Carl Magnus Sjögren
|
Carl Magnus Sjögren
|
||
|---|---|---|
|
Carl Magnus Sjögreen
|
||
| Landskap | Östergötland | |
| Socken | Åsbo | |
| Titel | Jägmästare | |
| Född | 1828-07-28 | |
| Bruzaholm, Ingatorp | ||
| Död | 1906-07-16 | |
| Rydberga, Ekeby | ||
Carl Magnus Sjögreen, född på Bruzaholm, Ingatorp socken, Jönköpings län den 28 juli 1828, död på Rydberga i Ekeby socken den 16 juli 1906, begravd på Åsbo kyrkogård. 1846 22/9 student af östgöta nation i Uppsala, 1846 4/10 elev vid Skogsinstitutet, 1849 biträdande lärare där, 1849 29/5 utexaminerad därifrån, 1849 2/8 biträdande lärare och förlängt stipendium till vidare utbildning, 1851 25/1-30/3 t. f. Öfverjägare i västra reviret af Östergötlands län, 1851 9/8 underlärare i direktörsämnen vid skogsinstitutet, 1855 1/1-9/8 t. f. direktör därstädes med skyldighet att bestrida chefstjänsten, 1856 11/11 t. f. öfverjägare, 1859 t. f. Öfverjägmästare i Östergötlands län, 1860 27/4 föreståndare för Ombergs skogvaktareskola, 1869 10/12 Jägmästare i Ombergs revir, 1873 RVO, 1874 23/12 Skogsinspektör i östra distriktet, 1887 1/1 Jägmästare i Ombergs revir och föreståndare för skogsskolan, 1890 1/12 KVO 2. kl., 1896-1899 ledamot af skogsvårdskommittén, 1897 KVO 1. kl., 1897 1/10 afsked ur jägeristaten.

Han företog 1857, 1858 och 1890 resor i Tyskland för att studera skogsvårdsförhållanden och var banbrytare på detta område i Sverige samt kan sägas hafva tagit initiativet till en rationell skogsvård i vårt land. Han har publicerat åtskilliga uppsatser i skogsfrågor samt lämnat värdefulla bidrag till kännedomen om en god jaktvård. Han var i sin krafts dagar en skicklig jägare och synnerligen framstående skytt samt ströfvade äfven under sina sista lefnadsår omkring i skog och mark, därvid alltid hemförande rikt byte.
Om sina resor i Tyskland utgav Carl Magnus Sjögreen några skrifter:
"Anteckningar under en resa i Tysklands skogar", behandlade resorna 1857 och 1858, samt "Harz förr och nu", omfattade resan 1890.
Överjägmästaren J. E. Kinman har i Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1907 skrivit en nekrolog över Carl Magnus Sjögreen, varur några brottstycken anföras, då artikeln, skriven av en person, som nära kände honom som skogs- man och människa, säkerligen väl karaktäriserar honom.
"Sin största betydelse för vårt skogsväsendes utveckling har han som skogsodlare. ... Sjögreen var en banbrytare i sitt yrke. Då han på allvar började sin verksamhet som praktisk skogsman, var skogskulturen ny i vårt land med många fördomar emot sig äfven hos skogsmän. ... Naturligtvis utövade Sjögreen ett betydande inflytande även som lärare. Hans intresse var stort. Han hade lätt att uttrycka sig. ... Sjögreen var en originell och begåfvad man och därför var han i sitt umgänge treflig. Han var i hög grad gästfri. Han kunde umgås med alla, höga som låga. Äfven härigenom öfvade han stort inflytande och gjorde propaganda för, hvad han ansåg godt och nyttigt. Sjögreen lefde fram sitt lif ogift. Gifta sig kunde man möjligen göra, menade han, innan man fått något förstånd, eller också sedan man förlorat det, man en gång haft, och som han icke befann sig i något af dessa predikament. hade han förblifvit ungkarl. Det påstås, att detta Sjögreens uttalande berättats för Hans Maj:t Konungen (Oscar II) vid dennes besök på Omberg, hvarvid Hans Maj:t anmärkte: "Ja, men jag är ju gift!" Sjögreen, som hade lätt att finna sig, inföll då: "Ers Maj:t har måst tänka på tronföljden.” Med sina stora förtjänster såsom lärare, skogshushållare och framför allt skogsodlare samt såsom jägare, såsom kamrat och menniska må Sjögreen vara en förebild icke allenast för oss, som personligen kände honom, utan äfven för alla som hädanefter komma att se och studera de nu växande, vackra skogsbestånd, han under sin krafts dagar varit med om att uppdraga! Må vi kunna visa något af hans stora intresse för den sak, som är vår liksom hans lifsuppgift, och må vi "hugga in med fröjd" som han, äfven om vi någon gång oförvarandes skulle råka att såra någon. Carl Magnus Sjögreen var en mindre vanlig man, som kommer att räknas bland grundläggarne af vårt nya skogsväsende."
Vid Ombergs skogsskola, där han längsta tiden verkade som lärare, finnes hans i olja målade porträtt, bekostadt af forna elever, kamrater och vänner. Carl Magnus Sjögreen ägde tillsammans med sina bröder Otto och Axel, Ryssebo och Mariannelund i Småland och Strålsnäs i Östergötland. Ryssebo, som ärvdes efter fadern, innehades åren 1871-1895, och Strålsnäs, som ärvdes efter farbrodern, åren 1877-1890, sedan brodern Christian ur detsamma utlösts. Mariannelund inköptes från brodern Christians arvingar 1883 och försåldes 1893 till Disponenten A. Hedenberg m. fl. År 1890 försåldes Strålsnäs till Boxholms aktiebolag och slutligen övergick även Ryssebo 1895 i andra händer, nämligen Brukspatronen A. Fagerholms. Härmed hade denna gene- ration av släkten upphört att vara jordägare.
Carl Magnus slog sig efter avskedstagandet ned på det gamla kaptensbostället Tomta i Svanshals socken i Östergötland och levde här sysselsatt med skriftställeri och jakt i ett efter en synerligen framgångsrik levnadsverksamhet välförtjänt "otium cum dignitate". Han flyttade hösten 1903 till trakten av Strålsnäs och bodde på en obetydlig lägenhet Rydberga med utsikt över de gamla domänerna och jaktmarkerna.[2]
Källor och referenser
- ↑ https://collection.nationalmuseum.se/sv/artists/artist/18119/
- ↑ Sjögreen, Axel A:n – Anteckningar om släkten Sjögreen, Helsingborg 1927
