Småland/Fliseryd/Läggevi gård: Skillnad mellan sidversioner
Jano (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Jano (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
På Jungnerholmarna i Emmån som rinner igenom Läggevi finns rester av den tidiga kruttillverknings historian (svensjka arme'n var kunden) med rika lämningar. Både av kolkvarnar och ett stort kruthus, placerat rakt väster om Läggevi p.g.a. explotions risken. Mesta transporterna var med häst, men man drog även smalspårig järnväg 1906 till Jungnerholmarna, som lades ner 1966. Det var batteritillverkningen på Jungnerholmarna som var i behov av större transport kapacitet. Batteri tillverkningen är numer nedlagd. |
På Jungnerholmarna i Emmån som rinner igenom Läggevi finns rester av den tidiga kruttillverknings historian (svensjka arme'n var kunden) med rika lämningar. Både av kolkvarnar och ett stort kruthus, placerat rakt väster om Läggevi p.g.a. explotions risken. Mesta transporterna var med häst, men man drog även smalspårig järnväg 1906 till Jungnerholmarna, som lades ner 1966. Det var batteritillverkningen på Jungnerholmarna som var i behov av större transport kapacitet. Batteri tillverkningen är numer nedlagd. |
||
Fliseryd tillhör ett så kallat "Kvill". Ett kvill är ett område som delats upp av en å som bildat många förgreningar. Vilket här runt Emån har utnyiijats till många kolkvarnar för den kruttillverkning som här skedde. Krutdrängarna bodde på området i små hus på 72 kvadratmeter med sina ofta stora familjer. Kolet forslades hit med häst från milor som fanns på många platser i smålands skogarna. Här producerades merparten av svenska arme'ns krutbehov. |
Fliseryd tillhör ett så kallat "Kvill". Ett kvill är ett område som delats upp av en å som bildat många förgreningar. Vilket här runt Emån har utnyiijats till många kolkvarnar för den kruttillverkning som här skedde. Krutdrängarna bodde på området i små hus på 72 kvadratmeter med sina ofta stora familjer. Kolet forslades hit med häst från milor som fanns på många platser i de smålands skogarna. Här producerades merparten av svenska arme'ns krutbehov. |
||
Till Läggevi tillhörde gårdarna |
Till Läggevi tillhörde gårdarna |
||
Versionen från 18 november 2025 kl. 14.43
|
Läggevi gård
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Småland | |
| Socken | Fliseryd | |
| Namn | Läggevi gård | |
| Typ | Gård | |
| Koordinater | 57.131450,16.263998 | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
Historia
Denna plats i Fliseryds socken har en tidig historia ända sedan förkristen tid. Läggevi betyder just offerplats. Här har varit bebygt redan sedan 1300-talet. Den sista herrgården som brann ner 1905 ersattes med en byggnad i sten. Endast en källare och två stycken kanoner är kvar av den gammla byggnaden.
På Jungnerholmarna i Emmån som rinner igenom Läggevi finns rester av den tidiga kruttillverknings historian (svensjka arme'n var kunden) med rika lämningar. Både av kolkvarnar och ett stort kruthus, placerat rakt väster om Läggevi p.g.a. explotions risken. Mesta transporterna var med häst, men man drog även smalspårig järnväg 1906 till Jungnerholmarna, som lades ner 1966. Det var batteritillverkningen på Jungnerholmarna som var i behov av större transport kapacitet. Batteri tillverkningen är numer nedlagd.
Fliseryd tillhör ett så kallat "Kvill". Ett kvill är ett område som delats upp av en å som bildat många förgreningar. Vilket här runt Emån har utnyiijats till många kolkvarnar för den kruttillverkning som här skedde. Krutdrängarna bodde på området i små hus på 72 kvadratmeter med sina ofta stora familjer. Kolet forslades hit med häst från milor som fanns på många platser i de smålands skogarna. Här producerades merparten av svenska arme'ns krutbehov.
Till Läggevi tillhörde gårdarna
