Stora Strands Gruvor
|
Stora Strands Gruvor
| ||
|---|---|---|
 | ||
| Landskap | Dalsland | |
| Socken | Fröskog | |
| Namn | Stora Strands Gruvor | |
| Typ | Gruva | |
| Hemman | Strand (Stora) | |
|
Sockipedia.se - Lokalhistoria på nätet. | ||
Bolaget som öppnade gruvorna bildades 1905. Man kunde se kopparskiffer i dagen här med 1. Kalkerskiffer, 2 grön skiffer med svavelkistärningar (Kis), 3 Brunt kiselrikt lager, överst något kopparkis. 4 Brun kopparskiffer med riklig impregnation av kopparkis. 5 Grågrön kopparskiffer med uppåt avtagande och överst knappt märkbar halt av kopparkis, 6 Hornstensliknande, kalkigt lager (hornberg). 7 Kalkerskiffer.
Det fanns här gamla mutsedlar från år 1869 som togs ut av J.E, Bülow och Carl af Ekström. Men de kom på obestånd 1871 och gruvorna blev till salu. Bolaget Lake Copper Syndicate Lemited AB registrerades den 13 november 1905. I bolaget satt kontoristen Carl Fritiof Brun som genom företaget Andersson & Lindberg började muta in ett hundratal inmutningar på Vingnäs och Stora Strand. Man kontaktade geologen Max Schreider, en högt kvalificerad bergsman. Han kom ursprungligen från Tyskland, hade studerat till ingenjör i bergsakademin i Freiberg. Hade varit konsulterande ingenjör i Kalifornien, disponent för en guldgruva i Västafrika. Nu fick han i uppdrag att undersöka tillgångarna här. Första tiden inkvarterades han i Vingnäs. Proverna verkade lovande och man satte igång att bryta kopparmalm. Det fanns kopparskiffer i dagen som man undersökte. Man behövde dessutom vatten i massor för gruvdrift. Man dämde då upp bäcken öster om gruvan och där bildades "Schreiders damm".Man kom snart igång med provtagning och byggnation på platsen. Här byggdes i omgångar många hus genom åren. Det fanns affär, sjukstuga, laboratorium, marketenteri, verkstäder, arbetarbostäder och mycket annat. År 1907 fanns det inte mindre än 53 hus. Antalet anställda ca 300. Men priserna sjönk på malmen, pengarna sinade, så antalet anställda reducerades till 70 vid slutet år 1907. Vidare ner till 4 något år senare. Detta var ett mönster som kännetecknade driften. Full fart många anställda och något år senare fallrepet. Redan år 1906 bildades fackföreningen Svenska Gruvarbetarförbundet som hade många duster med arbetsgivarna. Strejkvarslet 1908 berörde ca 200 anställda.
Hela tiden var det en kamp om pengar från England för fortsatt drift. Liksom priserna på koppar och hur mycket man får ut av den malm man bryter. I det stora hela verkar det som att malmtillgången var mer begränsad än vad som deklarerades av vissa. Ett maktspel av stora mått. En optimism och tro mer än fakta. Max var chef mellan 1905-1913 då disponent W.E Bennett träder in efter mycket turbulens in i handlingen.
Båtar
Redan 1906 köptes den första båten in. Den fick namnet Kopparstrand. Nästan all frakt till och från Stora Strand skedde med båtfrakt via Ärrsjön. strömmens sluss och vidare till Snäckes sluss och ut i vänern via Köpmannebro sluss.
Utrustning
Man köpte tidigt in en begagnad luftkompressor med tillhörande ångpanna som fraktades hit. Maskineriet vägde totalt 20 ton och fraktades hit på pråm via Ärrsjön. Man hade för den tiden ganska modern borrutrustning. Även om det var en utmaning med dåtidens verktyg att arbeta sig genom berget.
Huvud schakt
Huvud schaktet är idag drygt 120 meter djupt. Stängslet som är en livförsäkring är ibland uppklippt av personer som firat sig ner de dryga 120 meterna för att filma och besöka gruvgångarna. Ett livsfarlig upptåg. Det finns fortfarande kvar har gammal utrustning. (filmerna finns på Youtube) Här fanns även ett uppfordringsverk med vajrar, som både hissade ner arbetarna till gruvorterna och upp med malm. Detta drevs med ånga. Här vid huvud schaktet skedd den 19 mars 1907 en olycka med dödlig utgång. Det var Oskar Nordström som förolyckades. Man hade sprängt och man gick ned för tidigt och Nordström ramlade avsvimmad ner från en stege 10 meter och slog i huvudet. Troligen koloxidförgiftad eftersom man gick ner för tidigt. Även kamraterna som var med Varnberg och Kolberg svävade i fara. Man skrev nu, förolyckad av vårdslöshet. Man fick nu även se över hur man hanterade dynamiten eftersom det ansågs att den var vårdslöst hanterad.
Från huvudschaktet finns en tunnel som går österut och dränerar i huvudsak detta från vatten. Mynningen till detta är tilltäppt för att förhindra folk från att gå in i gruvan, men vattnet rinner ur gruvan. Visserligen går en del orter ner på djupet och är därför vattenfyllda. En ort går enl. utsago in under Ärrsjön, där man fick problem med att vatten trängde in. En annan ort går mot Kingebolshållet, visserligen inte ända fram, men ändå.
Handelsbod och sjukstuga
Handelsboden och det gamla lagret finns kvar än i dag även om byggnaderna är förfallna. Sjukstugan däremot är borta sedan länge.
Bostäder
Man började ganska snart sätta upp bostäder åt anställda. Många var byggda i samma stil med liknande byggnads konstruktion. Liggande panel utvändigt o.s.v.
Tjänstemännen bodde bättre i det som kallades tjänstemanna villorna. Dessa lägenheter var betydligt större än vad som erbjöds arbetarna. Men de hade i alla fall ett hem och de var tacksamma för det.
Anrikningsverk.
Man byggde ett stort anrikningsverk söder om verkstäderna som låg inte långt från huvudschaktet. Här malde man ner malmen till ett fint pulver och tillsatte en del kemikalier för att få det renat, med hjälp av vatten och de vask trappor som skulle fånga och samla kopparhaltigt slam, som att man sedan kunde utvinna koppar ur. Anrikningsverket behövde massor av vatten. Man grävde fram en fåra från Ärrsjön och pumpade sista meterna upp till verket. På 1920 talet gjorde man kontrakt med vattenfall om el leveranser hit. Strömförbrukningen var enorm och man fick ekonomiska problem med elräkningarna.Utöver alla andra ekonomiska problem man hade
Transformatorstation
Boken om Stora Strand
Stora Strands gruvor finns väldokumenterade i boken "Stora Strands Gruvor på Dal" av Allan Brangstad. Han var en bankdirektör som var född i Skållerud 1902. Han växte upp i Mellerud där han började som elev på Dalsands Banks huvudkontor. Blev sedermera både bokhållare 1922 och korrespondent 1925. I Åmål blev han 1964 bankdirektör Skandinaviska Banken,
Kuriosa
Se även Gruvauppgifter från IStora Strand
