Dalsland/Fröskog/Stora Strands Gruvor: Skillnad mellan sidversioner
Jano (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Jano (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
[[Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand kalkerskiffer.png|centrerad|miniatyr|Malmlagrets sammansättning, ca 10 metrers längd]] |
[[Fil:Dalsland-Fröskog-Stora strand kalkerskiffer.png|centrerad|miniatyr|Malmlagrets sammansättning, ca 10 metrers längd]] |
||
Bolaget Lake Copper Syndicate Lemited AB registrerades den 13 november 1905. I bolaget satt kontoristen Carl Fritiof Brun som genom företaget Andersson & Lindberg började muta in ett hundratal inmutningar på Vingnäs och Stora Strand. Man kontaktade geologen Max Schreider, en högt kvalificerad bergsman. Han kom ursprungligen från Tyskland, hade studerat till ingenjör i bergsakademin i Freiberg. Hade varit konsulterande ingenjör i Kalifornien, disponent för en guldgruva i Västafrika. Nu fick han i uppdrag att undersöka tillgångarna här. Första tiden inkvarterades han i Vingnäs. Man behövde vatten i massor. Man dämde upp bäcken öster om gruvan och där bildades |
Bolaget Lake Copper Syndicate Lemited AB registrerades den 13 november 1905. I bolaget satt kontoristen Carl Fritiof Brun som genom företaget Andersson & Lindberg började muta in ett hundratal inmutningar på Vingnäs och Stora Strand. Man kontaktade geologen Max Schreider, en högt kvalificerad bergsman. Han kom ursprungligen från Tyskland, hade studerat till ingenjör i bergsakademin i Freiberg. Hade varit konsulterande ingenjör i Kalifornien, disponent för en guldgruva i Västafrika. Nu fick han i uppdrag att undersöka tillgångarna här. Första tiden inkvarterades han i Vingnäs. Proverna verkade lovande och man satte igång att bryta kopparmalm. Det fanns kopparskiffer i dagen som man undersökte. Man behövde dessutom vatten i massor för gruvdrift. Man dämde då upp bäcken öster om gruvan och där bildades "Schreiders damm". |
||
[[Fil:Dalsland-Fröskog-Schreiders damm.png|vänster|miniatyr|Schreiders damm år 1907. Bilden tagen från öster mot gruvbyggnaderna.]] |
[[Fil:Dalsland-Fröskog-Schreiders damm.png|vänster|miniatyr|Schreiders damm år 1907. Bilden tagen från öster mot gruvbyggnaderna.]] |
||
Versionen från 9 april 2026 kl. 09.40
|
Stora Strands Gruvor
| ||
|---|---|---|
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Fröskog | |
| Namn | Stora Strands Gruvor | |
| Typ | Gruva | |
| Hemman | Strand (Stora) | |
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
Bolaget som öppnade gruvorna bildades 1905. Man kunde se kopparskiffer i dagen här med 1. Kalkerskiffer, 2 grön skiffer med svavelkistärningar (Kis), 3 Brunt kiselrikt lager, överst något kopparkis. 4 Brun kopparskiffer med riklig impregnation av kopparkis. 5 Grågrön kopparskiffer med uppåt avtagande och överst knappt märkbar halt av kopparkis, 6 Hornstensliknande, kalkigt lager (hornberg). 7 Kalkerskiffer.

Bolaget Lake Copper Syndicate Lemited AB registrerades den 13 november 1905. I bolaget satt kontoristen Carl Fritiof Brun som genom företaget Andersson & Lindberg började muta in ett hundratal inmutningar på Vingnäs och Stora Strand. Man kontaktade geologen Max Schreider, en högt kvalificerad bergsman. Han kom ursprungligen från Tyskland, hade studerat till ingenjör i bergsakademin i Freiberg. Hade varit konsulterande ingenjör i Kalifornien, disponent för en guldgruva i Västafrika. Nu fick han i uppdrag att undersöka tillgångarna här. Första tiden inkvarterades han i Vingnäs. Proverna verkade lovande och man satte igång att bryta kopparmalm. Det fanns kopparskiffer i dagen som man undersökte. Man behövde dessutom vatten i massor för gruvdrift. Man dämde då upp bäcken öster om gruvan och där bildades "Schreiders damm".

Man kom snart igång med provtagning och byggnation på platsen.
Stora Strands gruvor finns väldokumenterade i boken "Stora Strands Gruvor på Dal" av Allan Brangstad. Han var en bankdirektör som var född i Skållerud 1902. Han växte upp i Mellerud där han började som elev på Dalsands Banks huvudkontor. Blev sedermera både bokhållare 1922 och korrespondent 1925. I Åmål blev han 1964 bankdirektör Skandinaviska Banken,
