de Verdier äger) Gerda var Ånimskogs första kvinnliga kyrkvärd och skänkte dessutom mark till den nya kyrkogården. Hon skänkte även bl.a sin brudkrona i silver till kyrkan som skulle finns där för att lånas ut till de som ville gifta sig i kyrkan. En väninna till Gerda byggde ett hus vid Ånimmens strand precis norr om Ropareberget, det var Lilly Klintman. Hon flyttade en husstomme dit från Långserud till Ånimskog. Gerda som studerat på Alnarp i Skåne. bad en skolkamrat Ingemar Lundell att flytta till Gyltungebyn som arrendator 1949, men när Västergården blev ledigt 1951 flyttade han dit. Gerdas son Henrik de Verdier köpte tillbaka detta hus ungefär 1979 av Erik Wikblad. Henrik som hade löst ut sina syskon under tiden 1954 till 1962 ägde då hela fastigheten. Henrik ville även skänka mark på Ropareberget för byggnation av ett församlingshem. Men kyrkan ville ha det som köp av juridiska själ. Så den såldes för en symbolisk summa. Torpet med den så kallade Roparestugan var då borta. Huset låg ungefär där vägen går upp till Församlingshemmet i dag. Församlingshemmet invigdes 7 maj 1961
Koordinater för Klintmans "Roparestuga" topografiska kartan
- ↑ Källa:Torpboken , Arkiv Digital , Jan Olsson
