Edsleskog



Edsleskogs kyrka och prästgård
[1]Kyrkan uppfördes 1902-05 i nygotisk stil efter ritningar av arkitekten Adrian Crispin Peterson. Byggmästarnas namn Halén och Forsgren finns inristade i en sten i sockeln intill entrén från söder genom tornet. Kyrkan har genomgått relativt få förändringar sedan tillkomsten. De väsentliga förändringar som skett berör interiören. 1924 tillkom orgelläktaren i väster. Enligt uppgift var motivet att det ursprungliga läget för orgeln var för fuktigt och öppningen mot tornet, som orgeln krävde, gjorde värmeförhållandena svåra. 1924 tillkom också bänkinredningen. Både orgelläktaren i väster och bänkinredningen har tydligt anpassats till kyrkans ursprungliga gotiska stildrag. Senare förändringar är läktarunderbyggnaderna från 1971 samt färgsättningen, senast förändrad vid en interiör renovering 1983. Senaste större exteriöra renoveringen genomfördes 2000 och innebar omputsning av fasaden, plåtarbeten, översyn av delar av taket samt målning av fönster och dörrar.
[2]Prästgårdsbyggnaden är uppförd 1822, medan den södra flygelbyggnaden, den s k Fryxellsgården, byggdes 1795. Den norra flygeln, vilken tidigare inrymt lantarbetarbostäder men som numera är församlingshem, byggdes på 1870-talet. Prästgårdsanläggningen är ett levande exempel på det byggnadssätt som reglerades genom de ecklesiastika boställsförordningarna med paralleller i bl a de militära boställena. Prästgården fick därigenom karaktären av ett mellanting mellan herrgård och storbondegård med högreståndsmässig prägel. Edsleskogs prästgård förklarades 1977 som byggnadsminne.
Prästbostaden är omvandlad till en Prästgårdförening. Fryxellsflyglen är hembygdsmuseum.
[3]Texten beskriver den stora omvandlingen av bygden Edsleskog från ett levande jordbruks- och skogssamhälle till en glesbygd med få invånare och begränsad lokal service. På 1800-talet försörjde sig befolkningen lokalt i ett nästan väglöst landskap, medan dagens befolkning – som år 2003 uppgår till cirka 330 personer – i hög grad pendlar till andra orter för arbete och lever i ett helt annat samhälle präglat av modern infrastruktur och tillgång till varor från butiker.
Utgåvan syftar till att bevara minnet av det gamla Edsleskog och dess invånare genom att dokumentera socknens historia. Materialet baseras på gamla domböcker, husförhörslängder från 1774 och andra arkivhandlingar. Torpen ges särskild plats tack vare Hjalmar Nystedt, som genom gediget arkivarbete samlade mycket information om torpens historia och liv. Han var också initiativtagare till denna sockenbok men hann inte se dess färdigställande.
För att ge en komplett bild av bygden inkluderas även information om geologi, forntid och natur med hjälp av sakkunniga. Målet är att bromsa glömskan av en epok som håller på att försvinna och hedra tidigare generationers liv och gärning.
Förteckningar över platser i Edsleskogs socken
Det finns sidor om många olika platser i Edsleskogs socken. Förteckningar finns över sidor med:
- Plats (308 st)
- Hemman (60 st)
- Industri (0 st)
- Soldattorp (6 st)
- Torp (205 st)
- Backstuga (25 st)
- Hyvel (1 st)
- Skola (0 st)
- Berättelser (0 st)
- Artikel (0 st)
- Gruva (1 st)
- Gruvschakt (1 st)
- Kvarn (2 st)
- Såg (3 st)
- Missionshus (2 st)
- Fattigstuga (1 st)
Källor
- ↑ www.kringla.nu
- ↑ "Bygd att bevara" program för kulturminnesvård, Åmåls kommun 1983.
- ↑ Detta är ett sammandrag av förordet i Del 1 av Edsleskogs socken