Läggevi gård
|
Läggevi gård
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Småland | |
| Socken | Fliseryd | |
| Namn | Läggevi gård | |
| Typ | Gård | |
| Koordinater | 57.131450,16.263998 | |
|
| ||
| Visa på | ||
| ekonomiska kartan | ||
| häradsekonomiska kartan | ||
| topografiska kartan | ||
| Google Maps | ||
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
Historia
Denna plats i Fliseryds socken har en tidig historia ända sedan förkristen tid. Läggevi betyder just offerplats. Här har varit bebygt redan sedan 1300-talet. Den sista herrgården som brann ner 1905 ersattes med en byggnad i sten. Endast en källare och två stycken kanoner är kvar av den gammla byggnaden. En enklare byggnad byggdes först, men såpass stort att tjänstefolk och andra kunde bo där. Den renoverades 1939 till sitt nuvarande utseende. Iden längan väster om huvudbyggnaden byggdes ett nytt sädesmagasin. Som senare byggdes om till 8 lägenheter. Där har Mona Läggeberger sin affär och atelje för målat porslin.
Det sägs att heliga Birgittas morbröder har ägt Läggevi. Hete troligen Brettilsson. de ägde både Läggevi, Blackeberg och Grönsko.
Även Gustav Wasa har ägt Läggevi, även om han aldrig var här personligen. Så här har flera adels släckter bott. På 1800-talet var det Petssons sönerna. År 1939 var det en byggmästare Silje. som var morbror till Mona Läggebergers man Leif Läggerberger. var hät för att bygga om har berättat en skröna. Man byggde om festvåningen som går längs hela huset på andra våningen. När han skulle lägga sig kunde han inte somna, utan satte sig i festvåningen.Då stod ett äldre par vid ett bord och tittade. Han pratade vid dem och frågade är det något som är fel. Då vände de sig om och gick. Han var religiös och hade sin bibel vid bordet och när de gick klädde han på sig och gick ut för att se vart de tog vägen. Signe Leifs mor undrade varför Silje gick ut. Nästa dag kallade hon till sig sin pappa Wahlrid från Åby (en granngård) att komma. Han berättade i detalj hur de var klädda och hur de såg ut. då sa de att de hade bott här för 50 år sedan. August hette han.
På Jungnerholmarna i Emmån som rinner igenom Läggevi finns rester av den tidiga kruttillverknings historian (svensjka arme'n var kunden) med rika lämningar från sin verksahets period mellan 1741 till 1890. Här finns lämningar av kolkvarnar och ett stort kruthus, placerat rakt väster om Läggevi p.g.a. explotions risken. Mesta transporterna var med häst, men man drog även smalspårig järnväg 1906 till Jungnerholmarna, som lades ner 1966. Det var batteritillverkningen på Jungnerholmarna som var i behov av större transport kapacitet. Batteri tillverkningen är numer nedlagd.
Jungnerholmarna är ett så kallat "Kvill" område. Ett kvill är ett område som delats upp av en å som bildat många förgreningar. Vilket här runt Emån har utnyiijats till många kolkvarnar för den kruttillverkning som här skedde. Krutdrängarna bodde på området i små hus på 72 kvadratmeter med sina ofta stora familjer. Här fanns totalt ungefär ett 20 tal byggnader inklusive en inspektorsbostad. Här arbetade mellan 30-40 man med kruttillverkning. Man levererade krut till arme'n i ca 150 år.Kolet forslades hit med häst från milor som fanns på många platser i de smålands skogarna. Här producerades merparten av svenska arme'ns krutbehov. Det fanns 6 andra krutbruk i Sverige för att man inte ville samla allt på ett ställe. Ifall det skulle bli ett sabotage. Det fanns ett gammalt kruthus som ersattes av ett nytt 1799 detta finns fortfarande kvar. Den sista leveransen härifrån skedde 1872. Kruthuset användes ett tag som festlokal och även förråd i början av 1900-talet fram till 1960-talet.
Till Läggevi tillhörde gårdarna
