Dalsland/Edsleskog/Permyra: Skillnad mellan sidversioner
Slundell (diskussion | bidrag) text och koordinater tillagda |
Slundell (diskussion | bidrag) text tillagd |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
| karta = Kartbild_eko | | karta = Kartbild_eko | ||
}} | }} | ||
Under de svåra åren under 1800-talets senare hälft bodde här Per | |||
Eriksson med barnen Sakarias, Stina och Anders Emanuel. När barnen | |||
var små hade deras mor dött. Enligt traditionen hade fadern vid | |||
ett tillfälle hällt vatten i en gryta och lagt småsten däri och | |||
sagt: "Jag kommer in när petätera är kokta". Sedan såg de honom | |||
aldrig mer. Om sonen Anders Emanuel finns uppgiften att han sedan | |||
kom till Mosstakan till Enok Johanssons farfar och var där som son | |||
i huset. | |||
{{TorpruinerÅmål|platsnummer=133 |omrade=Edsleskog}} | {{TorpruinerÅmål|platsnummer=133 |omrade=Edsleskog}} | ||
Nybygge 1833. Upptaget av ”nybyggaren” och smålänningen Per Asmundsson, född i Yxhult 1796. Han flyttade in från Sigerudsdalen 1833 tillsammans med hustrun Cajsa Jonasdotter, född 1803 och två döttrar. Hustrun Cajsa avled vid 36 års ålder 1839. Änkemannen Per avled 1864. Dottern Anna Lisa, född 1836, gifte sig 1857 med Erik Nilsson, född i Tveta 1832. Makarna övertog torpet. Anna Lisa avled vid 31 års ålder 1867 och Erik Nilsson blev ensam med tre barn. Efter att ha bott ensam med barnen i nio år lämnade Erik Nilsson hemmet 1876. Enligt muntlig tradition skulle han innan avfärden lagt småsten i en gryta, hällt på vatten och sagt till barnen: ”Ja kommer tebaks när potätra ä kokta" och därefter försvunnit för alltid. Barnen som vid tillfället 17, 14 och 11 år gamla, blev omhändertagna av fattigvården. Mer om vad som sedan hände: se Edsleskogs socken del 3. | Nybygge 1833. Upptaget av ”nybyggaren” och smålänningen Per Asmundsson, född i Yxhult 1796. Han flyttade in från Sigerudsdalen 1833 tillsammans med hustrun Cajsa Jonasdotter, född 1803 och två döttrar. Hustrun Cajsa avled vid 36 års ålder 1839. Änkemannen Per avled 1864. Dottern Anna Lisa, född 1836, gifte sig 1857 med Erik Nilsson, född i Tveta 1832. Makarna övertog torpet. Anna Lisa avled vid 31 års ålder 1867 och Erik Nilsson blev ensam med tre barn. Efter att ha bott ensam med barnen i nio år lämnade Erik Nilsson hemmet 1876. Enligt muntlig tradition skulle han innan avfärden lagt småsten i en gryta, hällt på vatten och sagt till barnen: ”Ja kommer tebaks när potätra ä kokta" och därefter försvunnit för alltid. Barnen som vid tillfället 17, 14 och 11 år gamla, blev omhändertagna av fattigvården. Mer om vad som sedan hände: se Edsleskogs socken del 3. | ||
Nuvarande version från 24 april 2025 kl. 11.13
Socken: Edsleskog Hemman: Varsrud Platsnamn: Permyra Typ: Torp Koordinater: [59.088175,12.54364] Visa på Kartbild.com
Under de svåra åren under 1800-talets senare hälft bodde här Per Eriksson med barnen Sakarias, Stina och Anders Emanuel. När barnen var små hade deras mor dött. Enligt traditionen hade fadern vid ett tillfälle hällt vatten i en gryta och lagt småsten däri och sagt: "Jag kommer in när petätera är kokta". Sedan såg de honom aldrig mer. Om sonen Anders Emanuel finns uppgiften att han sedan kom till Mosstakan till Enok Johanssons farfar och var där som son i huset.
Källa: Boken "Torpruiner i Åmåls kommun (1985)", Edsleskog, plats nummer 133.
Nybygge 1833. Upptaget av ”nybyggaren” och smålänningen Per Asmundsson, född i Yxhult 1796. Han flyttade in från Sigerudsdalen 1833 tillsammans med hustrun Cajsa Jonasdotter, född 1803 och två döttrar. Hustrun Cajsa avled vid 36 års ålder 1839. Änkemannen Per avled 1864. Dottern Anna Lisa, född 1836, gifte sig 1857 med Erik Nilsson, född i Tveta 1832. Makarna övertog torpet. Anna Lisa avled vid 31 års ålder 1867 och Erik Nilsson blev ensam med tre barn. Efter att ha bott ensam med barnen i nio år lämnade Erik Nilsson hemmet 1876. Enligt muntlig tradition skulle han innan avfärden lagt småsten i en gryta, hällt på vatten och sagt till barnen: ”Ja kommer tebaks när potätra ä kokta" och därefter försvunnit för alltid. Barnen som vid tillfället 17, 14 och 11 år gamla, blev omhändertagna av fattigvården. Mer om vad som sedan hände: se Edsleskogs socken del 3.
