Besök i silvergruvan

Besök i silvergruva

Efter kafferasten går vi ”silvervägen" ner till foten av Hafsåsen. Målet för vår vandring är nu Hafsåsens silvergruva. Vi följer en gammal stig, som leder rakt söderut under den branta bergväggen. Efter att tidigare vandrat i ett gammalt kalhygge, rör vi oss nu i orörd terräng. Där urgamla träd reser sig upp mot Hafsåsens mossbeklädda klippformationer. Naturen är trolsk och lätt att associera till John Bauers sagovärld, vilket får Kaare att utbrista: "Jag skulle inte bli förvånad. om vi snart möter ett troll eller prinsessan Tuvstarr". Kaare, som har sin sommarstuga pa andra sidan sjön. har flera gånger letat efter gruvan utan att hitta den. men idag kommer målet att nås. Olle, som går i täten har vägen väl inprogrammerad.

Efter en tidvis halsbrytande promenad i den kuperade terrängen är vi framme vid den gamla silvergruvan. Thorsten konstaterar lakoniskt att det är cirka 80 är sedan han sist var här.

Går raklång

Ingången till gruvan har under åren delvis täckts av nedfallna stenar, men inte värre än att det går bra att krypa in i gruvgången. Väl inne, kan man gå raklång in i den cirka 10 meter djupa orten. Längst in går en ort vinkelrätt till höger cirka 3-4 meter. Väggarna är släta som vore de slipade. Pa gruvans botten ligger vattnet decimeterdjupt och några gamla bräder sticker upp.

Hur gammal är då gruvan och hur länge var den i drift?

Det finns uppgifter om att malmen började bearbetas av Dals Bergssocitet cirka år 1775. I Anders Lignells "Beskrifning öfver Grefskapet Dal" utgiven 1851-1852 står bl.a. följande: "Hafsåsberget vid Grättved, der malmen funnits, består af parallella skifringar utaf qvarts och hornsten, som äro stående samt alternera genom hela berget. (Bergs Koll, protokoll. 8 Dec. 1774). Hvit och blåaktig qvarts med svafvelbunden molybden, silfveraktig blyglans. Leverfärgad kopparmalm. Blekröd, spatig tungspat“.

Blev olönsam

I journalisten Bertil Holmströms, uppsats ”Sjuhundra år kring en glömd älv på Dal", publicerad i årets upplaga av "Hembygden", får man följande uppgift: "Silvermalmen, för det var vad det handlade om, när industrin kom till Fröskog, tas från olika brytningar runt om i terrängen. b.l.a. från gruvan i Hafsåsen. 1791 har driften emellertid blivit olönsam"... o.s.v.. Slutsatsen blir således den, att gruvan var i drift cirka åren 1775-1791 och att det nu har gått precis 200 år sedan den lades ned. Torsten Fransson