Dalsland/Edsleskog/Pukerud Gamla: Skillnad mellan sidversioner

Från Sockipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m Textersättning - "{{PlatsboxV2" till "{{SockMall:Plats"
text tillagd och koordinater tillagda
Rad 6: Rad 6:
|sortnamn=Pukerud Gamla
|sortnamn=Pukerud Gamla
|typ=Torp
|typ=Torp
|knord=
|knord= 59.00382
|kost=
|kost=12.504454
|karta=Kartbild_eko
|karta=Kartbild_eko
}}
}}
Rad 17: Rad 17:


{{TorpruinerÅmål|platsnummer=64 |omrade=Edsleskog}}
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=64 |omrade=Edsleskog}}

Platsen finns inte antecknat i kyrkboken, men enligt uppgift bodde här en ökänd slaktare, som kallades Puken. Hans egentliga namn är idag okänt. Augusta Andersson, Tollesbyn, f. 1858 berättar i en intervju 1932: “Förr i tiden var det simpelt att slakta hästar och då kallade man på Puken. Hästarna sköt han medan hundar som skulle avlivas stryptes med rännsnara. Detta utförde han på så sätt att hunden placerades på ena sidan av en gärdesgård medan Puken själv stod på den andra och drog åt snaran. Repet placerade han mellan ett par hål i gärdesgården så att inte hunden kunde hoppa över. På samma sätt avlivade han också katter.”

Versionen från 22 april 2025 kl. 10.38


Socken: Edsleskog Hemman: Karsbydalen Platsnamn: Gamla Pukerud Typ: Torp Koordinater: [59.00382,12.504454] Visa på Kartbild.com


Gamla Pukerud.

Här bodde en slaktare som kallades Puken. Han var känd för att vara hård mot djur. Han satte fast en katt i en gärdsgårdsklyka där den fick sitta tills den svalt ihjäl.


Källa: Boken "Torpruiner i Åmåls kommun (1985)", Edsleskog, plats nummer 64.

Platsen finns inte antecknat i kyrkboken, men enligt uppgift bodde här en ökänd slaktare, som kallades Puken. Hans egentliga namn är idag okänt. Augusta Andersson, Tollesbyn, f. 1858 berättar i en intervju 1932: “Förr i tiden var det simpelt att slakta hästar och då kallade man på Puken. Hästarna sköt han medan hundar som skulle avlivas stryptes med rännsnara. Detta utförde han på så sätt att hunden placerades på ena sidan av en gärdesgård medan Puken själv stod på den andra och drog åt snaran. Repet placerade han mellan ett par hål i gärdesgården så att inte hunden kunde hoppa över. På samma sätt avlivade han också katter.”