Kråketorpet
|
Kråketorpet
|
||
|---|---|---|
 |
||
|
Kråketorpet runt 1905
|
||
| Landskap | Östergötland | |
| Socken | Åsbo | |
| Typ | Torp | |
| Gård | Laggarp | |
| Koordinater | 58.2559, 15.1688 | |
|
| ||
| Visa på karta | ||
| Häradskarta | ||
| Ekonomisk karta | ||
| Topografisk karta | ||
Kråketorpet med fastighetsbeteckningen Laggarp 1:2 som även kallats Kroktorpet[1] har en lång historia och har identifierats i vart fall så lång tid tillbaka som i 1700-talets domböcker och mantalslängderna[2] och var fram till 1909 ett torp under Laggarp. August Rickard Carlsson f. 1864 friköpte då torpet. Köpehandlingen är undertecknad av Sigfrid Kernell, dåvarande ägaren till Laggarp. August var, en tid under sitt första äktenskap, torpare på Somelyckan under Laggarp. Torparna hade det bra under Kernells tid och han hjälpte dem även att köpa egna ställen.[3]
När Augusts första hustru dog reste han till Amerika men återvände efter några år och gifte sig 1901 med Edla Gustafsson f. Johansdotter 1866, vår farmor. Båda kom från enkla förhållanden och kanske hade han genom arbete i Amerika lyckats skrapa ihop grundplåten till gårdsköpet. 1910 flyttade August med hustru Edla och två barn, hennes son Josef f. 1892 och hans dotter Ester f. 1892, till Kråketorpet. Familjen kom närmast från granntorpet Rosendalen under Grönlund där de bott några år.
När familjen kom till Kråketorpet var boningshuset en enkelstuga bestående av rum, kök, kammare och förstuga med oinredd vind. Huset var sammanbyggt med en bod med två utrymmen. I ett brandsyneprotokoll daterat 1920 är boningshuset, ladugården och uthusen beskrivna. De finns också dokumenterade i två gamla foton som visar gårdsmiljön vid den tiden, det ena fotot visar boningshuset och det andra ladugården och svinhuset. Under första halvan av 1900-talet byggdes ladugården till med nytt fähus och stall. Även boningshuset byggdes om för att så småningom ge plats till två generationer. Det byggdes då ut med frontespis och vinden inreddes till rum, kammare och kök med skafferi, medan nedervåningen fick behålla sin planlösning och sammanbyggning med boden.
.jpg)
1927 tog nästa generation vid. Josef, som gift sig 1925 med Selma f. Andersson 1899, flyttade då hem till Kråketorpet. Den 14 mars det året kom flyttlasset och dagen därpå föddes deras förstfödde son Sven. Familjen utökades med åren, 1928 föddes Arne, 1932 Birgit, som tyvärr dog året därpå, Kerstin 1935, Bengt 1937, Birgitta 1941 och Göran 1945. Den unga familjen bodde på nedervåningen, de äldre på övervåningen. August dog 1940, farmor levde till 1947.
I Gods och Gårdar (1940) beskrivs Kråkrtorpet så här: Areal totalt 45,5 ha varav 12 åker, 27 skogs-, hag- och betesmark samt 6,5 övrig mark. Jorden består av ler- och mossjord. Manbyggnaden uppförd 1872. Ekonomibyggnaderna om- och tillbyggda 1916 och 1939, magasin, svinhus och vagnbod 1920. Två hästar, åtta kor, fyra ungdjur, fyra svin och c:a 25 höns. Arealen täckdikad med rör.[4]
Ett nytt och modernt boningshus byggdes och stod inflyttningsklart julen 1953. Josef brukade gården till 1965 då han gick bort. Äldste sonen Sven tog vid och skötte jordbruket tillika med två arrendejordbruk. Selma bodde kvar livet ut, dog 1997 och var då 98 år. Sven arrenderade senare ut jorden men bodde kvar till sin död 2022.
När Sven slutade som jordbrukare räckte tiden också till bland annat snickeriarbeten och träslöjd. Det var under den tiden som han gjorde modellerna av tidigare boningshus på Kråketorpet. Den minsta modellen har ingen (av oss syskon) känd förebild, men den gamla enkelstugan är inredd så som den beskrivs i brandsyneprotokollet från 1920. Nedervåningens planlösning behölls när huset byggdes till med frontespis och inredd övervåning. Troligen gjordes det innan den unga familjen flyttade in 1927. Av det gamla huset finns nu bara boden kvar, numera tillbyggd med snickarbod och uteplats under tak.[5]
En händelse år 1700
En notis i Göta hovrätts renoverade (avskrivna) dombok år 1700 från rådhusrätten i Skänninge beskriver en episod där Mårten Lind på Sjögarp ska ha skadat Torparen Jöns Eriksson på Kråketorp med värja (!). Stavningen var ofta personlig den här tiden, men att torpet benämns Kruketorp kan lika gärna bero på att notarien på Hovrätten som skrivit av den inskickade domboken från rådhusrätten läst fel.
3§ Torparen till Lagarp opå Kruketorp Jöns Erikson tillijkes med sin kiära hustro Kierstin Olufz dotter, klaga öfwer Morten Lindh ifrån Siögarp, att hafwa honom hugget i högra handen skadeliga fyra såår. som fältskiären mester Carl Careel betygar att wara skiedt medh lijte i tummen och emellan förste fingren, jembwähl tree andre såår uti samma handh, på hwad sätt det skiedt kan intet weta
Dock tillstår bonden sigh hållet i werrian till sin förswarellse men måste henne omsijder sleppa, beklagandes sigh att wara skieldh för tiuff och skälm[6], det hon och reqvirerade på rådhuusetz kiellare i samma saak.
Men bonden som tillförende boodt på sahl. Hr. ofwerstl[öjtnante]n Stråhles gårdh säger sigh intet tiufstycke giordt, utan om något förseende warit, han der om förlijktz med sin förre husbonde Hr Stråhle.
Mårten Lindh som war i personlig arrest under caution, Nils Johansson löösgifwen dock hans wäria på Rådhuset intagen har nu flyktat och cautionisten eij tillstädes, Fältskiären Careel påstår sin betalningh och att han derom försäkras, sampt bonden ändskap i saaken.
Resolution: Bonden måste cittera Mårten Lindh och cautionisten handehman Nils Johansson, som honom skrifteligen skall extraderas, det han straxt warder bekommandes.[7]
Källor och referenser
- ↑ 1868-77 Häradsekonomisk karta, Västra Harg J112-45-11
- ↑ 2,0 2,1 Mantalslängder 1642-1820 Livgedinget 1655-1718 (AB, D, E, U) 55 (1714) Bild 3300 / sid 1985
- ↑ Ur Åsbo sockens hävder del 4, sid 41
- ↑ Svenska Gods och Gårdar – Sydvästra Östergötland, Uddevalla 1940
- ↑ Nedtecknat av syskonen Bengt, Birgitta och Göran 2022.
- ↑ Uttrycket tjuv och skälm är ett äldre kraftuttryck eller förolämpning som betyder en ohederlig, falsk och opålitlig person.
- ↑ Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIBAA:5022 (1689-1700) Bild 6250
