Broocman
Ur Broocmans östgötaskildring 1760
ÅSBO, under Jure Patronatus
Uti gamla Handlingar kallas Kyrkan icke allenast Åsbo, utan ock Oshult, Osbohult och Usbo: och then, som reser igenom Soknen till Malexanders Kyrko, ser nogsamt af the månge större och mindre Åsar som äro tätt wid hwarandra å ömse sidor om wägen, och se ut som Fästningswallar, at the gifwit anledning til at kalla them i Soknen boende Åsboar, och Kyrkan Åsboernes eller Åsbo Kyrka. Om hennes rätta ålder är man okunnig; men att hon för år 1181 warit funderad, har man funnit anteknadt uti thes Handlingar: samt uti ett donations-bref af år 1262 then 6 Dec. at stället, ther hon blifwit byggd, hetat förrut Trylla Hage, och Berget wid Kyrkan, som Klockstapeln står uppå, Trylla Berg; hwarom orden uti Brefwet sålunda lyda: Åsbo Kyrka wara grundad med bogård sina i Trylla Hage och Klucko stånda å Trylla berg. Kyrkan står på Frälse grund, en och tre fjerdedels mil ifrån Skeninge, 33 alnar lång och 14 alnar bred inom murarna: men som Församlingen icke kunde rymas uti henne, så blef hon år 1749 å Norra sidan tilbyggd med 18 alnars längd och 12 och 3 fjerdedels alns bredd, så at Församlingen nu har godt rum. Samma år blef äfwen then gamla lilla Sacristian nedtagen och en större upmurad, hwarwid Församlingen haft all kostnad ospard: härigenom har nu Kyrkan et wackert utseende. Thertil bidrog ock mycket at the låga Sten-hwalfwen blefwo nederbrutne, tå Kyrkan tilbyggdes, och i stället höga Trähwalf gjorde; samt at af thes 9 Fenster, 8 stycken år 1728 blefwo uthuggne och större gjorde, så at hon nu är ganska ljus. Öfwer Altardisken är et Gafwel-fenster, men ingen Altartafla, utan allenast 2 marie-bilder å ömse sidor om Fenstret. Prädikstolen är til Kyrkan förärad år 1648 af Anders Stråle til Näs: men emedan han är något oansenlig mot Kyrkan, skal oförtöfwadt en ny besörjas. Intet Orgelwerk är här nu, dock ses uti Kyrko-boken, at nyssnämnde Herre år 1648 låtit bygga en Orgelläcktare, och at Han och hans Fru Brita Rutencrants år 1649 hit förärat ett Positiv: hwilket dock långt för thetta år nedtagit.
Under ett här upsatt Hufwud-Baner läses: Kongl. Majestets fordom Tro Man och Öfwerste-Lieutenant öfwer des Artollerie, Den waelborne Herren, Herr MAGNUS STRÅLE til Strålsnaes och Höökefors, född år 1644 d. 25 Dec och död A:o 1708 d. 4 Sept. och under ett annat litet Stråle-Wapn står antecknadt: Aedel och Welborne Juncker CRISTOPHER ANDERSSON STRÅLE 1646. Här är ock Somme-Wapnet upstäldt, med underskrift: GERMUND SOMME, 1621. En Adelig Graf är i Kyrkan på Södra sidan i Choret, öfwertäckt med en hwit telgsten, på hwilken Somme och Stråle Wapnen äro uthuggne; och på Kyrkogården är en Grafsten, hwarunder Johan Germund Somme hwilar: på hwilken sten står at läsa, at han warit Herre til Lagatorp och Oplunda, och haft til Fru Bengta Bengts-Dotter til Lagatorp och Oplunda, samt at han blifwit död then 11 Jan. 1623. Ther står och hans och hans Frus, eller thet Lilljenstielkiske Wapnet uthuggit, samt följande rim:
See uppå Gudz werk aehr stoortt, Som han nu giör och haffwer gjordt, Han haffwer staellt han giör ock thetta, Ho kan hans waegar alla retta. I godha daghar war from och blydh, Then onda tagh tå tacknemeligh, Gud haffwer Migh med mennisker andra, Skapatt, jagh moste och haedan wandra, Therföre war redhe i allan stundh, Bereed mott döden margelundh, Ty menniskan weett ej den dagh, Naer han kommer med sin Lagh.
