Dalsland/Ånimskog/Bråtekullen: Skillnad mellan sidversioner
DanS (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
DanS (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
}} | }} | ||
När man närmar sig [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund|Djupslund]] på den väg som byggdes i slutet av 1960-talet | När man närmar sig [[Dalsland/Ånimskog/Djupslund|Djupslund]] på den väg som byggdes i slutet av 1960-talet syns långa stenmurar på vägens högra sida. Ett par hundra meter vidare finner man lämningarna av torpet '''Bråtekullen''' (lokalt kallat "Bråtekôl") in bland den täta granskogen till vänster. Murstocken är helt raserad men utgör fortfarande ett tydligt minnesmärke. Lite noggrannare i sina iakttagelser måste man vara för att hitta grundstenarna till ladugårdsbyggnaden. Skönjbara är också åkrarna, även om granar med timmeromfång kastar sina väldiga skuggor över d forna odlingarna. | ||
Johannes Eriksson och hans familj flyttade in på torpet 1838, och då hade det säkert varit uppodlat under några årtionden. Man kan förmoda att det var Johannes som byggde ut bostadshus och ladugård och utvidgade åkermarken så att det forna torpstället fick status som gård, vilket också är beteckningen på 1890-års karta. | |||
På 1850-talet flyttade familjen upp till själva Djupslund där en ny byggnad uppfördes, och Bråtekullen brukades förmodligen under en tid gemensamt med den större gården, men fortfarande var boningshuset på andra sidan älven | På 1850-talet flyttade familjen upp till själva Djupslund där en ny byggnad uppfördes, och Bråtekullen brukades förmodligen under en tid gemensamt med den större gården, men fortfarande var boningshuset på andra sidan älven troligen bebott, kanske av någon av sönerna. Johannes flyttade tillbaka till sin ursprungliga gård sedan hustrun dött 1880. På 1890-talet var sonen Otto och hans familj bosatta på Bråtekullen innan de flyttade upp till den östra byggnaden uppe på höjden. Efter Ottos och Vilhelminas avflyttning stod huset öde, och förmodligen revs alla byggnader ner under 1920-talet. | ||
troligen bebott, kanske av någon av sönerna. | |||
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=50}} | {{TorpruinerÅmål|platsnummer=50}} | ||
Versionen från 27 augusti 2024 kl. 20.46
-Platsbox- (OBS:Detta visningsformat är tillfälligt!)
Socken: Ånimskog
Platsnamn: Bråtekullen Typ: Torp Period: 1850-1920
När man närmar sig Djupslund på den väg som byggdes i slutet av 1960-talet syns långa stenmurar på vägens högra sida. Ett par hundra meter vidare finner man lämningarna av torpet Bråtekullen (lokalt kallat "Bråtekôl") in bland den täta granskogen till vänster. Murstocken är helt raserad men utgör fortfarande ett tydligt minnesmärke. Lite noggrannare i sina iakttagelser måste man vara för att hitta grundstenarna till ladugårdsbyggnaden. Skönjbara är också åkrarna, även om granar med timmeromfång kastar sina väldiga skuggor över d forna odlingarna.
Johannes Eriksson och hans familj flyttade in på torpet 1838, och då hade det säkert varit uppodlat under några årtionden. Man kan förmoda att det var Johannes som byggde ut bostadshus och ladugård och utvidgade åkermarken så att det forna torpstället fick status som gård, vilket också är beteckningen på 1890-års karta.
På 1850-talet flyttade familjen upp till själva Djupslund där en ny byggnad uppfördes, och Bråtekullen brukades förmodligen under en tid gemensamt med den större gården, men fortfarande var boningshuset på andra sidan älven troligen bebott, kanske av någon av sönerna. Johannes flyttade tillbaka till sin ursprungliga gård sedan hustrun dött 1880. På 1890-talet var sonen Otto och hans familj bosatta på Bråtekullen innan de flyttade upp till den östra byggnaden uppe på höjden. Efter Ottos och Vilhelminas avflyttning stod huset öde, och förmodligen revs alla byggnader ner under 1920-talet.
Källa: Boken "Torpruiner i Åmåls kommun (1985)", plats nummer 50.
