Fröskogs Kyrka
Socken: Dalsland Platsnamn: Fröskogs Kyrka Typ: Kyrka
![](/w/images/thumb/c/cd/Dalsland-Fr%C3%B6skog-Fr%C3%B6skogsKyrka.jpg/300px-Dalsland-Fr%C3%B6skog-Fr%C3%B6skogsKyrka.jpg)
Snål patron räddade kyrka
Snålheten bedrar ofta visheten.
Men när brukspatron Christofer Sahlin på Kristinedal och Lisefors räddade Fröskogs kyrka från vandalisering, säkerligen inte avsiktlig, i samband med en tilltänkt renovering var förhållandet på sätt och vis det motsatta. Patron Sahlins omvittnade snålhet satte stopp for en renovering och därmed räddades en kulturskatt till eftervärlden. Kanske är det patron Sahlins snålhet som gett det här området i Fröskog det föga glamorösa namnet Snikås?
Christofer Sahlin d.y. var son till brukspatronen Mauritz Sahlin och sonson till Christofer Sahlin.
Christofer Sahlin den äldre blev ägare till Vitlanda järnbruk 1791 och grundade Lisefors järnbruk fem år senare. Han döpte det nya bruket efter sin hustru Anna Elisabeth.
Mauritz Sahlin övertog båda bruken efter sin far som fram till sin död 1831 bodde på Vitlanda. Mauritz Sahlin var bosatt på Stenarsbyns säteri sedan 1821. Samma år hade han gift sig med Christina Svinhufvud som fick ge namn åt Kristinedal som gården och den nybyggda (1823) herrgårdsbyggnaden kom att kallas.
Mauritz Sahlin grundade Kristinedals järnbruk där driften sattes igång 1839 och Sahlin var ägare till brukskomplexet Vitlanda-Lisefors-Kristinedal tills 1849, då Vitlanda såldes. 1856 avled Mauritz Sahlin och sonen Christofer blev den nye brukspatronen på Kristinedal och Lisefors.
Christofer lade ner driften vid Kristinedal 1868, vid Lisefors 1884.
Vid Lisefors hade dock Christofer Sahlin redan ett par år tidigare, 1882, börjat tillverka slipmassa i en nyanlagd fabriksbyggnad.
Pappersbruk och ny slipmassefabrik
1892, vid 70 års ålder, lämnade Christofer Sahlin över ansvaret för rörelsen till sin systerson Vendel Bäärnhjelm som arrenderade vattenfall och fabriksbyggnader och drev Lisefors i bolagsform som pappersbruk i två omgångar som ledde till lika många konkurser, en 1894 och en 1899 — för övrigt samma år som sliperiet vid Bodande byggdes.
Christofer Sahlin tvingades år 1900 sälja Lisefors till John Fenger-Krog och 1901 bytte Lisefors namn och heter sedan dess Fengersfors.
Räddade Fröskogs kyrka
Sahlin dog 1913 på Kristinedal som han svårt skuldsatt tvingats sälja redan 1881.
Christofer Sahlin beskrivs som ”en fin hedersman med en mild, humoristisk syn på människor och händelser”.
Av andra beskrivs han som en snålvarg och tvärvigg. Christofer Sahlins eventuella snålhet räddade hursomhelst Fröskogs kyrka från att bli vandaliserad en oktoberdag för 101 år sedan.
Helrenovering av kyrkan
Om det kan Roland Augustsson, kyrkvaktare i Fröskog berätta, — Det var vid kyrkostämman den 28 oktober 1888 som ett kostnadsförslag om helrenovering av kyrkan framlades. Förslaget var utarbetat av kronofogden Almgren och komministern Pontus Persson, säger Roland Augustsson.
Förslaget som finns på pränt i ett stämmoprotokoll visar att ytterväggarnas ekspån skulle ersättas av vanliga bräder. Invändigt skulle helrenovering ske.
— Det hade säkert resulterat i att takmålningarna hade förstörts, säger Roland Augustsson.
Om församlingen inte renoverade sin kyrka, skulle den med all säkerhet bli ålagd att bygga en stenkyrka liknande den i Tösse, löd motiveringen till renoveringsförslaget.
Tyckte om kyrkan som den var
Patron Sahlin, Christofer Sahlin, ansåg dock att en renovering av kyrkan var onödig.
— Det skulle också bli dyrt och han framhöll dessutom att fröskogsborna tyckte om sin kyrka som den var, berättar Roland Augustsson.
Christofer Sahlin såg till att det blev som han, och kanske han hade många meningsfränder med på stämman och efter omröstningen visade det sig att Sahlins avslagsyrkande hade vunnit med 2.372 röster mot 316.
Med. tanke på, att, det på 1880-talet fanns cirka 1 250 invånare i Fröskog och att kvinnorna inte hade rösträtt, kan antalet röster verka aningen stort.
— Förklaringen till röstsiffrorna är den graderade röstskala som gav röster allt efter förmögenhet. Gränsen för rösträtt gick vid en inkomst av minst 800 kronor, säger Roland Augustsson.
Snålhet och vishet
Idag, - 101 år senare, kan Roland Augustsson visa besökare runt i en kyrka som i stort sett ser exakt likadan som den gjorde när omröstningen ägde rum.
— Dagens fröskogsbor är patron Sahlin ett stort tack skyldig, säger Roland Augustsson och konstaterar att för en gångs skull har inte snålhet bedragit vishet...
Sten Lindström
Källor:
- Anders Edestam; De dalsländska järnbruken,
- Roland Augustsson,
- Ur Kyrkornas historia, Sanct Niclas källa utgiven av Fröskogs församling