Endast til Kyrkans prydnad är et Trä-Torn af 30 alnars högd byggdt öfwer Kyrkan; och hänga Klockorna uti Trädstapel. Then större är första gången guten år 1586, och omguten år 1743; then mindre är guten år 1684 med följande påskrift:
En ego campana, nunquam denuncio vana: Dum trahor venite, voco vos ad gaudia vitae.
Uti Soknen äro 1150 Själar, och består hon af 43 3/4 Hemman, neml. 12 Skatte, 11 1/4 Krono, 9 Frälse, 10 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman, Prestegården af ett Hemman Frälse, samt 1/2 dito, Som är Stam-Hemman. Längden af Soknen är en och en half, och thes bredd en mil. I Öster gräntsar hon til Malexander, Wästra Harg och Mjölby, i Söder och Wäster til Ekby, i Norr til Mjölby, och i Nord-Ost til Wästra Harg och Mjölby Soknar. Tre små Insjöar äro här, och sträcker sig Sjön Öyarn in i Malexander Sokn, och Sjön Aspen in uti Mjölby Sokn. Uti them fångas Gäddor, Abborar, Mörter och Ålar. Genom Soknen stryker Swart-Ån, ock stå wid henne 2 Mjöl- och 2 Såg-Qwarnar. Them förutan äro här ock små Sqwaltor. Längs åt Swart-Ån består Jordmån af Lera, och i Skogsbygden af Swartmylla och Sandjord. Skog äga här the fleste Hemman till husbehof, men theremot hafwa the små Utsäden, och sås ej mer än 5 a 6 tunnor årligen uti tredings-jord, som här är brukelig. Äng är här allenast til nödtorft, och thet mäst Starrwall: men the fleste hafwa tilräckeligit Mulbete fast somliga äga ganska litet. Af gamla Minnesmärken står en Runsten i Grönlunds Äng, som har sådana Runor:
GUDMUNTR. RISTI. STIN. DNSA. EFTIR. VISTIN. FADUR. SIN. GUD. HIALBI. HANS. SAUL.
Thet är: Gudmund reste denne sten efter sin Fader Waste. Gud hielpe hans själ.
Märkwärdige Fastigheter äro i Soknen:
1. Grönlund, som består af ett Hemman Frälse-Säteri; med Öfwerbo af ett Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 54 wid Skeninge Compagnie. Säteriet ligger ett litet stycke ifrån Kyrkan, och har 30 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, Mulbete och Skog. 4 underlydande hela Frälse-Hemman, och 9 rå och rörs Torp. År 1650 var Assessoren Måns Ekegren ägare häraf, och bekom sedermera Öfwerste-Lieutenanten Jacob Hilchen Säteriet med Assessor Ejegrens Änke-Fru, Brita Törnsköld: med hwilken han lefde tilsammans ännu år 1662. Efter theras död är Säteriet wordet ett Mörner Gods; och är nu Gener. Maj Baron Otto Christer von der Pahlens Änke-Fru, Grefwinnan Magdalena Mörner, häraf ägarinna.
2. Lagarp eller Lagatorp, består af 4 Hemman Frälse-Säteri, och ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan. Thertil äro 25 a 26 tunnors Utsäde, liten Äng, nödtorfigt Mulbete, något Skog, ett halft Frälse-Hemman och 8 rå och rörs Torp. Säteriet är ett Lillienstielke Gods, och skref sig Carl Lilljenstielke til Lagarp år 1625. För några och 30 år sedan ägdes thet ännu af en Capitain Lilljestielke; men några år therefter ägde R. R. Gener. Gouvern. samt Ridd. och Commend. af K. M. Ord. Gref Gustav Fredric von Rosen, Säteriet; som nu är Kammar-Herrn, Baron Gabriel Adolph Ribbing, tilhörigt.
