Ängkasen

---

Socken: Ånimskog Hemman: Stora Kilane Platsnamn: Ängkasen Typ: Torp Koordinater: [58.846294,12.502742] Visa på Kartbild.com

---

Från Ryhrstugan leder en väg som bara för några år sedan var en slingrande stig ner till Ängkasen. Alldeles nere vid strandkanten av­tecknar sig en röd stuga omgiven av ängsmark som bildar en fyrkantig öppning mitt i stor­skogen. Läget vid Ånimmens vidsträckta vat­tenyta skapar dock ljus och luft kring huset och tomten och förlänar hela Ängkasen en atmosfär av rogivande idyll.

De första som slog sig ner här invid Ånim­mens strand var arbetaren Lars Magnus Jans­son, född 1824 i Ånimskog och hans hustru Ida Andersdotter, också hon från Ånimskog och född 1829. De bosatte sig förmodligen på Ängkasen omkring 1850, troligen i en äldre byggnad som låg ett trettiotal meter från stran­den upp mot skogen. Dock är lämningarna av detta hus i det närmaste utplånade, så det är svårt att dra några säkra slutsatser, men om det legat en äldre byggnad på Ängkasen kan det innebära att det funnits boende här före Lars Magnus Jansson.

Familjen Janssons äldste son Anders Gustaf föddes 1851 och sedan följde Josef 1856 (dog tio år gammal), Kristina 1860, Julia 1863, Alfred 1865, Johan Albert 1868 och Otto 1872. Man kan föreställa sig att familjen hade det ganska kna­pert under barnens uppväxttid. Säkerligen kunde man dryga ut kosten genom att odla po­tatis och grönsaker på den uppbrutna marken upp mot skogen och kanske hålla en gris, men det var nog allt man kunde få ut av det blyg­samma jordbruket.

Kristina sökte sig redan som 15-åring över till Ånimmens östra sida, närmare bestämt till Knollen där Anders Gustaf fått plats som dräng två år tidigare. Alfred värvade sig som fältjägare och tog namnet Engström.

Efter föräldrarnas död strax innan sekelskif­tet flyttade Alfred in i sitt gamla föräldrahem. Han hade då lämnat soldatlivet, gift sig och fått barn. Några år senare byggde han ett hus på Totten och flyttade in där med sin familj 1906. Under en tioårsperiod stod huset på Ängkasen mer eller mindre öde, men 1917 kom David Ryhr dit med hustrun Adina och två barn, och det blev början till en stadigvarande bosättning, som endast avbröts av en kortare period i bör­jan av tjugotalet då familjen bodde i Fröskog. Vid den den tiden var de fyra barnen födda: Saga 1913, Lars 1916, Karl-Erik 1920 och John 1922. Ett par år efter återkomsten till Ängkasen köpte David fastigheten och började renovera och bygga till huset som då fick det utseende det har idag.

David var bergsprängare och en av pionjä­rerna när det gällde att öppna nya schakt för att utvinna den alltmer eftertraktade kvartsen. Det var ett slitsamt arbete som utfördes i ur och skur, sommar som vinter, och tog sin tribut i form av undergrävd hälsa. David drabbades som så många andra av sjukdom och avled 1947.