Dalsland/Ånimskog/Björnfälla på Hult.

År 1964, när jag var elev i Kyrkskolan i Ånimskog. Läste min lärarinna Siv Hede'n ur boken "Bombi Bitt och jag" för oss i klass 4. Jag lyssnade noga och tyckte det bl.a. var spännande med gubben Nils Galile' som bodde i en håla i skogen, hade eldstad och sampråkade och hade trevlit där i gropen. En sån håla skulle man ha. Vi samlades några grabbar och hittade en bra plats. Det var Bengt i Ressbyn, Sture, Håkan och några till. Det var lätt att gräva till att börja med, men leran kom fram längre ner och det blev tungt. Vi turades om och höll på i flera dagar och hålet blev kanske 1,5 meter djupt och kanske drygt 2 meter i diameter. Sedan tröttnade alla.

Jag funderade vad göra. Så kom ide'n. Jag gör en björngrop. Jag lade småträn och annat över, täkte med småkvistar och mossa och till slut syntes inte gropen speciellt. Nöjd gick jag därifrån. Emil och hans varggrop hadde jag inte hört talas om än. Men jag hade en björnfälla. Allt var frid och fröjd ända tills den dag min far skulle till skogen för att hämta timmer. Han backade med traktorn och rätt i gropen. Traktorn blev stående med båda framhjulen på kanten och satt som en hund där med ett bakhjul helt i bott det andra lite på sned i gropen. Han blev rasande. Sprang hem. Mor min blev också ilsken och skrek så det ekade över nejden. "Nu ska vi ta ut pengar på din bankbok och betala bärgningsbilen"

Far min såg till att jag fick en spade och sedan var det att börja gräva. Vi fick gräva diken framåt så att traktorn skulle orka upp. Tog hela dagen. Far min länkade sedan fast en pappersvedskubbe i hjulet. Så efter några försök lyckades vi få upp den. Farsan var sur i flera dagar.