3. Strålsnaes, som förr hetat Näs, med Hure, hwarunder Nåttgjärde och Wästerbo äro afhyste, så at Strålsnäs nu består af 4 Hemman Frälse-Säteri. Thet ligger ett litet stycke ifrån Kyrkan, och bestå thes förmåner uti 20 a 24 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, tilräckligt Mulbete, stor Skog, Mjöl- och Såg-Qwarn, 4 halfwa rå och rörs Hemman, som bebos af Bönder, och 8 Dagswerks-Torp. År 1727 then 9 Junii samtyckte Kongl. Bergs-Collegium at här få anläggas en Kniphammare til allahanda Manufactur-Smide af Stång-jern; men sedan Kammar-Herrn Baron Gabriel A. Ribbing blef ägare af Strålsnäs och thetta Privilegium, upprättades Hammaren uti Ekby Sokn, som redan förmäldt är. Genom gifte med Anna Hwit, som war Oluf Andersson Hwits Dotter til Näs, bekom Ståthällaren Anders Swensson Stråle Säteriet för sin död, som timade år 1596 then 11 Febr. och har Näs efter Stråle-Familien fått namnet Strålsnäs. Alt intil år 1708 hafwa Strålar ägt Säteriet, som blifwit såldt till Advocat-Fiskalen i Kongl. Götha Hoff-Rätt, sedermera Presidenten, Petter Silfwerschiöld. Sedan har Högbemälte Riks-Råd von Rosen warit ägare theraf; men nu är thet nyssnämnda Kammar-Herre Baron Ribbing tilhörigt.
4. Kyrkoherdans Boställe ligger ett litet stycke ifrån Kyrkan, och består af 2 halfwa Frälse-Hemman Trullekulla och Staffanstorp, med 11 a 12 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och knappt Mulbete. At thesse halfwa Hemman äro gifne till Preste-bol af Ragvald Tykesson til Hermannakulla, med hans Mågs Riddaren Sven Krummediks och Son Nilses samtycke, wisar förutnämnda Gåfwo-bref af then 6 Dec. 1262; men för then tiden har halfwa Frälse-Hemmanet Balterarp warit Prestegård, hwilket ock är gifwet thertil af en Herre-Man i Soknen; ock är thetta sidstnämnda nu Stomhemman til Prestegården. Härwid äro 3 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, ringa Mulbete, någorlunda tilräcklig Skog, och 2 Torp. År 1291 then 8 Jan. har ock Nils Ragvaldson gifwit en Utjord, som bestådt i Åker och Äng. Alt thetta wille Estrild Nils-Dotter Krumme, år 1592, tilägna sig, såsom Arfwegods; men förgäfwes: och har Konung JOHAN then Tredje samma år then 12 Martii faststäldt, at halfwa Frälse-Hemmanet Balterarp skal orubbadt förblifwa Stom-Hemman til Prestegården; hwilket ock Drottning CHRISTINA then 20 Febr. 1650, och Konung CARL then Ellofte then 27 Nov. 1680 confirmerat. At alt, hwad som lyder til Prestegården, är purt Frälse, intygar Jordransakningen af år 1685, pag. 240. Nyss förut nämnda Hermannakulla förmenes hafwa warit thet äldsta Herresäte uti Soknen, och legat på Strålsnäs ägor: och som Strålsnäs och Hermannakulla fordna Ägare gifwit Prestegården med mera, samt Trylla Hage och Trylla Berg, ther Lyrkan och Klockstapeln är byggd; så påstod Öfwerste-Lieutenanten Magnus Stråle, såsom ägare til Strålsnäs, at få äga Jus patronatus i Soknen, hwartil han dock i sin lifstid icke kunde winna bifall: men sedan åfwan Högbemälte Riks-Råd, Gref von Rosen, blef ägare af Strålsnäs, utwerkade han åt sig Jus Patronatus, likmätigt Kungl. Götha Hoff-Rätts utslag af är 1734 then 1 April; och äger nu kammar-Herrn Baron Gabriel Adolph Ribbing här Jus Patronatus, såsom ägare til Strålsnäs. Sedan år 1743 har Kyrkoherden Anders Hagström warit wid Församlingen.
5. Capellans-Bostället Pålsbo är belägit en half mil ifrån Kyrkan, och består af ett fjerdedels Krono-Hemman med 3 tunnors utsäde, liten Äng och godt Mulbete. Petrus Kiernelius är nu Capellan, sedan är 1759.
