Stora Strands Gruvor
|
Stora Strands Gruvor
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Fröskog | |
| Namn | Stora Strands Gruvor | |
| Typ | Gruva | |
| Hemman | Strand (Stora) | |
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
Bolaget som öppnade gruvorna bildades 1905. Man kunde se kopparskiffer i dagen här med 1. Kalkerskiffer, 2 grön skiffer med svavelkistärningar (Kis), 3 Brunt kiselrikt lager, överst något kopparkis. 4 Brun kopparskiffer med riklig impregnation av kopparkis. 5 Grågrön kopparskiffer med uppåt avtagande och överst knappt märkbar halt av kopparkis, 6 Hornstensliknande, kalkigt lager (hornberg). 7 Kalkerskiffer.
Bolaget Lake Copper Syndicate Lemited AB registrerades den 13 november 1905. I bolaget satt kontoristen Carl Fritiof Brun som genom företaget Andersson & Lindberg började muta in ett hundratal inmutningar på Vingnäs och Stora Strand. Man kontaktade geologen Max Schreider, en högt kvalificerad bergsman. Han kom ursprungligen från Tyskland, hade studerat till ingenjör i bergsakademin i Freiberg. Hade varit konsulterande ingenjör i Kalifornien, disponent för en guldgruva i Västafrika. Nu fick han i uppdrag att undersöka tillgångarna här. Första tiden inkvarterades han i Vingnäs. Proverna verkade lovande och man satte igång att bryta kopparmalm. Det fanns kopparskiffer i dagen som man undersökte. Man behövde dessutom vatten i massor för gruvdrift. Man dämde då upp bäcken öster om gruvan och där bildades "Schreiders damm".Man kom snart igång med provtagning och byggnation på platsen. Här byggdes i omgångar många hus genom åren. Det fanns affär, sjukstuga, laboratorium, marketenteri, verkstäder, arbetarbostäder och mycket annat. År 1907 fanns det inte mindre än 53 hus. Antalet anställda ca 300. Men priserna sjönk på malmen, pengarna sinade, så antalet anställda reducerades till 70 vid slutet år 1907. Vidare ner till 4 något år senare. Detta var ett mönster som kännetecknade driften. Full fart många anställda och något år senare fallrepet. Redan år 1906 bildades fackföreningen Svenska Gruvarbetarförbundet som hade många duster med arbetsgivarna. Strejkvarslet 1908 berörde ca 200 anställda.
Hela tiden var det en kamp om pengar från England för fortsatt drift. Liksom priserna på koppar och hur mycket man får ut av den malm man bryter. I det stora hela verkar det som att malmtillgången var mer begränsad än vad som deklarerades av vissa. Ett maktspel av stora mått. En optimism och tro mer än fakta.
Båtar
Redan 1906 köptes den första båten in. Den fick namnet Kopparstrand.
Utrustning
Man köpte tidigt in en begagnad luftkompressor med tillhörande ångpanna som fraktades dit. Maskineriet vägde totalt 20 ton och fraktades hit på pråm via Ärrsjön. Man hade för den tiden ganska modern borrutrustning.
Huvud schakt
Huvud schaktet är idag drygt 120 meter djupt. Stängslet som är en livförsäkring är ibland uppklippt av personer som firat sig ner de dryga 120 meterna för att filma och besöka gruvgångarna. Ett livsfarlig upptåg. Det finns fortfarande kvar har gammal utrustning. (filmerna finns på Youtube) Här fanns även ett uppfordringsverk med vajrar, som både hissade ner arbetarna till gruvorterna och upp med malm. Detta drevs med ånga. Här vid huvud schaktet skedd den 19 mars 1907 en olycka med dödlig utgång. Det var Oskar Nordström som förolyckades. Man hade sprängt och man gick ned för tidigt och Nordström ramlade avsvimmad ner från en stege 10 meter och slog i huvudet. Troligen koloxidförgiftad eftersom man gick ner för tidigt. Även kamraterna som var med Varnberg och Kolberg svävade i fara. Man skrev nu förolyckad av vårdslöshet. Man fick nu även se över hur man hanterade dynamiten eftersom det ansågs att den var vårdslöst hanterad.
Handelsbod och sjukstuga
Handelsboden och det gamla lagret finns kvar än i dag även om byggnaderna är förfallna. Sjukstugan däremot är borta sedan länge.
Stora Strands gruvor finns väldokumenterade i boken "Stora Strands Gruvor på Dal" av Allan Brangstad. Han var en bankdirektör som var född i Skållerud 1902. Han växte upp i Mellerud där han började som elev på Dalsands Banks huvudkontor. Blev sedermera både bokhållare 1922 och korrespondent 1925. I Åmål blev han 1964 bankdirektör Skandinaviska Banken,
