Bolstad socken
Om socknen
Bolstads socken i Dalsland ingick i Sundals härad och området ingår sedan 1971 i Melleruds kommun. Socknens areal är 60 kvadratkilometer varav 59,20 land. Slättbygden Bolstad är den sydligaste socknen i Melleruds kommun och gränsar i norr till Grinstads socken, i väst till Erikstads socken, i sydväst till Brålanda socken och i syd till Gestad socken, med Vänern och Dalbosjön i österled. Socknen har medeltida ursprung. Hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen och en hällristning. Från järnåldern finns gravar. Den medeltida borgen Dalaborg låg vid Vänerns strand.
Bolstad nämns i skrift första gången 1378 som ”Byrstadhoom”. Namnets betydelse är ungefär kyrkbyn. Efterleden är sta(d), 'ställe, plats'. Förleden innehåller möjligen byrdh, 'bärning, bärställe' syftande på ett smalt och forsrikt ställe i ett vattendrag vid kyrkan. BOL och BYR är i det närmaste synonymer och sistnämnda är sannolikt norsk influens. Möjligen en sydnorsk dialekt utvecklat ur ordet bujar dvs. egentligen kogård. För övrigt finns flera gårdar i socknen med ändelsen -bol. Beteckningen har fler betydelser och i ursprunget betyder det ett stycke definierad mark. På Dal förekommer det även i ordet höbol, som beräknades efter dess avkastning. I Danmark var det ett fiskalt ord med samma betydelse. Senare kom det även att betyda gård/torp.
"Bolstad gäll med dess tre annexförsamlingar Erikstad (Erichstadae 1329), Gestad (in Gezstadhum 1346) och Grinstad (i Grimstadha 1380) är som synes också språkligt väl sammanhållna av en namnt, - stad-namn."
(Källa: Rosell, Erland Ortnamn i Dalsland 1983, Almqvist & Wiksell Förlag AB)
Vid medeltidens början, dvs. på 1000-talet, var bosättningar på Dalboslätten sannolikt redan väl etablerade. Vid denna tid började landet få en fastare organisation, både politiskt som kyrkligt och landskapen indelades administrativt i härader och socknar. Dalboslätten hade under medeltiden mycket kontakt med Västergötland och häraderna på Dal ingick då i Skalunda bo tillsammans med Kållands härad. Sundals härad, där Bolstads socken ingick, bildades vid denna tid. Sundal är bildat i motsättning till Nordal, som tillsammans med Sundal bildade det geografiska området Dal, vilket idag är det som kallas för Dalboslätten. Det är alltså först under senare tider som namnet Dal (Slättdal) blev synonymt med landskapet Dalsland.
Bebyggelsen i socknen har utgjorts av enskilda, inte så stora gårdar. I skogsområdet vid Vänerstranden har funnits ett stort antal torp och backstugor, varav de flesta i dag är försvunna. I socknen har funnits 22 mantal skattehemman. 16 ¼ mantal frälsehemman och 1 ¾ mantal kronohemman.
Följande text om Bolstad stod i Geografiskt-statistiskt handlexikon övfer Sverige (1882-83):
"Bolstad. Sn i Sundals hd, Elfsborgs län, i Dalslands sydöstligaste del vid Venern. Dalbergså rinner genom sn.
0,543 qv.-mil eller 12,560 tnld, 411/4 mtl, 2,396 inv., 1,715,400 kr. fastighetsvärde. Temligen jemn, odlad och
fruktbar mark, kuststräckan något bergig med flere ankarplatser. Skogstillgången ringa. Bergslagernas jernväg går
öfver vestligaste delen (mellan stationerna Brålanda och Erikstad). Inom sn märkes Bolstads poststation och
Nygårdsåkers gästgifvaregård. Större gårdar äro fideikommissen Qvantensburg och Ekarebol. Sn med annexen
Grinstad, Gestad och Erikstad ett regalt pastorat, 1 kl".
Historiska personer i Bolstad
Sevärdheter i Bolstads socken
Skrönor i Bolstad
Skrönor och berättelser från forna tider i Bolstad
Faktablad, dokumentation, protokoll etc.
Länk till Kulturhistorisk Byggnadsinventering Nr 37
