Dalsland/Bolstad/Dalbergså i historiskt perspektiv

Norr om Dalbergs å, som under äldre tider varit Vänerns bästa naturliga hamn, låg en av Dalslands gamla marknadsplatser. Marknaden omnämns första gången år 1508. Marknadsplatsen vid Dalbergsån, eller Dalboå marknad som den också kallas, är en historisk plats för handel som troligen har använts sedan 1300-talet. Dalboå marknad var en viktig mötesplats för handel och jordbruk i det gamla Dalsland (Dal), eftersom städer var ovanliga i området under medeltiden. Dalboåns läge vid Dalbergså, nära Dalaborg, gjorde den också till en naturlig samlingsplats för människor från det dalsländska centralområdet. Vid marknadsplatsen beslöt därför Karl XI att anlägga en stad för att styra handeln och motverka den norska gränshandeln. Planerna förverkligades dock aldrig, däremot påbörjades uppförandet av en kungsgård.

Historiskt-Geografiskt lexikon från 1860 skriver:

Att denna byggnad jämväl påbörjades, är tydligt, emedan Dalbönderna klagade över de dagsverken de måste utgöra därstädes samt vid Göteborg och Carlsgrav. Dessförutan upplyses av Michel Pederssons räkenskap i kammararchivet 1609, att han till kungsgården Kambol lämnat oxar, kor, får, m. m. av Gustaf Adolfs brev den 26 Aug. 1612 synes, att den påbörjade kungsgården nu var nedlagd, varför bönderna på Dal i stället skulle göra var sina 2 hjälpedagsverken vid Leckö slott. Den grundmur och jordvall, 150 alnar lång, 65 alnar bred, i rätvinklig form anlagd, som ännu synes vid norra stranden av Dalbergså, nära dess utlopp, mitt för Södra Strätet, antagas vara lämningar efter den påbörjade kungsgården.

Nedanstående text är en sammanfattning av kapitlet "När Dalbergså skulle bli stad för 400 år sen" (Gudrun Rydberg) från boken "Hembygden Dalsland 2010":

Åren 1609-1610 utfärdade kung Karl IX flera order till sin underlydande fogde Michil Pedhersson om att han skulle anlägga en stad vid Dalboå i Dalsland. Det var tänkt att bli den första staden i Dalsland och platsen skulle vara vid nuvarande Dalbergsån i Bolstad socken. Dalbergsån mynning är en av Vänerns bästa naturliga hamnar. En marknadsplats vid Dalboå, dit borgarna från städerna Lidköping, Nya Lödöse, Mariestad och Brätte m.fl. kom för att idka handel en till två gånger per år, finns omtalad åren 1508, 1547, 1593 och 1606.

Var vid Dalbergsån skulle staden då ligga?

Troligtvis vid det område där marknaderna brukade hållas.

Till det medeltida Dalaborg slott, som varit i kunglig ägo, hade avelsgårdarna Bredgården och Hallebo hört, från den sistnämnda hade sedan gårdarna Cambol och Nygård avsöndrats. Nygård låg vid Nygårds ström på norra sidan av Dalbergsån. År 1608 var Cambol och Hallebo i kronans ägo och därför var det sannolikt dessa marker som var tänkt att hysa den tilltänkta staden.

Ortsnamnet Marknadsplatsen vid Dalboå dyker upp första gången år 1625 i jordeboken och från år 1653 är det skattlagt till 1/4 mantal kronohemman. År 1662 uppges det att Marknadsplatsen även kallas Strätet.

Det finns flera kartor från 1600-talet över området kring Dalbergåns utlopp i Vänern. Marknadsplatsen är utmärkt både på lantmätaren Hans Georg Möllers kartkopia över Bolstads socken efter "Elfsborgs Lähns gamla Provincial Charta" påträffad i Vänersborg år 1715 och på lantmätaren Kjettil Classon Felterus geografiska karta över Dalsland från år 1658, kopierad 1778.

Av lantmätaren Bo Kempeskölds geometriska karta från 1699 över Södra Strätet, nuvarande Dalbergså med campingen, framgår att det tvärs över ån varit marknadsplats 33 år tidigare. I sitt diarium för år 1699 nämner Bo Kempesköld att Södra Strätet var beläget vid Dalbergsån mynning och att gården bedrev krögeri för sjöfarande med god förtjänst. Gentemot på andra sidan ån låg en f.d. marknadsplats som varit i bruk till för 33 år sedan.

..... fortsättning följer...