Dalsland/Ånimskog/Bråtekullen: Skillnad mellan sidversioner
DanS (diskussion | bidrag) Lagt till mallen Platsbox |
DanS (diskussion | bidrag) Tagit bort bindestreck och lagt till länk till Djupslund. |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
}} | }} | ||
När man närmar sig Djupslund på den väg som | När man närmar sig [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund|Djupslund]] på den väg som byggdes i slutet av 1960-talet fångas uppmärksamheten av långa stenmurar på vägens högra sida. Kör man ett par hundra meter vidare finner man lämningarna av torpet '''Bråtekullen''' in bland den täta granskogen till vänster. Murstocken är helt raserad men utgör fortfarande ett tydligt minnesmärke. Lite noggrannare i sina iakttagelser måste man vara för att hitta grundstenarna till ladugårdsbyggnaden. Skönjbara är också åkrarna, även om granar med timmeromfång kastar sina väldiga skuggor över d forna odlingarna. | ||
byggdes i slutet av 1960-talet fångas uppmärksamheten av långa stenmurar på vägens högra | |||
sida. Kör man ett par hundra meter vidare | |||
bland den täta granskogen till vänster. Murstocken är helt raserad men utgör fortfarande | |||
ett tydligt minnesmärke. Lite noggrannare i sina | |||
iakttagelser måste man vara för att hitta | |||
också åkrarna, även om granar med timmeromfång kastar sina väldiga skuggor över | |||
forna odlingarna. | |||
Som vi minns flyttade Johannes Eriksson och | Som vi minns flyttade Johannes Eriksson och hans familj in på torpet 1838, och då hade det säkert varit uppodlat under några årtionden. Man kan förmoda att det var Johannes som byggde ut bostadshus och ladugård och utvidgade åkermarken så att det forna torpstället fick status som gård, vilket också är beteckningen på 1890-års karta. | ||
hans familj in på torpet 1838, och då hade det | |||
säkert varit uppodlat under några årtionden. | |||
Man kan förmoda att det var Johannes som byggde ut bostadshus och ladugård och utvidgade åkermarken så att det forna torpstället fick | |||
status som gård, vilket också är beteckningen på | |||
1890-års karta. | |||
På 1850-talet flyttade familjen upp till själva | På 1850-talet flyttade familjen upp till själva Djupslund där en ny byggnad uppfördes, och Bråtekullen brukades förmodligen under en tid gemensamt med den större gården, men fortfarande var boningshuset på andra sidan älven | ||
Djupslund där en ny byggnad uppfördes, och | troligen bebott, kanske av någon av sönerna. Som tidigare nämnts flyttade Johannes tillbaka till sin ursprungliga gård sedan hustrun dött 1880. På 1890-talet var sonen Otto och hans familj bosatta på Bråtekullen innan de flyttade upp till den östra byggnaden uppe på höjden. Efter Ottos och Vilhelminas avflyttning stod huset öde, och förmodligen revs alla byggnader ner under 1920-talet. | ||
Bråtekullen brukades förmodligen under en tid | |||
gemensamt med den större gården, men fortfarande var boningshuset på andra sidan älven | |||
troligen bebott, kanske av någon av sönerna. | |||
Som tidigare nämnts flyttade Johannes tillbaka | |||
till sin ursprungliga gård sedan hustrun dött | |||
1880. På 1890-talet var sonen Otto och hans familj bosatta på Bråtekullen innan de flyttade | |||
upp till den östra byggnaden uppe på höjden. | |||
Efter Ottos och Vilhelminas avflyttning stod | |||
huset öde, och förmodligen revs alla byggnader | |||
ner under 1920-talet. | |||
Versionen från 25 augusti 2024 kl. 09.11
-Platsbox- (OBS:Detta visningsformat är tillfälligt!)
Socken: Ånimskog
Platsnamn: Bråtekullen Typ: Torp Period: 1850-1920
När man närmar sig Djupslund på den väg som byggdes i slutet av 1960-talet fångas uppmärksamheten av långa stenmurar på vägens högra sida. Kör man ett par hundra meter vidare finner man lämningarna av torpet Bråtekullen in bland den täta granskogen till vänster. Murstocken är helt raserad men utgör fortfarande ett tydligt minnesmärke. Lite noggrannare i sina iakttagelser måste man vara för att hitta grundstenarna till ladugårdsbyggnaden. Skönjbara är också åkrarna, även om granar med timmeromfång kastar sina väldiga skuggor över d forna odlingarna.
Som vi minns flyttade Johannes Eriksson och hans familj in på torpet 1838, och då hade det säkert varit uppodlat under några årtionden. Man kan förmoda att det var Johannes som byggde ut bostadshus och ladugård och utvidgade åkermarken så att det forna torpstället fick status som gård, vilket också är beteckningen på 1890-års karta.
På 1850-talet flyttade familjen upp till själva Djupslund där en ny byggnad uppfördes, och Bråtekullen brukades förmodligen under en tid gemensamt med den större gården, men fortfarande var boningshuset på andra sidan älven troligen bebott, kanske av någon av sönerna. Som tidigare nämnts flyttade Johannes tillbaka till sin ursprungliga gård sedan hustrun dött 1880. På 1890-talet var sonen Otto och hans familj bosatta på Bråtekullen innan de flyttade upp till den östra byggnaden uppe på höjden. Efter Ottos och Vilhelminas avflyttning stod huset öde, och förmodligen revs alla byggnader ner under 1920-talet.
